”Mina masterstudier hjälpte mig att greppa allting”

Genom ett Erasmus+-stipendium tillbringade Asia Buzzolan två månader på den asturiska landsbygden i norra Spanien, där hon arbetade med hållbar turism och landsbygdsutveckling via organisationen ECOTUR. Med utgångspunkt i reflektioner från sin praktik och den efterföljande kursrapporten, delar hon här med sig av några insikter från sin vistelse.

”Jag anlände till Asturien i slutet av sommaren med bara en ryggsäck, ett Erasmus+-avtal och mycket grundläggande kunskaper i spanska. I två månader bodde jag i en husvagn på en liten familjegård, omgiven av asturiska ponnyer och får. Inte långt därifrån låg den kantabriska kusten, och i trädgården stod en gammal *hórreo* – ett traditionellt asturiskt sädesmagasin. Jag arbetade med ECOTUR, en organisation som främjar hållbar turism på landsbygden.

Mitt uppdrag lät ganska enkelt: att hjälpa besökare att ta sig till gästhus på landsbygden utan bil. I praktiken innebar det att prata med ägare av boenden och sammanställa spridd information till reseguider. Verkligheten visade sig vara något mer komplicerad. En busshållplats som syns på Google Maps kan ha försvunnit för flera år sedan, och en ”kort promenad” kan visa sig vara en timmes vandring längs en väg helt utan gångbana.

Det jag uppskattade mest med min upplevelse var hur mina masterstudier hjälpte mig att förstå sammanhangen i min omgivning. Plötsligt var en timmes promenad till busshållplatsen inte bara ett besvär, utan en fråga om vem som avgör vilka platser som är värda att göra tillgängliga – och vilka som inte är det. En gård som bevarade inhemska djurraser fick mig att reflektera över hur politiska riktlinjer och subventioner formar naturvårdsarbetet på landsbygden, och hur inhemska arters överlevnad ofta hänger på vilka incitament som erbjuds de människor som tar hand om dem.

Samma sak gällde landskapet: eukalyptusplantager har brett ut sig över norra Spanien för att förse pappersindustrin med råvara. När jag vandrade genom dem slogs jag av tystnaden – det hördes knappt någon fågelsång, och det fanns nästan inget undervegetation. På gården jag besökte höll familjen på att gradvis avlägsna eukalyptusträden och ersätta dem med inhemska trädslag, helt utan ekonomiskt stöd. Det visade mig hur beslut som fattades för årtionden sedan fortfarande präglar landskapet idag, och hur återställandet av naturen ibland kan bero mer på personligt engagemang, än på politiska styrmedel. Övergivna byar, stigande bostadspriser och intensiva somrar fick mig att fundera över hur turism kan gynna en plats utan att ta över den och skapa konflikter med de bofasta.

Utöver själva arbetet fanns det en annan aspekt av denna erfarenhet. Att arbeta ensam på en isolerad plats kan vara ensamt, och det fanns dagar då jag önskade mer vägledning. Men det lärde mig också att trivas i mitt eget sällskap, och visade mig värdet av ett lugnare liv med mindre ständig uppkoppling till internet.

Det hjälpte mig att förstå vilken typ av arbetsmiljö jag vill ha i framtiden: en miljö med fler människor, mer samarbete och mer praktiskt arbete. Jag lämnade Spanien med en tydligare bild av vilken sorts arbete jag vill utföra, och hur jag vill gå tillväga, men också med många frågor. Och jag tror att det är just det som är det verkliga värdet av en praktikperiod.”

Asia Buzzolan
Masterstudent, programmet ”Rural Development and Natural Resources Management” (masterexamen med huvudområdet landsbygdsutveckling)