Två personer ståendes i vattendrag. Foto.
Jennifer Anderson med kollegan Ziming Wang i samtal under en provtagning av akvatiska svampar i Hågaån, Uppsala. Foto: Ulrika Jansson Klintberg.

Akvatiska svampar lyfts i global strategi för biologisk mångfald

Nyhet publicerad:  2026-11-09

Akvatiska svampar spelar en viktig roll i vattenekosystem, men är till stor del okända och förbisedda i naturvårdsarbetet. Nu uppmärksammas de i en internationell strategi som kopplar svamparnas betydelse till de globala biodiversitetsmålen. Två forskningsprojekt vid SLU lyfts fram som fallstudier.

När världens länder enades om Kunming–Montreal-ramverket för biologisk mångfald 2022 antogs 23 globala mål för att hejda förlusten av biologisk mångfald till 2030. Men för att nå målen behöver också mindre uppmärksammade organismer inkluderas i arbetet. Dit hör de akvatiska svamparna – en mångfald av organismer som bidrar till att vattenekosystem fungerar och är motståndskraftiga.

Många akvatiska svampar tillgodogör dig växter för att kunna växa. På så sätt hjälper de till att bryta ner löv och döda växter. Samtidigt blir svamparna själva näringsrik föda för ryggradslösa djur och andra organismer. Andra vattenlevande svampar lever i symbios med växter och djur och kan till exempel bidra till att motverka algblomning, säger Jennifer Anderson, forskare vid SLU.

En ny Global strategi för bevarande av svampar (Global Strategy for Fungal Conservation) visar hur kunskap om svampar, kan bidra till arbetet med 12 av ramverkets 23 mål och lyfter fram just akvatiska svampar. Att SLU-projekten MoSTFun och FUNACTION finns med som fallstudier visar hur forskning om de akvatiska svamparna kan omsättas i kunskap och metoder för övervakning och naturvård och bidra till att nå målen.

Små organismer med stor betydelse

Trots deras betydelse är de akvatiska svamparnas biologiska mångfald fortfarande otillräckligt kartlagd. De ingår inte heller i rutinmässiga, storskaliga program för biologisk övervakning på samma sätt som exempelvis fiskar eller fåglar. Kunskapsluckorna gör det svårare att förstå hur svamparna påverkas av miljöförändringar och hur de kan bevaras.

SLU-forskning bidrar till internationella mål

De två SLU-projekten som lyfts fram i strategin angriper utmaningen från olika håll. Projektet MoSTFun utvecklar metoder för att övervaka akvatiska svampars mångfald, medan FUNACTION undersöker deras mångfald och ekologiska funktioner för att stärka naturvården. Tillsammans bidrar projekten till bättre kunskap och verktyg för att bevara svamparna.

Jag har arbetat med Biodiversa+projekt för att öka kunskapen om vilka vattenlevande svampar som finns i Sverige, hur vi kan skydda dem och följa förändringar i den biologiska mångfalden över tid. Svamparna fyller viktiga funktioner i naturen, bland annat genom att bidra till att motverka föroreningar och som möjliga källor till nya läkemedel. Men vi saknar fortfarande kunskap för att kunna skydda dem. Att de nu lyfts fram i den nya globala strategin för bevarande av svampar, som lanserades vid COP17 i Armenien, är därför ett stort steg framåt, säger Jennifer.

Att akvatiska svampar uppmärksammas i en global strategi är ett steg mot att bredda perspektivet på biologisk mångfald. Fungerande ekosystem kräver att även mindre kända organismer inkluderas i forskning, övervakning och naturvård.

Global Strategy for Fungal Conservation

Att stoppa förlusten av biologisk mångfald kräver också att vi uppmärksammar svamparna. Läs strategin på https://www.globalfungalconservation.org/

Kontakt