SLU och Livsmedelsstrategin 2.0

En uppdaterad livsmedelsstrategi

Livsmedelsstrategin är en nationell strategi som syftar till att skapa en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja fram till 2030. Huvudmålen är att öka den inhemska livsmedelsproduktionen, bidra till hållbarhet och nationella miljömål, samt öka Sveriges förmåga att klara av störningar i livsmedelsförsörjningen. Strategin ska också skapa tillväxt, sysselsättning och ökad självförsörjningsgrad. 

Regeringens sida om Livsmedelsstrategin

Inom ramen för Livsmedelsstrategin 2.0 har Sveriges lantbruksuniversitet fått flera specifika uppdrag från regeringen:

1. Effektivare kompetensutveckling
2. Särskild satsning rörande växtförädling av växtproteingrödor inom SLU Grogrund
3. Avelsarbete på regnbåge

Uppdrag till SLU inom ramen för Livsmedelsstrategin 2.0

1. Växtförädling genom SLU Grogrund

SLU Grogrund har som huvuduppgift att vara ett kunskapsnav för svensk växtförädling. Genom forskning och samverkan mellan akademi, samhälle och näringsliv ska SLU Grogrund bidra till en mer hållbar, växande och lönsam livsmedelsproduktion i Sverige genom att utveckla nya växtsorter anpassade för svenska odlingsförhållanden. 

Programmet startade 2018 som ett resultat av den nationella livsmedelsstrategin, den statliga Konkurrenskraftsutredningen och Samverkansprogrammet för cirkulär och biobaserad ekonomi. 

Inom den uppdaterade livsmedelsstrategin tillförs SLU Grogrund ytterligare medel för att under 2026-2030 genomföra en särskild satsning på växtförädling och sortprovning av grödor för en ökad produktion av växtproteiner. 

Läs mer om SLU Grogrund

2. Avelsarbete på regnbåge

SLU:s avelsarbete på regnbåge fokuserar på att förbättra den odlade fiskens egenskaper för en mer hållbar och kommersiell vattenbruksnäring. Målen inkluderar att öka tillväxten och att få fisken att fungera bra i täta stim, samt att minimera genetisk påverkan på vilda fiskbestånd. Arbetet är ett samarbete mellan SLU och Vattenbrukscentrum Norr AB (VBCN) och har pågått sedan 1980-talet., men pekas ut som ett prioriterat område som tilldelas särskilda medel inom livsmedelsstrategin. SLU ska under perioden 2026-2030 fortsätta att vidareutveckla avelsarbetet på regnbåge för att förbättra den odlade fiskens egenskaper.

3. Effektivare kompetensutveckling

Inom Livsmedelsstrategin 2.0 ges SLU också ett särskilt uppdrag att under 2025 analysera möjliga utvecklingsvägar för den kompetensutveckling som sker inom ramen för Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023-2027 (den strategiska planen). Syftet är dels att öka effektiviteten och attraktiviteten i kompetensutvecklingsinsatser, dels att insatserna i högre grad ska bidra till livsmedelsstrategins målsättningar om en hållbar och ökad jordbruksproduktion.

Uppdraget ska slutredovisas i februari 2026 och leds av stadskonsulent Magnus Ljung vid SLU Kompetenscentrum rådgivning.

Analysen ska innehålla en särskild fördjupning för ämnesområden där ekonomiska motiv för att efterfråga kompetensutveckling eller delta i samarbetsprojekt är mindre, men där det finns ett samhällsekonomiskt värde i fördjupad kunskap eller ändrade beteenden. Även om stöd till kompetensutveckling och samarbete är i fokus ska synergier med andra åtgärder inom den strategiska planen beaktas, särskilt åtgärden för stöd till innovation.

Analysen ska utgå från jordbruksföretagens, rådgivningsföretagens samt andra viktiga aktörers utgångspunkter och drivkrafter för att utveckla, inhämta och tillgodogöra sig ny kunskap. För rådgivningsföretagen ska även drivkrafter för att delta i insatser riktade mot jordbruksföretagen på uppdrag av staten beaktas. En internationell utblick och studie av framgångsfaktorer för effektiv kompetensutveckling för att stärka jordbruksföretagens kunskap i andra länder ska ingå som underlag för analysen.

Om uppdraget kring kompetensutveckling

Magnus Ljung berättar i det inspelade webbinariet nedan om SLU:s regeringsuppdrag inom Livsmedelsstrategin 2.0 med fokus på framtidens kompetensutveckling inom svenskt lantbruk.