Markanvändningens inverkan på markfunktioner

Samtidigt som markanvändning kan bidra till degradering, kan den också förbättra markens funktioner och vara avgörande för att möta dagens utmaningar – att föda en växande befolkning med minimerad miljöpåverkan. Klimatförändringar medför ytterligare utmaningar genom mer extrema väderhändelser.

Målet med vår forskning är att förstå sambanden mellan markanvändning, klimat, markhälsa och ekosystemtjänster. Vi använder oss av lånliggande fältförsök, samarbetar med lantbrukare i gårdsstudier och analyserar data i nationella databaser. Våra studier inkluderar brukningsmetoder som jordbearbetning, växtföljder med fånggrödor, organisk gödsling och kalkning. Markhälsa utvärderas med indikatorer som täcker markfysikaliska, kemiska och biologiska aspekter. Växtproduktion, skördens nivå och stabilitet är centrala, men vi studerar även andra funktioner som kolinlagring och växthusgasutsläpp för att identifiera synergier och målkonflikter mellan ekosystemtjänster.

Utvalda publikationer

Sjulgård et al., 2024, Agricultural Systems 211, 103757; Sjulgård et al., 2022, Agriculture, Ecosystems & Environment 336, 108046; Williams et al., 2020, Geoderma 360, 114010; Etana et al., 2020, Acta Agriculturae Scandinavica B 70, 333-340.

Pågående och nyligen avslutade projekt:

• Markanvändning för förbättrad markkvalitet och högre skördestabilitet vid extremväder.
• Analys av historiska data för att utvärdera nederbördens och temperaturens effekter på svenska skördar.
• En metod för att undersöka fosforläckage från åkermark.
• Markhälsa för ökad koldioxidinlagring och anpassning till ett förändrat klimat.

Finansiering

Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF); Jordbruksverket; Formas; Novo Nordisk Fonden; Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA); Europeiska unionens Horizon 2020-forsknings- och innovationsprogram via EJP Soil.

Team

Ararso Etana, Lorena Chagas Torres, Elsa Arrázola Vásquez, Pascal Benard, Konsta Sarvela, Mats Larsbo och Thomas Keller.