Många insekter mot vit bakgrund. En pincett ska precis ta tag i en myra. — Johanna Orsholms avhandling bygger på ungefär 15 000 insektsprover, där varje prov kan innehålla hundratals insekter. Foto: Mickael Andrinirina, MBC

På sommaren har vi mer insekter här än i tropikerna

Nyhet publicerad: 2026-10-26

I tropikerna finns fler insektsarter än på våra breddgrader. Men under sommaren kan den sammanlagda vikten av insekterna vara större här. Det visar Johanna Orsholm i en avhandling där hon undersökt insekter från hela världen och utvecklat nya metoder för att analysera dem.

Johanna Orsholm, doktorand på institutionen för ekologi, har använt data från forskningsprojektet Lifeplan, där insekter samlats in varje vecka under fem år på nästan 200 platser runt om i världen. Materialet gör det möjligt att undersöka insekternas mångfald och biomassa – den sammanlagda vikten av insekter - i större skala än tidigare.

Kvinna byter flaska i tältliknande insektsfälla. — Projektet Lifeplan placerade ut malaisefällor i hela världen. Här tömmer Lifeplans forskningsassistent Alma Hodzic en av fällorna i Uppsalatrakten. Foto: Anna Lundmark

Stora skillnader mellan årstider

En av upptäckterna är att insekternas biomassa varierar kraftigt mellan årstiderna på nordliga breddgrader. Även i tropikerna finns en viss variation, men skillnaderna mellan olika säsonger blir mindre ju närmare ekvatorn man kommer.

– Många blir förvånade när jag berättar är att vi på högre breddgrader, som här i Sverige, kan ha större biomassa av insekter än i tropikerna under sommaren. Det är inte så konstigt att många fåglar flyger hit då, säger Johanna Orsholm.

Johanna Orsholm, doktorand vid institutionen för ekologi, SLU. Foto: Mickael Andrinirina, MBC

Det är till och med så att den genomsnittliga biomassan per år inte uppvisar någon tydlig skillnad mellan breddgraderna. Vår korta, intensiva sommar kan alltså kompensera för att det är så få insekter i farten under resten av året. Däremot är antalet insektsarter högre i tropikerna.

Temperaturen är viktig

Temperaturen hade också stor betydelse för insekternas biomassa och artrikedom. På varma platser eller under ovanligt varma år fanns det mer insekter än på kalla platser och år. Det här stämde dock bara upp till en viss temperatur, blev det varmare än så verkade högre temperatur inte gynna dem och kunde till och med ha en negativ effekt. Det är intressant inte minst med tanke på den pågående klimatuppvärmningen. Överraskande resultat om människans påverkan

Ett annat resultat var att insekternas biomassa inte alltid var lägre i landskap som påverkats av människan.

– Tvärtemot vad vi väntade oss såg vi att biomassan var högre i mer människopåverkade landskap på nordliga breddgrader.

På lägre breddgrader fanns däremot inget tydligt positivt eller negativt samband.

En möjlig förklaring är att jordbruket tillför näring som ökar tillgången på föda för insekterna. Bebyggelse kan också höja temperaturen lokalt, vilket kan gynna insekter i kalla klimat. Men forskarna har inte undersökt om det är just dessa faktorer som ligger bakom sambandet.

– En större biomassa innebär inte att det finns fler arter i området. Det kan också handla om att några få arter har blivit vanligare.

Tränar AI på att hitta insekter

Det räcker inte med att samla in en massa insekter - det behövs metoder att analysera dem också. Johannas avhandling bygger på ungefär 15 000 insektsprover, där varje prov kan innehålla hundratals insekter. Dessutom har ungefär 80 procent av världens uppskattningsvis fem miljoner insektsarter ännu inte beskrivits av forskare. För att kunna hantera de här proverna har Johanna därför utvecklat metoder för att analysera stora mängder insekter, som fungerar även för obeskrivna arter.

En metod bygger på att använda artificiell intelligens, AI, för att analysera fotografier av insamlade insekter. Insekterna från ett prov har spridits ut så att så många som möjligt syns.

Hundratals insamlade insekter mot vit bakgrund. — En AI-modell har tränats för att känna igen insekter från en bild. Insekterna som samlats in har spridits ut på ett papper.

AI-modeller som inte tränats särskilt för uppgiften hade svårt att hitta insekterna i bilderna. Därför skapade Johanna och hennes kollegor ett träningsmaterial där de markerade och identifierade nästan 18 000 insekter.

– Nu kan modellerna uppskatta det totala antalet insekter och deras storlek. Däremot krävs mer träning för att de ska kunna känna igen olika grupper av insekter.

Målet är att modellerna ska kunna skilja mellan exempelvis skalbaggar, tvåvingar och steklar. Genom att kombinera bilder och DNA-analyser skulle forskarna då kunna ta reda på både vilka insekter som finns i proverna och hur många de är.

Släktträd ger kunskap om okända arter

Moderna DNA-metoder gör det möjligt att snabbt undersöka vilka arter som finns i ett insektsprov. Men eftersom så många insektsarter fortfarande är okända är det också viktigt att ta reda på hur de är släkt med varandra.

– En av mina viktigaste slutsatser är att man får bättre och mer information om arterna om man bygger släktträd över dem. När vi vet vilka andra arter en okänd art är släkt med säger det mer om hur den ser ut och lever än om man bara vet att det är en ny art, säger Johanna Orsholm.

Hon har jämfört olika metoder för att bygga evolutionära släktträd utifrån DNA och börjat utveckla en metod som gör det möjligt att lägga till nya arter i ett befintligt släktträd utan att behöva bygga om hela trädet. På så sätt kan man snabbt bygga träd över många arter.

Genom att kombinera nya analysmetoder med insamling av insekter över stora områden och under lång tid kan forskarna få bättre kunskap om hur insektsfaunan varierar naturligt. Det behövs för att kunna upptäcka långsiktiga förändringar och förstå hur insekterna påverkas av klimatförändringar och mänsklig aktivitet.