Missvisande resultat i studie som jämför miljöpåverkan mellan ekologiska och konventionella livsmedel

Forskare vid IVL Svenska miljöinstitutet och KTH har i en studie nyligen publicerad i tidskriften Food Policy analyserat miljöpåverkan från livsmedelsinköp till offentliga måltider med Östersunds kommun som exempel. Studien använder livscykelanalys för att analysera påverkanskategorierna klimatpåverkan, påverkan på mänsklig hälsa, ekotoxicitetspåverkan på sötvatten, biologisk mångfald, försurning av sötvatten, övergödning av sötvatten, övergödning av hav, bildning av partiklar, försurning av mark, vattenanvändning samt energianvändning från fossila och nukleära källor. Man har i studien tittat på hela produktionskedjan från produktionen av livsmedlen till servering och avfallshantering av eventuella matrester. Det man analyserade utgick från den årliga mängden inköpta livsmedel som kommunen gjorde. Sedan jämförde författarna detta med några fler scenarier med alternativa inköpsstrategier, bland annat ett där man ökade inköpen av ekologiska livsmedel.

Ett huvudresultat i studien var att ökade inköp av lokala och ekologiska livsmedel leder till marginell minskning av kommunens klimatpåverkan. Här hade minskat matsvinn och minskat inköp av nötkött större påverkan. Detta är också i linje med vad övrig forskning säger. Forskarna påpekar i diskussionen att det saknas bra data för specifikt ekologiskt producerade livsmedel och att för miljöpåverkan som biologisk mångfald och markhälsa, som ekologiska livsmedel enligt annan forskning, kan tänkas bidra med positivt till, så har man inte analyserat detta specifikt i studien (biologisk mångfald förenklas till exempel i studien genom att analysera markanvändning).

Vad gäller miljöpåverkan från inköp av livsmedel påpekar forskarna i diskussionsdelen att offentlig sektor behöver stöd i att formulera vilka miljömål man vill uppnå med sina inköp för att bättre kunna styra inköpen för att möta dessa. Vidare betonar forskarna vikten av att ha tillgång till högkvalitativa data för olika typer av livsmedel producerade på olika sätt och producerade i olika geografiska områden för att kunna utvärdera miljöpåverkan i ett bredare perspektiv.

Vi bad Rasmus Einarsson, forskare vid Institutionen för energi och teknik på SLU och anknuten till SLU Ekologisk produktion och konsumtion, Epok, att kommentera vad studien kommit fram till.

Anser du att studien har använt tillräckligt med bra data för att kunna jämföra ekologiska och konventionella livsmedel inom alla de miljöpåverkanskategorier som studien tittat på?  

Nej, tyvärr tyder den här studien snarare på att det inte finns så bra underlag för att göra en heltäckande bedömning. Livscykelanalys som verktyg för att utvärdera miljöpåverkan från olika produkter kräver dels att det finns bra modeller som analyserar de påverkanskategorier man önskar samt att det finns bra data att tillgå. Studiens jämförelser av eko och konventionellt tar bara hänsyn till vissa skillnader inom nöt- och fläskkött, ost, ägg, mjöl och bönor. Det verkar alltså saknas underlag för bland annat potatis, frukt, grönsaker och kyckling som till exempel kan stå för en stor andel av bekämpningsmedelsanvändningen. Men i studien är det räknat som om ekologiskt i dessa kategorier har samma påverkan som konventionellt.

Anser du att författarna har fog för att dra de slutsatser som man gör från studien?

Som slutsatserna är formulerade kan man få intrycket att det inte är någon större skillnad på eko och konventionellt från hållbarhetssynpunkt, men om man läser noga så står det egentligen mest att klimatutsläppen är ungefär lika. Det är ju en mycket smalare fråga, och dessutom ett väntat resultat som går i linje med tidigare forskning. När det gäller andra påverkanskategorier som biologisk mångfald eller hälsoeffekter är det mer oklart eftersom författarna rapporterar olika resultat för konventionellt och eko men samtidigt påpekar att det saknas bra dataunderlag för jämförelsen.

Fler nyheter från SLU Ekologisk produktion och konsumtion, Epok