Jordmåner
Jordmån är det översta marklagret som förändrats genom påverkan av organismer, vatten och klimat. Dess utveckling styrs även av topografin och egenskaper hos modermaterialet, som mineralinnehåll och kornstorlek i de lösa avlagringarna.
Dessa faktorer, inklusive tiden, som påverkar jordmånsutvecklingen brukar benämnas jordmånsbildande processer. Denna påverkan har ofta resulterat i utbildning av synliga s.k. jordmånshorisonter. Jordmånen inbegriper humuslagret och mineraljorden, men inte förnalagret/S-lagret.
Det finns flera strukturerade system för att klassificera olika jordmåner. De idag mest använda klassificeringssystemen är Soil Taxonomy och World Reference Base for Soil Resources. Inom Markinventeringen bestämdes jordmånerna på de markinventerade provytorna enligt ett äldre svenskt system, men sedan 2003 bestäms jordmånerna enligt det internationella klassificeringssystemet ”World Reference Base for Soil Resources”, i fortsättningen kallat WRB.
De frekvenskartor över olika jordmåner som visas nedan utgår från data som insamlades under åren 1983-1987. Jordmånerna klassificerades då enligt det äldre svenska systemet. Men genom att utnyttja ett antal av de inventerade variablerna kunde man även konstruera jordmånsklasser enligt WRB-systemet. Hur detta gjordes visas här under rubriken "Bestämning av jordmånsklass enligt WRB-systemet". WRB-systemet kallades före 1998 för ’FAO/Unesco-systemet’ eller ’FAO-systemet’, vilket syns på en del av de kartor som visas nedan.
Frekvenskartor över jordmåner enligt WRB-systemet
Kartorna skapades utgående från data insamlat under åren 1983-1987. Jordmånsklasserna enligt WRB-systemet konstruerades genom att utnyttja ett antal av de då bestämda variablerna på ett sätt som visas här under rubriken "Bestämning av jordmånsklass enligt WRB-systemet, utgående från Markinventeringens variabler för inventeringen 1983-1987".
Kartan nedan visar vilken jordmånsklass, enligt WRB-systemet (även kallat FAO-systemet), som har störst dominans inom ett område, samt även styrkan i dominansgrad. Således markerar mörk nyans i resp. klass stark dominans. Gleysoler finns inte med i denna karta, eftersom denna jordmån i allmänhet inte dominerar över större områden i svensk skogsmark.
Frekvenskartan nedan visar hur stor andel av skogsmarksarealen som utgörs av jordmånsklassen Histosoler, enligt WRB-systemet (även kallat FAO-systemet).
Frekvenskartan nedan visar hur stor andel av skogsmarksarealen som utgörs av jordmånsklassen Leptosoler, enligt WRB-systemet (även kallat FAO-systemet).
Frekvenskartan nedan visar hur stor andel av skogsmarksarealen som utgörs av jordmånsklassen Gleysoler, enligt WRB-systemet (även kallat FAO-systemet).
Frekvenskartan nedan visar hur stor andel av skogsmarksarealen som utgörs av jordmånsklassen Arenosoler, enligt WRB-systemet (även kallat FAO-systemet).
Frekvenskartan nedan visar hur stor andel av skogsmarksarealen som utgörs av jordmånsklassen Podsoler, enligt WRB-systemet (även kallat FAO-systemet).
Frekvenskartan nedan visar hur stor andel av skogsmarksarealen som utgörs av jordmånsklassen Cambisoler, enligt WRB-systemet (även kallat FAO-systemet).
Frekvenskartan nedan visar hur stor andel av skogsmarksarealen som utgörs av jordmånsklassen Regosoler, enligt WRB-systemet (även kallat FAO-systemet).
Kontakt
-
PersonJohan Stendahl, prefekt och forskareSkogsmarkens biogeokemi