Traktor på åker som sprider biokol
Biokol från kommunalt avloppsslam sprids på en åker på Gotland. Foto: Sebastian Meyer.

Slambiokol testas i storskaliga odlingar

Nyhet publicerad:  2026-10-16

Avloppsslam omvandlat till biokol har potential att ge en giftfri återföring av näringsämnen till jordbruket. Nu ska forskare vid SLU genom fältförsök och demonstrationsodlingar undersöka hur slambiokolet fungerar i praktiken.

Avloppsslam är en biprodukt från kommunala reningsverk som innehåller viktiga näringsämnen som fosfor och kväve, och organiskt material som ökar markens mullhalt. Därför fungerar det som ett bra gödningsmedel att sprida på åkermark. Men i slammet finns även föroreningar, vilket har skapat en osäkerhet kring riskerna med att använda det.

En lovande metod för att minska föroreningarna i slammet är att göra om det till biokol. Det sker genom pyrolys, det vill säga att slammet hettas upp kraftigt utan tillgång till syre. Omvandlingen till biokol avlägsnar även vatten, vilket minskar både transportbehovet och risken för markpackning.

− Slambiokol har potential att bli en säker och cirkulär resurs, men det saknas fortfarande praktisk kunskap om hur materialet fungerar i verkliga tillämpningar och vilka förutsättningar som finns för att utveckla en fungerande marknad, säger Sabina Braun, forskare vid institutionen för mark och miljö, SLU. Hon leder fältförsöken och demonstrationsodlingarna i projektet Slambiokol – från föroreningsrisk till en giftfri cirkulär resurs.

Nystartade tester på Gotland 

Projektet har nyligen spridit slambiokol på sin första storskaliga demonstrationsodling, på jordbruksmark i Hallfreda på Gotland. Det planeras fler liknande demonstrationsodlingar på olika platser runtom i Sverige de närmaste två åren.

− Syftet är att studera hur spridningen och hanteringen av slambiokol fungerar i praktiken i en större skala, och att undersöka slambiokolets effekt på grödans uppkomst och skördenivåer samt på markens kolhalt och dess tillgängliga fosfor, säger Sabina Braun.

Demonstrationsodlingarna ska kompletteras med åtta fältförsök spridda över landet, där forskarna kommer att gå in mer i detalj på slambiokolets effekter på både mark och gröda.

− Det vi hoppas uppnå med projektet är att utveckla fungerande cirkulära lösningar där resurser från avloppssystemet kan återföras till samhället på ett säkert sätt, samtidigt som risken för spridning av föroreningar minskar, säger Sabina Braun.

Slambiokol – från föroreningsrisk till en giftfri cirkulär resurs

Slambiokol – från föroreningsrisk till en giftfri cirkulär resurs finansieras av Vinnova och leds av Roslagsvatten. Projektet genomförs av forskare vid SLU tillsammans med VA-organisationer, slamentreprenörer, forskare, rådgivningsorganisationer och lantbrukare.  Försöken studerar effekter på mark och växtproduktion samt praktiska frågor kring hantering och användning. Parallellt analyseras regelverk, incitament och affärsmodeller för att identifiera hur slambiokol kan utvecklas till en accepterad och skalbar produkt. Genom dialog med aktörer i hela värdekedjan identifieras även hinder och drivkrafter för implementering.

Kontakt