man står i skogen
Vilis Brukas, professor i skogspolitik, menar att det inte är storleken som gör Karps skogsköp ovanligt. Foto: Torbjörn Esping

Sällsynt köpare, men inte sällsynt storlek: professor i skogspolitik om Palantir-vd:ns skogsaffär

Nyhet publicerad:  2026-10-06

Palantirs vd Alex Karp har köpt 15 000 hektar fjällnära skog i Härjedalen för 235 miljoner kronor. Vi har ställt frågorna om affären till Vilis Brukas, professor i skogspolitik.

Marken, som ligger i Storsjö i Bergs kommun, köptes av SCA via bolaget Cladonia Skog AB. SCA har uppgett att den inte var optimal för skogsbruk. Syftet med köpet är oklart. Uppgifterna går isär: enligt lokal press anger köpekontraktet skogsbruk, medan andra rapporter pekar på friluftsliv och skidåkning. Köpet har även väckt frågor om jakträtterna i området.

Det är inte storleken som är det ovanliga

Det går inte att slå fast med säkerhet hur ovanligt köpet är, eftersom den officiella svenska statistiken inte visar den sortens uppgifter. Enligt Brukas är det ändå sannolikt extremt ovanligt att en enskild, mycket förmögen utländsk person köper ett så stort sammanhängande markområde i Sverige.

Själva arealen är däremot inte exceptionell i svensk skogssektor. Skogsbolag, staten och andra institutionella ägare förfogar rutinmässigt över lika stora eller betydligt större områden.

– Det exceptionella ligger framför allt i kombinationen av storleken, den utländska privata ägaren och att förvärvet sker för en fysisk persons räkning snarare än som ett traditionellt skogsbolagsförvärv, säger Brukas.

Varnande exempel från Skottland och en spegel från Baltikum

Spelar det någon roll att ägaren bor långt från marken och saknar koppling till svenskt skogsbruk? Enligt Brukas kan det göra det. Han pekar på Skottland, där stora skogsarealer har köpts av "gröna" investerare, bland dem miljöorganisationer och förmögna privatpersoner som i första hand ville bevara miljövärden. Det har lett till konflikter och spänningar mellan så kallade gröna frånvarande godsägare och lokalsamhällen.

Brukas lyfter också ett annat perspektiv. Under de senaste två decennierna har svenska bolag och individer köpt betydande skogsarealer i Baltikum. Uppskattningsvis ägs mer än 10 procent av skogsarealen i Lettland av svenskar eller svenskanknutet kapital.

– Jag undrar om man har ägnat någon liknande reflektion åt påverkan på lokalsamhällena där, säger han.

Början på en trend?

Om köpet är ett enskilt spektakulärt undantag eller början på en bredare förändring kan ingen veta, menar Brukas.

– Framtiden får visa. Men affären blir ett uppmärksammat exempel i sig, vilket kan öka sannolikheten för att vi får se liknande uppköp framöver.

Hur mycket får en ägare bestämma?

Hur långt ägarens bestämmanderätt sträcker sig beror på lagstiftningen i respektive land. Enligt Brukas är den svenska lagstiftningen ganska liberal, och en markägare kan bestämma ganska mycket. Gränser finns ändå, inte minst allemansrätten, som ägaren inte kan bortse från.

Kontakt