Klimatrapporteringen

I maj 2018 antog Europaparlamentet och EU-rådet en ny förordning för LULUCF-sektorn (EU 2018/841) som en del av EU:s klimatramverk. Förordningen beskriver framförallt bokföringsregler för LULUCF-sektorn perioden 2021-2030. Förordning (EU 2018/841) har i och med förordning (EU 2023/839) reviderats för perioden 2026-2030 vad gäller medlemsstaternas åtagande för perioden 2026-2030. Nedan redogörs för de viktigaste delarna för LULUCF-sektorn.

Perioden 2021-2025

Rapportering sker även fortsättningsvis i det format som redovisas till UNFCCC. Däremot har bokföringen breddats så att i princip all mark numer ingår i de fastslagna bokföringskategorierna Beskogad mark, Avskogad mark, Brukad skogsmark, Brukad åkermark, Brukad betesmark. Brukad våtmark är frivillig 2021-2025. Reglerna för bokföring följer rapporteringen vilket t.ex. gör att mark bokförs under Beskogad mark i 20 år innan den förs över till kategorin Bruk av skogsmark.

Olika bokföringsregler gäller för olika bokföringskategorier. För Skogsbruk bokförs utsläpp eller upptag relativt en särskilt fastställd referensnivå (FRL) som baseras på hur skogsbruket såg ut perioden 2000-2009, dessutom begränsas bokföringen med ett tak för alla kolpooler utom för död ved och långlivade träprodukter. Avskogad mark och Beskogad mark bokförs för hela nettoupptaget eller nettoutsläppet under en 20 årsperiod efter det att marken beskogats eller avskogats. Brukad åkermark, betesmark och våtmark bokförs relativt nettoupptaget eller nettoutsläppet för perioden 2005-2009.

För första gången finns specifikt åtagande för LULUCF-sektorn vilket innebär att LULUCF-sektorn inte ska generera några bokförda nettoutsläpp, givet bokföringsprinciperna ovan, för perioden 2021-2025. Eventuellt överskott, dvs. bokfört nettoupptag får användas i begränsad omfattning för att balansera underskott i andra sektorer. Ett underskott, dvs. ett bokfört nettoutsläpp måste balanseras av överskott i andra sektorer eller genom handel.

Perioden 2026-2030

Rapportering sker även under denna period i det format som redovisas till UNFCCC. Däremot har bokföringen ändrats så att hela LULUCF-sektorn ingår men med samma regler som för rapporteringen vilket innebär att hela nettoupptaget för alla rapporteringskategorier räknas med på samma sätt.

I den reviderade LULUCF-förordningen (EU 2023/839) har medlemsstaterna, EU-kommissionen och EU-parlamentet kommit överens om att EU gemensamt ska ha ett nettoupptag om 310 miljoner ton koldioxid 2030 i LULUCF-sektorn. För att nå detta mål har EU också enats om att fördela ökningen i upptag som behövs för att nå målet mellan medlemsländerna baserat på ländernas brukade landareal. Det innebär att Sverige ska öka nettoupptaget med drygt 3,9 miljoner ton till 2030 i jämförelse med genomsnittet för perioden 2016-2018. Den totala ökningen utgår från medlemsländernas totala upptag/utsläpp i LULUCF-sektorn för perioden 2016-2018 enligt rapporteringen 2020. Eftersom rapporteringen löpande revideras är inte medlemsländernas nettoupptag 2030 fastställt i åtagandet, det är ökningen (för Sveriges del 3,9 miljoner ton) som är åtagandet.

De flesta utsläpp av växthusgaser rapporteras vid utsläppskällan inom respektive sektor. Koldioxidutsläpp från biobränslen ingår däremot i LULUCF-sektorn som en del av sektorns nettokolbalans. Nettokolbalansen inkluderar upptag via trädens tillväxt och avgång via nedbrytning, bränder och avverkning. Allting som tas bort från skogen, till exempel all biomassa som används till biobränslen, blir ett utsläpp i beräkningen av nettokolbalansen. För att undvika dubbelräkning rapporteras därför inte utsläppen från användningen av biobränslen i energisektorn. Däremot redovisas utsläppen från bioenergianvändningen som information för att utsläppsstorleken ska vara känd.

Beräkningsprincipen har rekommenderats av IPCC för att göra beräkningarna för markanvändningssektorn enklare och fånga upp samspelet mellan energi- och markanvändningssektorerna. Om produkter från skogen ersätter fossila alternativ så minskar utsläppen i övriga sektorer, men ersättningseffekten kvantifieras inte separat i rapporteringen.

SLU har tillsammans med SCB och IVL tagit fram en rapport som beskriver biogena kolflöden i Sverige och hur de redovisas: Kartläggning av inhemska biogena koldioxidutsläpp i Sverige.

Rapporteringen av LULUCF-sektorn under Klimatkonventionen delas in i sex markanvändningskategorier (Skogsmark, Jordbruksmark, Betesmark, Våtmark, Bebyggd mark och Övrig mark) där mark som byter kategori hanteras separat vilket ger totalt 36 markanvändningskategorier.

För all brukad mark (Skogsmark, Jordbruksmark, Betesmark och Bebyggd mark) redovisas förändringar i kolförråd uppdelat i levande biomassa ovan och under mark, död ved, förna och markkol. Dessutom redovisas utsläpp från vissa åtgärder (skogsgödsling), utsläpp av växthusgaser från dränerad mark, utsläpp från torvproduktionsmark, utsläpp av lustgas från mineralisering, utsläpp från bränder i skog samt inlagring av kol i träprodukter.

Mark som inte brukas ingår alltså inte i rapporteringen eftersom målsättningen med rapporteringen är att beskriva av människan orsakade utsläpp (antropogena utsläpp). I Sverige ingår därför inte stora arealer med våtmark och fjällområdena i rapporteringen. En annan avgränsning i rapporteringen är att det bara är obligatoriskt att redovisa utsläpp för kategorier där IPCC tillhandahåller metodik.

Underlag och metodik för rapportering av LULUCF-sektorn

De viktigaste underlagen för rapporteringen av LULUCF-sektorn utgörs av Riksskogstaxeringen (RT) och Markinventeringen (MI) som båda utförs av SLU. Från RT och MI hämtas statistik över arealer för redovisade kategorier och aktiviteter samt för kolförrådet i flera av de redovisade kolpoolerna. Data för beräkningarna i LULUCF-sektorn kommer även från Statistiska centralbyrån, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Sveriges geologiska undersökningar, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.

Läs en sammanfattning av de metoder som används i Sveriges klimatrapportering av LULUCF-sektorn (pdf).

Utsläpp och upptag från LULUCF-sektorn 1990-2021

I bildspelet på den här sidan kan du se utvecklingen för utsläpp och upptag från LULUCF-sektorn. Störst upptag sker i Levande biomassa och markkol. Över tid har det totala nettoupptaget i varit relativt stabilt, men minskade t.ex. åren med stora stormar 2005 och 2007, som påverkade inlagringen av kol i Levande biomassa på skogsmark. De senaste åren har nettoupptaget minskat, bl.a. på grund av minskad tillväxt.

Alla utsläpp och upptag redovisas i fastställda tabellformat (CRF, Common Reporting Format) och finns tillgängliga på Klimatkonventionens sida. Där finns också den så kallade inventeringsrapporten (NIR) med Annex som beskriver vilka underlag och metoder som används i rapporteringen. Via länkarna längst ned på den här sidan hittar du data för LULUCF-sektorn och mer information om hur beräkningarna går till för LULUCF-sektorn i Sverige.