Två bruna kvigor med halsband ligger i gröngräset. Foto.
Foto: Juana Chagas

Virtuella stängsel fungerar på unga kvigor i norr – men tillväxt och stress behöver studeras närmare

Sidan granskad:  2026-11-20

Virtuella stängsel fungerade bra under praktiska förhållanden för unga kvigor i norra Sverige, men faktorer som tillväxt och stress kräver vidare studier, enligt en studie av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Virtuella stängsel håller djuren innanför gränser som ritas på en karta i stället för bakom stängsel. Ett halsband ger en ljudsignal när djuret närmar sig gränsen, följt av en svag elektrisk puls om djuret fortsätter. Halsbanden drivs av solladdade batterier, och norra Sveriges molniga somrar skulle i teorin kunna tömma dem och försämra uppkopplingen. Forskningen har dessutom främst gällt nötkreatur äldre än 11 månader, och lite har varit känt om hur halsbanden fungerar på yngre djur.

Forskare vid SLU följde 30 mjölkkvigor av svensk röd och vit boskap, SRB, under ett 110 dagar långt betesförsök på Röbäcksdalen i Umeå. Hälften av kvigorna betade innanför elstängsel och hälften inom virtuella gränser som flyttades två gånger under säsongen.

Halsbanden behöll laddningen och fungerade tillförlitligt hela sommaren. Kvigorna lärde sig snabbt. Antalet ljudsignaler ökade efter varje flytt av gränsen medan de elektriska pulserna minskade, vilket visade att djuren lärde sig att reagera på ljudet. Betning och liggande idissling skilde sig inte mellan grupperna, och inte heller betesmassa eller betets kvalitet.

Två resultat förtjänar uppmärksamhet. Kvigorna med virtuella stängsel växte sämre och hade högre kortisolhalter i hårstrån än kontrollgruppen. En del av tillväxtskillnaden kan förklaras av ett strömavbrott i elstängslet, som gav kontrollgruppen tillgång till nyslaget bete. Högre kortisol betyder inte automatiskt sämre välfärd, men resultaten pekar på en fysiologisk reaktion som behöver studeras närmare.

Virtuella stängsel fungerade bra under praktiska förhållanden för unga kvigor, utan beteendemässiga tecken på försämrad välfärd. Längre studier behövs nu, menar forskarna bakom studien.

Länk till publikationen

Liffen, K., G. Vaccargiu, K. Ren, J. Oliveira, M. Hetta och J. C. C. Chagas. 2026. Welfare indicators for young dairy heifers managed with virtual fencing in northern Sweden. JDS Communications 7:225–229. https://doi.org/10.3168/jdsc.2025-0993

Finansiärer

  • Kempestiftelserna, stipendium till förstaförfattaren, inköp av halsband för virtuella stängsel samt ett tvåårigt postdoktorstipendium
  • Regional jordbruksforskning för norra Sverige (Umeå)

Generativ AI (Claude, Anthropic) användes för att ta fram ett första utkast av denna populärvetenskapliga text utifrån den publicerade artikeln. Författarna har granskat och redigerat texten och ansvarar fullt ut för innehållet.

Kontakt