Markvård och markförbättring

Sidan granskad:  2025-12-08

Vårt mål är att utveckla medel och metoder för att bibehålla och förbättra de odlade jordarnas fysikaliska status så att luft-, vatten- och växtnäringshushållning optimeras och så att jordarnas långsiktiga produktionsförmåga upprätthålls och negativa miljöpåverkan minimeras.

Våra forskningsområden

Grundförbättringsindex

Här bedöms effekterna av olika långsiktiga grundförbättringsåtgärder som t ex dränering och strukturkalkning. Behovet av olika åtgärder bedöms antingen utifrån schabloner för olika jordarter och klimatområden, tidigare uppmätta värden på t ex jordens genomsläpplighet för vatten eller från de resultat som det enkla marktestet ger.

Odlingssystemindex

Odlingssystemets markstruktureffekter bedöms och summeras i ett odlingssystemindex. Utgångspunkten är att rotproduktion, upptorkning och återförsel av organiskt material är positivt och att bar mark, marköverfarter och markbelastningar är negativt för markstrukturen och markens fysikaliska egenskaper.

De olika delarna i indexet korrigeras med olika koefficienter och den summerade effekten vägs till slut ihop till ett odlingssystemindex för bedömning av odlingssystemets inverkan på markstrukturen.

Markstrukturtest

Markstrukturtest i fält är ett antal enkla fälttester som sammantaget ger en beskrivning av markens strukturtillstånd. Testerna är ett redskap för dig att lära känna dina odlingsjordar bättre. Du kan lätt utföra dem på egen hand och de kräver ingen specialutrustning.

Det kan dock vara trevligt och lärorikt att göra fälttesterna tillsammans med andra lantbrukare och/eller rådgivare. Genom att regelbundet utföra testerna håller du markstrukturen under uppsikt och märker effekterna av dina odlingsåtgärder. Mer information.

De organogena jordarna, dvs. torv- och gyttjejordarna, är utan tvekan en betydande resurs i det svenska jordbruket. Odlingen av dessa jordar är emellertid inte helt oproblematisk. Odlingsegenskaperna varierar allt ifrån mycket högproduktiva odlingsjordar till närmast sterila marker.

Karta över andelen organogena jordar i Sverige.

Bland fördelarna kan nämnas jordarnas stora vattenhållande förmåga och tillgången på kväve. Till nackdelarna hör låg bärighet, att rotdjupet ibland begränsas av lågt pH och syrebrist i marken och att det vid nedbrytningen av det organogena materialet bildas växthusgaser, som koldioxid och lustgas.

Läs mer i kapitlet Torvmarken, en resurs i jordbruket igår, idag och även imorgon? ur boken Svenska mosskultur.

En god markstruktur är grunden för en väl fungerande odlingsjord. Kalk har en långsiktig positiv effekt på lerjordarnas struktur. Struktureffekterna varierar med olika kalkningsmedel, givans storlek och jordtypen. Vi undersöker olika kalkningsmedels effekt på markens struktur och på miljön.

Kalkens långsiktiga struktureffekter

5 långliggande SLU-finansierade fältförsök (serie R1-143 +R1-143M).

En god markstruktur är grunden för en väl fungerande odlingsjord. Lantbrukets utveckling med stora förändringar i bl.a. djurhållning och maskin- och odlingsteknik, har medfört att markstrukturen i många av våra jordar idag är avsevärt försämrad. Kalk har en långsiktig positiv effekt på lerjordarnas struktur. Struktureffekterna varierar med olika kalkningsmedel, givans storlek och jordtypen. Syftet med projektet är att undersöka olika kalkningsmedels långsiktiga effekt på odlade lerjordars struktur.

Försöksserien startade 1989-91 och i försöken testas effekten av bränd kalk och kalkstensmjöl (R1-143) respektive släckt kalk och sockerbrukskalk (R1-143M). Fem av försöken skördas fortfarande försöksmässigt varje år. Alla skörderesultat finns hos SLU Fältforsk

Mer information finns på SLU:s sida för de långliggande försöken

Kontakt