När hästen får komma till tals – forskning för ett bättre hästliv

Hela veckan hade Livet som tema. Under en av dagarna stod hästlivet i centrum när forskare och studenter presenterade aktuell forskning om hästars välfärd, beteende och samspel med människor.

En viktig utgångspunkt för dagen var enkel men betydelsefull: hästen är fortfarande en häst. Vi har levt tillsammans med och använt hästen i flera tusen år, men domesticeringen har inte förändrat hästens grundläggande behov eller sätt att kommunicera.

Ur hästens perspektiv

Jenny Loberg, forskare och lärare i etologi vid SLU, och Elina Åsbjer, veterinär vid Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW), resonerade kring hållbara hästar och utbildning, träning och tävling med hästens välfärd i centrum. De presenterade ett utbildnings- och informationsmaterial som är fritt tillgängligt på webben. Det bygger på forskning om bland annat träning, utrustning, anatomi, utfodring och hästens psykiska och fysiska förmåga.

Frågan är högaktuell. Hästar drabbas fortfarande av skador och problem som kan kopplas till bland annat utrustning och felaktig belastning. Att kunna tolka hästens signaler och förstå orsakerna bakom ett beteende är därför centralt – både för hästens välfärd och människans säkerhet.

Just kommunikationen mellan häst och människa återkom flera gånger under dagen.

Etologen Amanda Ekeram Grähs presenterade ett arbete om oönskade beteenden vid sadling. Hästar som biter eller sparkar vid sadling kan signalera smärta, stress eller obehag.

-Jag började intressera mig för hästars beteende redan som barn på ridskola och såg hästar som inte verkade må bra.

En viktig del av kunskap om häst och forskning handlar därför om att lära människor att se hästens signaler. En stor reaktion betyder inte automatiskt att hästen är ”elak”, precis som en liten reaktion inte självklart betyder att hästen mår bra.

En bra start i livet

Hästvälfärd handlar också om vad som händer tidigt i hästens liv.

Anna Lundberg, universitetslektor i etologi och forskare inom antrozoologi, dvs interaktioner och relationer mellan människor och andra djur, presenterade en enkätstudie om avvänjning av föl i Sverige. Studien undersöker när och hur svenska uppfödare avvänjer föl och vilka faktorer som styr deras rutiner.

Resultaten visar flera positiva delar i dagens hantering. Sto och föl har ofta sällskap av andra hästar och det är vanligt att fölet avvänjs vid 7–12 månaders ålder och därefter fortsätter att gå i grupp.

Samtidigt finns det utvecklingsmöjligheter. Att låta sto och föl gå tillsammans med andra ston och föl, att samarbeta mellan uppfödare och i vissa fall låta fölet stanna längre hos stoet är exempel på frågor som forskningen väcker.

Hästen som individ

Även träning, tävling och hästunderstödda insatser behöver utgå från individen.

Etologen Emma Pettersson presenterade forskning om hur hästar kan tränas genom shaping, där önskade beteenden byggs upp i små steg.

Ronja Berg, också etolog, berättade om sitt arbete med islandshästar och utvecklingen av ett beteendebaserat observationsprotokoll för tävling. Syftet är att identifiera både positiva och negativa välfärdsindikatorer hos tävlande hästar.

-Tävlingsresultat och välfärdsobservationer svarar på olika frågor, säger Ronja, båda behövs för att skapa en bredare bild av hästens situation.

Hästar kan också göra skillnad för människor

Forskning och kunskap vid SLU handlar inte bara om hur människan kan skapa ett bättre liv för hästen. Den undersöker också hur hästen kan bidra till människors välmående.

Marie Eisersiö, postdoktor vid SLU, presenterade ett nytt forskningsprojekt om hästunderstödda insatser och barns välmående och skolprestationer.

-Hästar kan bidra till närvaro, känsloreglering, självförtroende och känslan av kompetens. Men även när hästen arbetar tillsammans med människor behöver dess egna behov och förutsättningar stå i centrum, säger Marie Eisersiö.

Då det är viktigt att hitta lämpliga hästar för arbete inom hästunderstödda insatser har etologen Wilma Johansson Östberg utvecklat ett lämplighetstest. Detta visar bland annat att hästarna behöver vara nyfikna, intresserade av människor och kunna hantera olika miljöer.

Små detaljer – stor betydelse

Camilla Sipilä Fredriksson, etolog, presenterade en studie om hästars sociala beteende vid foderbord. Där visade resultaten att aggressiva beteenden förekom ungefär dubbelt så ofta vid foderbordet som i hagen. Samtidigt var positiva och relationsstärkande beteenden vanligare än de aggressiva. Det visar hur något så vardagligt som foderbordets utformning, gruppstorlek och fodertillgång kan påverka hästarnas sociala liv. Det finns mer att studera inom området.

Smedjeveckans hästdag blev en påminnelse om att välfärd inte är en enskild åtgärd. Den finns i de många små beslut som fattas varje dag – från hur fölet avvänjs och hur hästen hålls i grupp till hur sadeln ligger, hur träningen genomförs och hur vi tolkar hästens beteende.

Och kanske framför allt i förmågan att lyssna på det hästen faktiskt försöker berätta.

Fakta Smedjeveckan

En återkommande populärvetenskaplig vecka vid SLU i Skara med fokus på aktuell forskning, seminarier och framtidsspaningar.

Temat Livet var i fokus under Smedjeveckan i september 2026. På SLU utforskar vi det i alla dess former, från ekosystem till människans vardag. Vi söker svar på hur vi kan förstå, bevara och utveckla livet – för framtiden.

Förutom hästdagen arrangerades bland annat möten kring: Skogslivet - skogens mångbrukare, naturlivet – om naturrestaurering, hundlivet - specialsökande hundar söker invasiva ogräs, arbetslivet - säkrare arbetsmiljö – tryggare lantbruk, djurlivet – en utställning om ”Peter Hernquist – djurens hjälte”.