Mjölkprov kan visa om kon har vätskebrist

När ett djur (eller en människa) får i sig mindre vatten än det förlorar via bland annat urin och mjölk minskar kroppens vatteninnehåll. Det gör att mängden lösta partiklar per kilo kroppsvatten, den så kallade osmolaliteten, ökar. Osmolalitet kan man mäta både i blodplasma och i mjölk. Att mäta osmolalitet i mjölk skulle därför kunna vara en bra metod för att ta reda på om kor har fått i sig tillräckligt med vatten. Eftersom det är enklare att ta ett mjölkprov i stället för ett blodprov på mjölkkor skulle metoden kunna användas i samband med till exempel djurskyddsinspektioner eller av djurhållaren själv. För att metoden ska vara praktiskt användbar behöver man dock känna till hur osmolaliteten skiljer mellan individer och raser och hur den varierar över både dygnet och under en laktation, det vill säga den period som kon producerar mjölk.

I den här studien samlades mjölkprover in varje månad under en hel laktation från 21 kor av raserna holstein och svensk röd och vit boskap (SRB). Resultaten visade att det fanns signifikanta variationer i den genomsnittliga osmolaliteten i mjölk mellan kor (2 procent variation). Den individuella osmolaliteten varierade inom dagar (upp till 8 procent) och över månader (upp till 13 procent). SRB-kor hade högre (1 procent) osmolalitet än holsteinkor. Slutsatsen är att osmolaliteten i mjölk uppvisar en variation mellan individer, dagar och raser som överstiger med 1-2 procent vad som kan tolkas som törstinducerade, det vill säga den nivå som gör korna törstiga. Eftersom variationen mellan djur och över tid är betydande, finns det potentiellt en utmaning för den praktiska användningen av osmolalitet i mjölk som en indikator, och fler studier behövs för att utvärdera osmolalitet i mjölk som en indikator för vätskestatus.

Studien är gjord inom ett doktorandprojekt finansierat av Svenska Djurskyddsföreningen.

Länk till publikationen

Staaf Larsson B, Jansson A & Dahlborn K (2026) Sources of variation in milk osmolality in dairy cows. Journal of Dairy Research, 1–7.