Varför inventerar vi lövskogar?
Lövskogar är relativt ovanliga och mer data behövs på alla typer av lövskogar framförallt lövskogar med höga naturvärden (utpekade i Annex 1 i EU:s Habitatdirektiv) som t.ex. gamla lövskogar, ädellövskogar, och sumplövskogar.
Metodik - fält, löv och gräsmarker
Metodiken bygger på ett urval från flygbildsinventerade data i två steg: först flygbildsinventering där alla provytor klassas, därefter fältinventering av slumpmässigt utvalda provytor. Eftersom många områden innehåller både lövskog och gräsmark uppstår synergieffekter vid gemensam inventering.
Metodik - flygbilder lövskogar och gräsmarker
Genom flygbildsinventeringen kan trakter och provytor utanför de eftersökta naturtyperna identifieras. Dessa behöver då inte fältinventeras, vilket gör att fältarbetet kan fokuseras på områden som potentiellt innehåller de naturtyper som söks.
Design
NILS-inventeringarna i gräsmarker och lövskogar nyttjar den gemensamma stickprovsdesignen.
Analys och resultat
Naturvårdsverket gav SLU i uppdrag att utveckla en ny stickprovsdesign och metodik för inventering av gräsmarker och lövskogar. Fältinventeringen startade 2020. Syftet är att ta fram data om annex-1-naturtypers tillstånd och förändring för rapportering enligt art- och habitatdirektivet samt till nationella miljömål.