Kraftig El Niño väntas – viktigt att sårbarhet för extremväder vägleder humanitära insatser

I Malawi, som gränsar till Moçambique, Tanzania och Zambia i sydöstra Afrika, lever många småskaliga jordbrukare på existensminimum. Klimatfenomenet El Niño har historiskt orsakat kraftigt minskade skördar och riskerar nu återigen att förvärra den akuta hungersnöden. Att fördela de stödresurser som finns, såväl ekonomiska som humanitära, är en komplicerad process. Hur avgör man var och till vem stödet ska gå i ett land där tre miljoner människor, nästan en femtedel av befolkningen, är undernärda?

– Naturkatastrofer kan drabba människor väldigt olika. Det beror inte bara på var de bor eller hur kraftig en översvämning eller torka är, utan också på deras sociala och ekonomiska förutsättningar, berättar Petter Sundqvist, projektledare vid SLU:s avdelning för miljöpolitik och styrning samt Sidas helpdesk för miljö och klimat.

För att kunna förebygga katastrofer, och stärka människors motståndskraft, behövs ökad förståelse för var riskerna finns och vilka människor som är mest sårbara. Men att mäta sårbarhet är komplicerat, menar Petter.

– Man kan vara fattig rent ekonomiskt men samtidigt vara mindre sårbar för klimatförändringar, exempelvis om ens försörjning inte påverkas så mycket av väder och klimat.

Petter har själv bott och arbetat i Malawi och sett konsekvenserna av naturkatastrofer och extremväder kopplat till klimatförändringar. El Niño väntas också leda till ännu mer intensiva extremväder i takt med den globala uppvärmningen.

– Det går inte att jobba med bekämpning av fattigdom och hungersnöd om man bortser från klimatförändringarna. Extremväder och naturkatastrofer som översvämningar kan göra att allt uppbyggande arbete sveps bort på några dagar, säger Petter.

Just översvämningar får stora konsekvenser för människors levnadsförhållanden i Malawi. Över 80 procent av invånarna arbetar inom jordbruket eller är direkt beroende av det för sin försörjning. Landet är tätbefolkat, vilket gör att människor bor och bedriver jordbruk även i områden som inte är så lämpliga, förklarar Petter. Platta landområden nära floder kan ge bra förutsättningar för jordbruk, bland annat genom tillgången till vatten och tillförsel av näringsrikt sediment, men löper samtidigt stor risk att svämma över – händelser som väntas bli vanligare och mer intensiva i takt med klimatförändringarna.

– Många jordbruk är inte alls anpassade till klimatförändringar. Till exempel förlitar sig många på regn snarare än konstbevattning och odlar grödor som inte är tåliga för långvarig torka, som majs.

Data som kan visa var stödet behövs som mest

I dag bygger fördelningen av humanitära stödresurser i Malawi till stor del på lokala bedömningar utan systematiska underlag om hushållens sårbarhet, vilket Petter pekar ut som ett problem.

– När besluten inte stöds av tillförlitliga underlag blir det svårare att säkerställa att stödet fördelas enligt behov och når dem som behöver det mest. Det kan även bana väg för korruption och missförhållanden.

Petter har arbetat i Malawi i flera år. Han kom först dit genom en tysk biståndsorganisation, där han arbetade med implementering av sociala skyddsnät i ett landsbygdsdistrikt. Senare, när han började arbeta på Malawis sociala register (MSR), en databas som samlar in socioekonomiska och geografiska uppgifter om alla hushåll i Malawi, växte intresset för hur data kan användas för att få djupare insikt i människors sårbarhet för extremväder.

Idén väcktes av det sociala registrets gedigna och detaljerade data, som används inom fattigdomsbekämpning för att identifiera hushåll som har störst behov av ekonomiskt stöd (cash transfers) och andra resurser. Petter såg en möjlighet att använda samma data på ett annat sätt: att skapa ett slags index för lantbrukares sårbarhet för naturkatastrofer.

Underlaget visar på individnivå vilken jordbrukspraktik som bedrivs, om man har tillgång till konstbevattning, vilka grödor som odlas och hur mycket mark man har – parametrar utöver de socioekonomiska faktorerna som inkomst och utbildningsnivå.

Utifrån underlaget utvecklade Petter ett planeringsverktyg som kan stödja beslutsfattandet kring hur resurser ska fördelas innan, under och efter naturkatastrofer. Verktyget kan ge en mer detaljerad bild av vilka typer av resurser olika människorna behöver och vilka geografiska områden som är mest utsatta. Efter utvecklandet av verktyget har han bland annat samarbetat med Röda Korset kring humanitära insatser efter översvämningar.

– Användningen av sådana verktyg kan bidra till ett mer informationsbaserat beslutsfattande och stärka klimatanpassning bland de mest sårbara. Detta behövs för att prioritera de få resurser som finns på bästa sätt.