Nytt avtal säkrar skogsforskning i SLU:s försöksparker ”för alltid”

Det nya avtalet mellan SLU och Sveaskog gäller tills vidare och omfattar dagens försöksparker med en yta på totalt 8 424 hektar, drygt 84 kvadratkilometer.

– Många processer i skogen går långsamt och därför krävs långa tidsserier för att kunna uttala sig om effekter av till exempel skötselmetoder eller klimatpåverkan. Det hundraåriga perspektivet på försöksparkerna är ovärderligt i detta sammanhang, säger Charlotta Erefur, enhetschef vid Enheten för skoglig fältforskning på SLU och ansvarig för forskningsinfrastrukturen i försöksparkerna.

Försöksparkerna Tönnersjöheden utanför Halmstad och Svartberget och Kulbäcksliden i Vindeln instiftades redan 1923. Sedan dess har ytterligare tre försöksparker tillkommit: Skarhult i Eslöv, Asa i Växjö och Ätnarova i Gällivare.

– Genom att avsätta denna mark för forskning och skriva ett ännu mer långsiktigt avtal, som ersätter det förra som löpte på 25 år, vill Sveaskog och SLU gemensamt bidra till att utveckla det svenska skogsbruket. Ambitionen med det nya avtalet är att marken ska stå till forskarnas förfogande för alltid, säger Fredrik Klang, chef för Forskning och Utveckling på Sveaskog.

Internationell forskning

I försöksparkerna genomför SLU både egna försök och samordnar forskning från andra universitet. Verksamheten har stark internationell prägel och sker i samverkan med forskare från hela världen. På senare tid har forskare från bland annat Max Planck Institute for Biogeochemistry, University of Leicester, Karlsruher Institut für Technologie och North Arizona University bedrivit projekt i försöksparkerna. Varje år används parkerna för omkring 250 projekt med cirka 400 forskare och försöken resulterar i upp till 125 vetenskapliga artiklar årligen. 

Sveaskog bidrar, förutom med marken, även med finansiering till vissa av forskningsprojekten samt genomförande av skogliga åtgärder som krävs. Parkerna erbjuder omfattande förutsättningar för forskning inom olika ekosystem som skog, sjöar, bäckar, myrar samt atmosfären.

– Genom att Sveaskog upplåter marken skapas förutsättningar att över tid utveckla motståndskraftiga skogar och skogsbruksmetoder som bidrar till att vi kan möta exempelvis klimatförändringar på ett bättre sätt, säger Fredrik Klang.

Klimatforskning allt viktigare

Klimatövervakning och klimatforskning blir allt viktigare för att förstå och hantera klimatförändringarnas effekter. Försöksparkerna ingår i både nationell och internationell forskningsinfrastruktur, i vilka standardiserade mätningar säkerställer tillförlitliga och jämförbara data över tid. De två största infrastrukturerna är SITES* och ICOS**, som båda finansieras av Vetenskapsrådet. 

– Tack vare det långsiktiga samarbetet mellan Sveaskog och SLU kan vi följa storskaliga processer på landskapsnivå. Det har också gjort det möjligt att bygga upp många olika nivåer av mätningar på samma plats. Idag används exempelvis ICOS för att leverera data som är en del av internationella klimatberäkningar, säger Charlotta Erefur.  

*   Swedish Infrastructure for Ecosystem Science
** Integrated Carbon Observation System