Lanna forskningsstation
Lanna forskningsstation ägs och drivs av SLU. Här bedrivs fältförsök, främst inom forskningsprojekt men även för exempelvis sortprovning. Det finns flera långliggande försök för studier av mark- och växtnäringsfrågor samt utlakning.
Vad vi gör
Lanna försöksstation belägen på Varaslätten i Västergötland är en av fyra fältforskningsstationer för växtodlingsförsök som drivs och ägs av SLU. Här bedrivs fältförsök, främst inom forskningsprojekt men även för exempelvis sortprovning på uppdrag av forskare och firmor. Det finns flera långliggande försök för studier av mark- och växtnäringsfrågor samt utlakning. Dessa försök används av de forskare som ansvarar för dem, men också av forskare från olika institutioner, universitet och länder som kommer och tar prover och använder data från utvalda behandlingar. Vi hjälper även till med olika typer av uppdrag som gäller provtagning av mark, vatten och gröda i närområdet.
Här finns också flera utlakningsanläggningar som är tillgängliga för forskare såväl inom som utanför SLU. I maskinparken finns bland annat en kombisåmaskin för parcellsådd, utrustning för parcellvis spridning av flytgödsel, en kamerastyrd radhacka för rutvis radhackning och bevattningsutrusning för blockvis bevattning. Vi har flera utlakningsanläggningar som är öppna för olika projekt och det finns även utrustning för mätning av lustgasemissioner. Göteborgs universitet har en utrustning placerad på Lanna som mäter koldioxid med eddykovariansteknik.
Flytgödselspridare specialbyggd för parcellvis gödsling i fältförsök. Foto: Sofia Delin.
På Lanna finns utrustning för parcellvis sådd, gödsling och skörd. Vår nyaste försökssåmaskin klarar kombisådd och olika radavstånd och myllningsdjup. Vi har en buren spridare för flytgödsel som kan dosera mer exakt i upp till tre meter breda parceller och är utrustad med släpslang respektive släpfötter för ytmyllning. Vi har även utrustning för parcellvis radhackning vid olika radavstånd för parceller med 1,9 alternativt 3 meters bredd. Det finns en parcellgödselspridare för mineralgödsel med ställbar parcellbredd (1,9-3 meter) samt flexibel boomhöjd för att kunna gödsla i olika grödstadier. Vi har en drönare som kan ta vanliga RGB-foton över försöken, och med hjälp av kollegorna i Skara även en som kan ta multispektrala bilder för till exempel vegetationsindexberäkningar.
På Lanna finns en hydraulisk jordborr till ca en meter och en RTK-GPS med hög precision på positionering. Genom vår starka koppling till avdelningen för precisionsodling och pedometri, har vi också tillgång till flera olika marksensorer, bland annat Veris P4000 som mäter nära infraröd reflektans (NIR), elektrisk konduktivitet och penetrationsmotstånd i 10 cm-intervall i markprofilen. Med en EM38-MK2 som mäter elektrisk konduktivitet över två djup samtidigt. Genom samarbete med Hushållningssällskapet Skaraborg kan vi erbjuda mätningar med handburen N-sensor. Vi har en bevattningsutrustning med en spridningsbredd på 24 meter som vi använt för blockvis bevattning av försök, så att försöksåtgärdernas effekter under olika vattenregimer kan utvärderas.
Beskrivning av utlakningsanläggningen ”MVD” med 10 separat dränerade rutor. Foto: Sofia Delin.
Lanna sköter sju utlakningsanläggningar som har 5-20 rutor vardera med separat dränering för att mäta rutvis utlakning och avrinning. Sex av dessa ligger på lerjord på Lanna och en på sandjord på Fotegården utanför Lidköping. Dessutom finns det ytterligare en anläggning på Götala, där möjlighet finns att provta dräneringsvattnet från nedgrävda sugceller i 56 försöksrutor. På Lanna finns också en lysimeteranläggning med 48 lysimeterplatser där utlakningen från 30 cm breda och upp till 1 m djupa jordkolonner från önskade platser kan studeras. Några av anläggningarna på Lanna och den på Götala används i kortare projekt och kan hyras av olika forskare.
I förgrunden en kammare och utrustning för mätning av lustgasemissioner och i bakgunden vindtunnlar för mätning av ammoniakemissioner. Foto: Sofia Delin.
Under perioden 2012-2020 pågick mätningar av växthusgasemissioner på Lanna i samarbete med Göteborgs universitet inom det europeiska samarbetsprojektet, ICOS- Integrated Carbon Observation System. Mätningarna visade väldigt låga emissioner av lustgas på Lanna, ofta under detektionsgränsen för den mätmetod med master som använts. På grund av detta har man inom ICOS beslutat att avsluta sina mätningar på Lanna. Lustgasemissioner har även mätts rutvis med kyvetter i fältförsök på Lanna. Då fann man emissioner i storleksordningen 0,4-0,5 kg N2O-N/ha i led utan kvävegödsel och i led med normal nivå av mineralgödsel. I led med organisk gödsel samt i led med överoptimal kvävegödsling med mineralgödsel var emissionerna ca 1,2-1,4 kg N2O-N/ha.
Under perioden 2023-2024 togs prover manuellt som skickades för analys på labb. Sedan 2024 har Lanna ett portabelt instrument för att mäta lustgas som används i flera försök i olika forskningsprojekt.
Johan Fredriksson tar jordprover i växtföljdsförsöket. Foto: Sofia Delin.
Här finns plannummer och startår för långliggande fältförsök på Lanna.
Utlakning
- R0-0646: Ekologisk odling med djurhållning, startår 1997
- R0-0746: Ekologisk odling utan djurhållning, startår 1997
- R0-8419-1: Olika jordbearbet.syst. och extensiv vall, startår 2002
- R0-8410: Utlakning, höst- och vårgrödor, startår 1992
Jordbearbetning
- R2-4010: Olika bearbetningssystem, halmbehandling, startår 1974
- R2-4017: Direktsådd, startår 1982
Växtnäring
- R3-0020: Humusbalans - stråsäd, startår 1981
- R3-0021: Humusbalans - vall, startår 1981
- R3-0130-1: Markbiologiska tillstånd, startår 1996
- R3-1001: Kalk - fosfor, startår 1936 och 1941
- R3-9001: Bördighetsförsök, startår 1966
Mer information om växtnäringsförsöken finns på sidan SLU Långliggande jordbruksförsök
Växtföljder
- R4-1103: Växtföljder med och utan vall, startår 1964
- D4-9911: Höstraps-växtföljd, startår 2008
Mattias Gustafsson tar vattenprov. Foto: Sofia Delin.
Lanna utför regelbundna provtagningar av vatten inom två typområden för miljöövervakningen som utförs vid Institutionen för mark och miljö i Uppsala. Resultaten publiceras i årliga rapporter i publikationsserien Ekohydrologi.
Vi utför även annan regelbunden provtagning i området, bland annat av marknära ozon åt IVL.
Lanna försöksgård vid mitten av 1930-talet.
Verksamheten vid Lanna försöksstation startade redan 1929. Lanna uppfyllde kraven på att en statlig försöksgård skulle anläggas på ett lerjordområde med motiveringen "Lerjordarnas rätta brukning förutsätter större insikt och mer utvecklad teknik än någon annan jordartstyp". Bland annat kalkning, dränering och stallgödselhantering i och utanför stallet var aktuella frågor vid starten.
Hitta till Lanna
Lanna försöksstation (Borragården) är belägen på Varaslätten i Västergötland, mellan Jung och Saleby. Se en karta till Lanna här.
Götala Egendom är belägen ca 2 km öster om Skara. Se en karta till Götala Egendom här.
Brogården ligger i direkt anslutning till SLU Campus i Skara. Se en karta till Brogården här.
Kontakt
-
PersonSofia Delin, forskningsledare vid institutionen för mark och miljöMarkens näringsomsättning