Vilande beräkningsmodeller (FyrisCOST, FyrisSKZ, SWE-model, TBV)

Sidan granskad:  2025-06-30

Vissa beräkningsmodeller som vi jobbat med utvecklas inte längre. Ofta har de ersatts med någon annan modell istället.

Vilande eller avslutade beräkningsmodeller

FyrisCOST var ett beslutsstödsystem som kunde beräkna effekt och kostnadseffektivitet för ett flertal åtgärder för att minska kväve (N)- och fosforutsläpp (P) från både punkt- och diffusa källor. Beräkningarna inkluderade bedömning av kostnads-effektiviteten för kombinationen av åtgärder i ett avrinningsområde.

FyrisSKZ var ett webbaserat verktyg för att redovisa resultat ur en nationellt täckande databas för skyddszoners effekt och kostnad. Med hjälp av verktyget kunde man välja ut ett eller flera delavrinningsområden i Sverige och få fram uppgifter om skyddszoners effekt, kostnad och potential längs sjöar, vattendrag och diken i dessa områden. Resultatet hade beräknats för flera olika skyddszonsbredder för att analysera hur detta påverkar effekt, kostnad och potential. Beräkningar av skyddszonernas effekt och kostnadseffektivitet utfördes på uppdrag av Vattenmyndigheterna. Beräkningarna baserades på modellering med beslutsstödsystemet FyrisCost. Effekten beräknades utifrån tillgängliga data avseende gröda, jordart, fosforinnehåll i jord, lutning mot vattendrag, skyddszonsbredd, med mera. Kostnadsschabloner baserades på beräkningar av intäkter för alternativ markanvändning (d.v.s. produktionsbortfall).

Läs mer om våra nuvarande modeller ANLeC, distribuerad avrinningsområdesmodellering och ICECREAMDB.

Referenser

Collentine, D., Johnsson, H., Larsson, P., Markensten H., Persson, K. 2015. Designing cost efficient buffer zone programs: An application of the FyrisSKZ tool in a Swedish catchment. AMBIO 44 (Suppl 2), 311–318.

SWE-model (Soil-Water-Environment) var en processorienterad avrinningsområdesmodell anpassad för en tänkt åtgärdsskala med hög upplösning (1-50 km2). SWE-model utvecklades med målet att kunna identifiera riskområden för högt näringsläckage samt beskriva effekter av olika tillämpade åtgärder för att minska förluster av näringsämnen.

Läs mer om våra nuvarande rutiner för distribuerad avrinningsområdesmodellering.

Referenser

Hellgren, S., 2010. Tillämpning av en markprofilmodell för hydrologiska beräkningar i avrinningsområdesskala. UPTEC W10 034, ISSN 1401-5765, Examensarbete 30 hp. Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet 

Tekniskt Beräkningssystem Vatten (TBV) utvecklades inom konsortiet SMED för att klara Sveriges rapportering till HELCOM och uppföljning av miljömålet Ingen övergödning.

Med TBV beräknades belastning på havet och källfördelning av kväve och fosfor. TBV innefattade, förutom belastningsberäkningar, hantering av en stor mängd data. TBV utvecklades och används av SMED-konsortiet bestående av IVL, SCB, SLU och SMHI.

TBV användes av SMED för rapportering av källfördelad belastning på havet till Helcom (Pollution Load Compilation, PLC) samt för beräkningar av belastningen på havet i den fördjupade uppföljningen av miljökvalitetsmålet "Ingen övergödning". Beräkningarna genomfördes på uppdrag av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.

Från och med PLC8 används inte TBV längre. Beräkningar av belastningen görs istället via HYPE och presenteras via Vattenwebb eller Vattenwebbs arkiv. Underlag och resultat från PLC8 tillgängliggörs också via SMED Vattens webb samt av Havs- och vattenmyndigheten.

Resultat från ett antal av TBV-beräkningarna finns på SMED Vattens webb:

Observera!
Beräkningarna är gjorda med olika metodik och är därför inte är jämförbara.
  • PLC7 omfattar beräkning av brutto- och nettobelastning för år 2017, flödesnormaliserat för perioden 1997-2016. Grunddata för beräkningarna redovisas på SMED:s webbsida om PLC7.
  • PLC6 omfattar beräkning av brutto- och nettobelastning för år 2013, flödesnormaliserat för perioden 1994-2013. Grunddata för beräkningarna samt resultat i form av brutto- och nettobelastning på havet redovisas på  SMED:s webbsida om PLC6.
  • SMED har också en webbsida med indata och resultat för PLC6.5, som avser samma tidsperiod som PLC6, men är gjord på en ny områdesindelning och med uppdaterat bakgrundsläckage av fosfor från jordbruksmark.
  • PLC5-beräkningarna representerar år 2006, flödesnormaliserade för perioden 1985-2004, och redovisas på SMED:s webbsida om PLC5.

Innan TBV byggts upp gjorde SLU och SMHI beräkningar för TRK-projektet (PLC4) av källfördelningen år 2000.

Våra nuvarande beräkningsmodeller.

Kontakt