Lokal kunskap får större betydelse i beslutsfattandet - forskare föreslår nytt ramverk

– Det har blivit allt mer aktuellt att prata om lokal kunskap, bland annat genom internationella överenskommelser. FN konvention om biologisk mångfald betonar till exempel vikten av att lokal kunskap tas till vara i arbetet med att bevara biologisk mångfald, säger Sanna Stålhammar, forskare vid SLU och en av författarna till artikeln.

Att definiera lokal kunskap är svårt och begrepp från tidigare forskning överlappar ofta varandra där lokal kunskap kopplas till begrepp som traditionell ekologisk kunskap, urfolkskunskap, lekmannakunskap och vetenskaplig kunskap.

- Kunskapen kan ta praktisk form, som ett sätt att befinna sig på en plats eller att använda sina sinnen. Det är inte samma sak som ren fakta.  Utifrån olika discipliner handlar det om olika saker. Vad vi menar med lokal kunskap beror ofta på vilket perspektiv vi har som forskare och varför en viss grupp människor anses viktiga, säger Sanna Stålhammar.

Lokal kunskap behöver inte heller vara knuten till tidigare generationer, självhushållning, eller traditioner, utan den kan också utvecklas i moderna samhällen genom direkta erfarenheter. Den kan också utvecklas under en människas livstid och artikeln nämner exempel som jordbruk, fiske, svampplockning eller erfarenheter av naturen i urbana miljöer. Det som sammanlänkar begreppet är en kunskap kopplat till något fysiskt i den naturliga miljön.

Ett bredare synsätt kan stärka både forskning och beslutsfattande eftersom olika former av lokal kunskap är betydelsefull på olika sätt, inte minst för en mer rättvis förvaltning eller för att komplettera vetenskaplig datainsamling.  

För att skapa en större tydlighet föreslår författarna ett ramverk med sju frågor för att uppmuntra forskare att reflektera över sina egna utgångspunkter, och för att beskriva lokal kunskap:

1. Vad är syftet med att undersöka lokal kunskap?

2. Hur påverkar metodval förståelsen och beskrivningen av lokal kunskap?

3. Vem bär kunskapen?

4. Vad består kunskapen av och var är den förankrad?

5. Vilken är kunskapens geografiska räckvidd och i vilken miljö utvecklas den?

6. Vilken är kunskapens tidsmässiga räckvidd?

7. Hur överförs och förmedlas kunskapen?

Ramverket ska inte ge en definition som passar alla sammanhang. I stället ska det hjälpa forskare att synliggöra olika lokala kunskapsformer och reflektera över vilka perspektiv som inkluderas eller riskerar att förbises.

– Det handlar inte om att ersätta vetenskaplig kunskap, utan om att bättre förstå hur olika kunskapsformer kan komplettera varandra. Om vi vill ha en mer rättvis och hållbar förvaltning av naturen behöver vi också fundera över vems kunskap som får komma till uttryck och hur den tas till vara, säger Sanna Stålhammar.