Så kan kommuner stärka tillgången till samisk mat i äldreomsorgen

En ny rapport från SLU Future Food sammanfattar ett forskningsprojekt som har undersökt hur kommuner inom förvaltningsområdet för samiska språk arbetar med samisk mat och kulturellt anpassad äldreomsorg. Samer som en av Sveriges fem nationella minoriteter har särskilt rätt till kulturanpassad äldreomsorg.

Inom äldreomsorgen är undernäring ett känt problem, och studier visar att många äldre äter sämre när maten upplevs som främmande eller saknar koppling till den egna matkulturen. För äldre samer kan traditionella rätter därför ha stor betydelse för både hälsa och livskvalitet.

Stora variationer mellan kommuner

I studien har forskarna undersökt situationen i 27 kommuner och även gjort en fördjupad enkätstudie med 20 minoritetssammordnare. Resultaten visar att 21 kommuner serverar samisk mat någon gång per år, men att frekvensen varierar kraftigt mellan olika kommuner. Medan vissa kommuner erbjuder samiska maträtter med en viss regelbundenhet, som mest en gång i veckan, begränsar sig majoriteten till ett eller två tillfällen per år och då oftast vid högtider.

Rapporten pekar också ut faktorer som verkar underlätta införandet av samisk mat. Kommuner som serverar samiska måltider kännetecknas oftare av etablerade former för samråd med samiska organisationer och ett långsiktigt arbete med minoritetsfrågor. Bland kommuner som inte erbjuder samisk mat nämns bland annat svårigheter att identifiera målgruppen, ekonomiska begränsningar, bristande kulturkompetens hos personalen och brist på traditionella råvaror som hinder för implementering av samisk mat.

Bättre nyttjande av naturresurser 

Rapporten visar också att en ökad efterfrågan på traditionella samiska livsmedel skulle kunna bidra till ett mer resurseffektivt livsmedelssystem. I intervjuerna efterfrågade äldre samer framför allt inälvsmat och andra mindre eftertraktade delar av renen, såsom lever, hjärta, tunga och kokkött, snarare än exklusiva köttdetaljer. Samtidigt går delar av dessa råvaror idag till spillo som blod eller används som djurfoder eftersom det saknas fungerande kedjor för att få dem från slakterier till offentliga kök.

Genom att bättre ta vara på hela djuret kan matsvinnet minska och värdet av de resurser som redan används inom renskötseln öka. En efterfrågan från exempelvis äldreomsorgen skulle kunna skapa nya marknader för råvaror som idag är underutnyttjade, stärka lönsamheten i värdekedjan och samtidigt bidra till att bevara traditionell kunskap om hur hela djuret kan tas tillvara. På så sätt kan kulturellt anpassade måltider bli en del av omställningen till mer cirkulära och hållbara livsmedelssystem.

Läs mer om studien: Eftertraktad samisk mat blir avfall – kulturanpassad mat kan minska undernäring i äldreomsorgen

Läs rapporten: Samråd och införande av samisk mat i kommuner: Minoritetssamordnarnas perspektiv. Författare: Ildikó Asztalos Morell, Ann Sparrock, Leonora Ulfhager, Ellacarin Blind och Lena Maria Nilsson. SLU Future Food Reports #30, publ 2026.