Heurekasystemet

BeståndsVis beskrivs kanske bäst med orden Börja här! för den som vill lära sig mer om Heureka. BeståndsVis visar utvecklingen på enskilda bestånd givet de olika val av skötsel som användaren gör. 

Programmet är interaktivt vilket innebär att användaren väljer vad som ska hända och vad som ska analyseras. Användaren stegar sig framåt eller bakåt i tid och testar olika skogsskötselåtgärder för att studera konsekvenserna. Utöver tabeller och diagram kan analysresultaten även visas i två- och tredimensionella visualiseringar av skogens utveckling över femårsperioder.

PlanVis är ett kraftfullt analys- och planeringsverktyg som har ett brett användningsområde både vad gäller storleken på analysområdet och vilka problemställningar som kan hanteras.

PlanVis är ett verktyg för analyser av olika handlingsalternativ och för att söka bra lösningar utifrån de målsättningar du som användare har. Det är utvecklat för analys och planering av medelstora och stora skogsinnehav. För varje skogsbestånd genereras automatiskt ett antal möjliga handlingsalternativ. Varje alternativ består av skogsvårdsåtgärder och avverkningar, och hur de påverkar beståndets utveckling över tid. Givetvis går det även att ta fram alternativ utan några åtgärder, där skogen lämnas för fri utveckling. Bestånden kan enkelt grupperas utifrån t.ex. en målklassning av bestånden. För varje grupp sätter användaren ramarna för vilka åtgärder som vidtas. PlanVis tar sen fram en mängd olika handlingsalternativ som befinner sig inom användarens ramar. En optimeringsrutin används därefter för att välja det bästa alternativet för varje bestånd. Det senare steget görs utifrån en målformulering och eventuella restriktioner. Sammantaget skiljer sig PlanVis därmed tydligt från BeståndVis interaktiva analys av ett bestånd i taget och från den regelstyrda ansats som finns i RegVis. 

En långsiktig planering görs vanligen för en tidshorisont på 50 - 100 år, indelad i femårsperioder. I PlanVis finns dessutom en modul för en kortsiktigare, taktisk planering, som görs årsvis och på 10 - 15 års sikt. 

Skogsbruket och dess konsekvenser kan analyseras för skogslandskap av olika storlekar som t.ex. stora eller små fastigheter, avrinningsområden eller kommuners skogsinnehav.

För att studera konsekvenserna av olika sätt att bruka skogen på regional eller nationell nivå används programvaran RegVis som är utvecklad för långsiktig analys av större geografiska områden. Analyserna baseras ofta på data från Riksskogstaxeringen, tillsammans med information från digitala kartdata, fjärranalys och kombinationer av dessa.

Baserat på förutsättningar för skogens skötsel ger programvaran underlag för utvärderingar och analyser i en mängd frågor. Medan skogens utveckling styrs interaktivt i BeståndsVis, skötselalternativ automatgenereras och optimeras i PlanVis så har RegVis en simulerande ansats där användare styr skötseln för t.ex. olika skogstyper och markägare genom ett regelsystem. RegVis ger därmed svar på frågor som Vad händer om?; skogsskötselns inriktning är si eller så i olika regioner eller för olika markägarkategorier.

RegVis vänder sig främst till Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, större skogsföretag och branschorganisationer. Även länsstyrelser, kommuner, regionala energibolag och icke-statliga organisationer kan ha stor nytta av RegVis.

PlanEval står för Plan Evaluering (eng. Plan Evaluation) och finns till för att systematiskt rangordna och utvärdera scenarion genererade med BeståndsVis, PlanVis eller RegVis.

PlanEval är ett stöd i situationer där en skogsägare eller andra beslutsfattare vill rangordna olika sätt att bruka skogen. För att göra detta räcker det sällan med enbart mer faktabaserad kunskap som exempelvis antalet tillgängliga hektar som är lämpade för viss skötsel eller hur många kubikmeter som är möjligt att avverka. Beslutsfattaren måste också fundera över sina egna värderingar kring vad som är viktigt och göra avvägningar mellan olika mål med skogsbruket, som exempelvis habitat för fåglar, rekreationsområden och ekonomisk avkastning från virke.  Rätt använt kan PlanEval stödja beslutsfattande genom  ta explicit hänsyn till flera konfliktfyllda mål.

I dagsläget finns tre olika metoder implementerade i PlanEval för avvägningar mellan olika målsättningar. Den första metoden är Analytic Hierarchy Process (AHP). AHP är en av de mest beprövade och välbeskrivna metoderna inom flermålsanalys och bygger på att det görs parvisa jämförelser av olika mål och alternativ. Metoden har tillämpats inom många olika områden och använts bland annat i deltagande planering för skogsbruk på statlig eller kommunal mark. Den andra metoden som finns implementerad i PlanEval är SMART. SMART uppfattas av många som en enklare metod och utgår från att alla deltagare tilldelar poäng till de olika målen i förhållande till deras betydelse. Dessutom finns möjlighet att använda sig av värdefunktioner för att utvärdera hur bra alternativen är utifrån alla mål.

Under förutsättningen att olika alternativa sätt att bruka skogen finns genererade med BeståndsVis, PlanVis eller RegVis genomförs arbetet i PlanEval i fyra steg: 

1. Definition av de mål och delmål som de olika alternativen ska utvärderas mot.
2. Värdering av hur viktiga olika mål och delmål är för beslutsfattaren.
3. Resultat för varje enskilt delmål utifrån varje alternativ värderas.
4. Därefter kan en rangordning göras utifrån vad beslutsfattaren anser viktigt.
    

PlanEval kan användas via webben vilket gör det är möjligt att låta ett stort antal deltagare utvärdera. Därmed passar PlanEval bra i situationer där många ska tycka till om hur skogen ska brukas för att uppnå ett hållbart skogsbruk utifrån ekologiska, ekonomiska och sociala värden.