Testsida 1

Naturvägledning som en form av kommunikation spelar en viktig roll i miljöstyrning och förvaltning, till exempel som ett förvaltningsverktyg i skyddade områden och inom naturbaserad turism, liksom inom annan naturresursförvaltning såsom skogsbruk, jordbruk och landskapsarkitektur.

Hvengaard G. T., Shultis J., Butler J. R. (2009). The role of interpretation. In Dearden P., Rollins R. (Eds.), Parks and protected areas in Canada: Planning and management (pp. 202–234). Oxford University Press.

Mackintosh B. (1986). Interpretation in the National Park Service: A historical perspective. https://www.nps.gov/parkhistory/online_books/mackintosh2/index.htm

Derrien, M. M., & Stokowski, P. A. (2016). Discourses of Place: Environmental Interpretation about Vermont Forests. Environmental Communication, 11(2), 276–287. https://doi.org/10.1080/17524032.2016.1211160

Vanclay, F., & Enticott, G. (2011). The role and functioning of cultural scripts in farming and agriculture. Sociologia ruralis, 51(3), 256-271. https://doi.org/10.1111/j.1467-9523.2011.00537.x

Examensarbeten om naturvägledning

Det görs många examensarbeten med relevans för alla som är intresserade av planering och utformning av naturvägledning. Nedan finner du en sida där vi underlättar för dig som vill söka kunskap i examensarbeten.

Klicka här för att få en översikt över examensarbeten som är relevanta för naturvägledning.

Det är allmänt accepterat att naturvägledning utgör en arena och mötesplats där människor kan bygga, forma, stärka och reflektera över sin relation till den natur- och kulturmiljö de befinner sig i. Samtidigt är det en kommunikativ praktik som förmedlar vissa teman och budskap och presenterar specifika föreställningar om relationen mellan människa och natur i stort. Hur naturvägledning närmas, praktiseras och utvärderas i relation till människa-natur-relationer är ett ämne inom flera forskningsfält, såsom miljöpsykologi, kulturgeografi, environmental humanities, AI- och digitaliseringsstudier samt teologi och andlighetsstudier. Även om begreppet 'naturvägledning' inte alltid används uttryckligen, kan dessa olika perspektiv vara värdefulla för naturvägledare som vill bredda sina synsätt i arbetet med att planera och genomföra naturvägledande aktiviteter.

Head, L. (2016). Hope and Grief in the Anthropocene: Re-conceptualising human–nature relations (1st ed.). Routledge. https://doi.org/10.4324/9781315739335

Restall, B., Conrad, E., & Cop, C. (2021). Connectedness to nature: Mapping the role of protected areas. Journal of Environmental Management, 293, 112771.

Fischer, A., & Eastwood, A. (2016). Coproduction of ecosystem services as human–nature interactions—An analytical framework. Land use policy, 52, 41-50. https://doi.org/10.1016/j.landusepol.2015.12.004

Schweitzer, R and Glab, H and Brymer, E (2018) The human-nature relationship: a phenomenological-relational perspective. Frontiers in Psychology, 9. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2018.00969

Macaulay, R., Johnson, K., Lee, K., & Williams, K. (2025). Assessing different levels of psychological engagement with nature: A scoping review of experimental studies. Journal of Environmental Psychology, https://doi.org/10.1016/j.jenvp.2025.102623

Powell, R. B., Vezeau, S. L., Stern, M. J., Moore, D. W. D., & Wright, B. A. (2018). Does interpretation influence elaboration and environmental behaviors? Environmental Education Research, 24(6), 875–888.

Tidigare forskning har undersökt om naturvägledning kan stödja till demokratiska debatter om frågor som rör förvaltning av naturresurser eller bidra till att skapa utrymme för att diskutera känsliga frågor om naturen.

Caselunghe, E., Bergeå, H. & von Essen, E. (2019). Public Spheres for Deliberation on Nature? Democratic Qualities of Visitor Centres in Sweden. Journal of Public Deliberation. 15 (1). https://doi.org/10.16997/jdd.316

Caselunghe, E. (2018). Deliberations on nature: Swedish cases of communication and democracy within nature conservation. Diss. Uppsala: Department of Urban and Rural Development, Swedish University of Agricultural Sciences. Acta Universitatis agriculturae Sueciae 2018:68. https://pub.epsilon.slu.se/15756/

Ablett, P. G., & Dyer, P. K. (2009). Heritage and hermeneutics: towards a broader interpretation of interpretation. Current Issues in Tourism, 12(3), 209-233.

Stern, M. J., & Powell, R. B. (2020). Taking stock of interpretation research: Where have we been and where are we heading? Journal of Interpretation Research, 25(2), 65–87

Lisberg Jensen, E. (2011). Humanekologiska perspektiv på barns naturkontakt. In: Mårtensson, F., Lisberg Jensen, E., Söderström, M., & Öhman, J. Den nyttiga utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang. (p. 25-50). Naturvårdsverket. Rapport 6407. https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6407-5.pdf

Lisberg Jensen, E. & Ouis, P. (2008). Contested construction of nature for city fringe outdoor recreation in southern Sweden: The Arrie case. Urban Forestry & Urban Greening, 4(7). p. 171-182. http://dx.doi.org/10.1016/j.ufug.2008.02.003