Alnarps landskapslaboratorium

Många perspektiv
Ett stort antal seminarier och diskussioner mellan olika parter låg till grund för den basplan som utarbetades under ledning av professor Roland Gustavsson i början av 1990-talet och som finns beskriven i Stad & Landrapporten (nr 144:1996) Att forma ett rikare landskap av Anders Folkesson. Många olika infallsvinklar är behandlade. Exempelvis utarbetades koncept för olika skalnivåer från beståndsnivå via områdesnivå till att länka laboratoriet till det lokala landskapet. Att på detta sätt arbeta med utvecklingen av ett landskapsutsnitt innebär att se till karaktären och funktionen både i ett regionalt och lokalt perspektiv. Ökade rekreativa och biologiska värden kan som i landskapslaboratoriet kombineras med produktiva värden.

Nya tillskott i historisk miljö
De stora nytillskotten miljömässigt som nittiotalets verksamhet bidrog till är Tor Nitzelius Park, Alnarps Västerskog och det kilometerlånga, öppna vattendraget som löper genom Västerskog. Trots den unga åldern drar dessa områden till sig många rekreationssökande och antalet grupper från olika universitet inom och utanför landet liksom från förvaltningar och företag är många under ett år. Andra viktiga funktioner är användningen av laboratoriet som en resurs i undervisning och forskning. Landskapslaboratoriets olika delar är också viktiga komplement i Alnarpsmiljön som helhet och har ökat tillgängligheten till landskapet utanför den egentliga äldre parken och byggnadssamlingen. Det har också bidragit till en tydligare koppling till äldre historiska drag i Alnarpslandskapet så som detta redovisas i äldre kartor och annat källmaterial. 

Inblandade parter
Alnarps landskapslaboratorium är ett fakultetsövergripande projekt där både Skogsvetenskapliga fakulteten och Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och produktionsvetenskap har varit engagerade i planeringen och uppbyggnaden. Projektkoordinator är sedan årsskiftet 2017/2018 forskare Björn Wiström, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, Alnarp.

Några viktiga årtal 
Ett stort arbete lades ner vid själva anläggningen av landskapslaboratoriets olika delar och under årens lopp har ständiga insatser gjorts för att undersöka, utvärdera och utveckla anläggningarna.

1982
Växtskyddsplanteringen, Norra Tor Nitzelius Park, anläggs

1984
Anläggningen av Skogshusplanteringen, som sedan fick namnet Tor Nitzelius Park, påbörjas.

1990
Idén om ett Alnarps landskapslaboratorium utvecklas under professor Roland Gustavssons ledning

1993
Vattendraget genom Alnarps Västerskog anläggs

1994
Södra AlnarpsVästerskog planteras

1994
Anläggning av ängar utmed vattendraget

1997
Anläggning av mellanfältsytor

1998
Norra Alnarps Västerskog planteras

1998
 Anläggning av ängar vid bryn

2000
Skogshusplanteringen och Växtskyddsplanteringen får namnet Tor Nitzelius Park efter Sveriges, internationellt sett, främste dendrolog genom tiderna

2004-2008                                                                                                               
De så kallade Kinafälten med kinesiskt växtmaterial anläggs i Alnarps östra del

2007- 2014                                                                                                            
Karl Evert Flincks Magnoliaskog anläggs steg för steg och får sitt namn efter skogens främste stödjare, industrimannen och dendrologen Karl Evert Flinck

2015                                                                                                                                 Den del av landskapslaboratoriet som tidigare kallats norra Tor Nitzelius Park får namnet Klaus Vollbrecht Park för att hedra minnet av dendrologen och förre parkchefen i Alnarp Klaus Vollbrecht

2015-2016                                                                                                                              Vattendraget genom Alnarps Västerskog rensas och restaureras

Tor Nitzelius park är en komplex anläggning. Förutom den vindskyddande funktionen ingår den i en forskning om parkplanteringar som arkitektoniska och dynamiska system. Målet är att öka den kunskap som finns om långsiktigt fungerande växtkombinationer och arkitektur för att kunna styra parkplanteringars uthållighet och utveckling. Här studeras därför rumsliga och tidsmässiga interaktioner mellan träd, buskar och örter.

Tor Nitzelius park ingår som en del i Alnarps landskapslaboratorium där olika landskapselement som skogsbestånd, vattendrag, lähäckar, ängar mm kan studeras i full skala. Parken utgör ett exempel på det första. Den planterades etappvis med början hösten 1984 och täcker en yta på sammanlagt ca 4,5 hektar. Ett av de ursprungliga skälen till anläggningen var att skydda Alnarpsparkens stora sortiment av växter mot den tidvis hårda västliga vinden. År 2000 fick anläggningen namnet Tor Nitzelius park, för att hedra Sveriges internationellt största dendrolog genom tiderna.

Parken är uppbyggd av mindre ytor, parceller, med olika storlek, form och innehåll. Parcellerna varierar med avseende på vilka skikt som är representerade i vegetationen, tex träd-, busk- och fältskikt, men även på hur många arter som finns i varje. Hela system uppbyggda med växter från olika världsdelar kan studeras. Parken ger inte minst en möjlighet till att jämföra och inspireras av nordeuropeiska, nordamerikanska och ostasiatiska blandningar av växter.
 
Tor Nitzelius (1914 – 1999) författade flera böcker om växtanvändning i park och trädgård. Han propagerade i alla år för utländska lignosers användning i Sverige och vikten av att förstå hur dessa växer i hemlandet och borde trivas i Sverige. Tor Nitzelius park i Alnarp har anlagts i hans anda. 
 

Ordförklaringar
1 hektar = 100 x 100 m
Bestånd = homogen del av en skog
Lignoser = vedartade växter