Rapportserien Agrarhistoria (1999-)

A Population History of Sixteenth-Century Sweden - Agrarhistoria 10

I denna bok presenteras resultaten av ett forskningsprojekt rörande hur Sveriges folkmängd och sociala struktur förändrades år från år under 1500-talet. Undersökningen bygger på uppgifter hämtade bland annat ur fogdarnas räkenskaper, ur olika typer av skattelängder samt ur lönings- och förtäringsregister från kronans och adelns storgårdar, slott, skeppsgårdar, bruk, fiskerier och andra anläggningar. Utifrån dessa uppgifter beräknas antalet hushåll i varje härad, bergslag eller stad för varje år under perioden 1530–1600 för de 16 landskapen i dåvarande Sverige (utom Finland), från Södra motet på Öland i söder till Torneå lappmark i norr.

Antalet hushåll rekonstrueras i sju steg (kap. 1–7). Först bestäms antalet kamerala bondehushåll (enligt jordeböcker eller räkenskaper), med avdrag för alla de gårdar som låg öde. En undersökning (som redovisas i kap. 1) visar nämligen att gårdar som betecknas ”öde” i räkenskaperna också i normalfallet var obebodda. I ett andra steg (kap. 2) diskuteras hemmansklyvning och sämjedelning, och utifrån extraskatter och tiondelängder beräknas sedan det totala antalet bondehushåll i varje härad. I det tredje steget (kap. 3) läggs härtill antalet husmän och hantverkare, det vill säga de obesuttna torparna, baserat på uppgifter hämtade ur hjälpskatte- och tiondelängder. Sedan (kap. 4–6) behandlas tre grupper av hushåll som var anställda vid storgårdar och andra större anläggningar. I kapitel 4 rör det sig om kronans anställda, och kapitlet innehåller även en särskild undersökning av hur stora de kungliga hoven var. Kapitel 5 rör istället frälsets anställda, där de fåtaliga bevarade löningsregistren från adelns sätesgårdar används för att bestämma hur stora dessa normalt var. Denna uppgift kombineras sedan med hur många sätesgårdar det fanns varje år i varje härad. 

I kapitel 6 läggs sedan till de hushåll som var anställda av kyrkan, dels på storgårdar brukade av hospital, kloster och domkyrkor, dels sockenprästernas hushåll. I ett sista steg (kap. 7) bestäms så antalet hushåll bosatta i städerna. Utifrån antagandet att ett genomsnittligt hushåll i 1500-talets Sverige bestod av sex individer är det sedan möjligt att beräkna folkmängden årligen såväl lokalt som nationellt.

För varje landskap redovisas lokala resultat och källsituation i ett separat appendix som följer efter huvudtexten (kap. A–M).

Från trälar till tjänstefolk: bilagor - Agrarhistoria 9

Drängar och pigor var den vanligaste och viktigaste formen av avlönat arbete i medeltidens och 1500-talets Sverige. I boken Från trälar till tjänstefolk: legofolksinstitutionen i Sverige 1250–1600 (Nordic Academic Press 2023) skildrar författaren hur legofolksinstitutionen fungerade och hur relationen mellan husbonde och legohjon förändrades under drygt tre århundraden. Detta häfte av Agrarhistoria består av bilagor till boken, vilka utgörs av samlingar av källutdrag som ligger till grund för bokens undersökningar. Här möter vi drängen Pelle, som 1551 låstes in i fångkistan för att han hade sprungit bort från sin husbonde, husbonden Erik, som försökte dölja att han 1552 hade råkat slå ihjäl sin dräng under ett raseriutbrott, pigan Katarina, som 1479 förvisades från Stockholm därför att hon påstod att husbonden hade gjort henne gravid, drängen Mats, som 1574 dömdes till livstids straffarbete i gruvan i Sala för att han hade en relation med dottern i hushållet där han arbetade, och många, många fler. 

Till bilagorna hör en inledande metodologisk källstudie, som bland annat visar hur fallen fördelar sig över tid och mellan Sveriges och Finlands alla landskap. I häftet ingår också ett ortregister. Bilagorna kan därför läsas såväl av den som vill veta mer om legofolksinstitutionen som av den som vill fördjupa sig i dessa social- och rättshistoriska exempel för på så sätt komma närmare medeltidens och 1500-talets enskilda människoöden.

De obesuttna i Stensjö by - Agrarhistoria 8

Från slutet av 1700-talet och under 1800-talet omskapades det svenska samhället genom den agrara och den industriella revolutionen. På landsbygden innebar omvandlingen en kraftig social och ekonomisk differentiering med en tillväxt av jordbrukets underklasser och en ökad ekonomisk ojämlikhet. I den här skriften studeras detta på lokal nivå, för Stensjö by i östra Småland. Genom användande av primärmaterial på socken- och hushållsnivå undersöks hur den sociala differentieringen ägde rum och hur levnadsstandarden i form av förmögenhet och materiellt välstånd utvecklades för de nya obesuttna grupperna. Resultaten från Stensjö relateras till den allmänna svenska utvecklingen och sätts in i en diskussion kring hur befolkning, inkomstutveckling och resursfördelning påverkade levnadsstandarden för människorna på den svenska landsbygden under omvandlingsprocessen.

A Theory Kit for World History - Agrarhistoria 7

This report presents a “kit” of theories regarding major processes in human history formed into a whole, a “theory kit”, with the aim to understand how these processes unfold over thousands of years. The theory kit has an underlying fundamental theoretical approach concerning dialectical, contradictory, processes as a core of the complex matrix that shapes human history. In the kit, history is presented in three spheres that are given equal importance: material culture, social structure and societal mentality. An enigma in world history is the common rhythm: different parts of the world tend to move at the same time and in the same direction. The claim here is that the enormous interacting complexity is one explanation of this relative unity in change. In the theory kit a number of issues are discussed, such as: Axial Ages, class struggle, empires, expansion-stagnation-crisis, agricultural world systems, technological complex(es), mentality world systems, invention-innovation.

Ärvda siffror och nya källor till Sveriges folkmängd 1571 - Agrarhistoria 6

Hur många människor levde i Sverige under 1570-talet? Trots årtiondets unika källor skiljer det en kvarts miljon människor mellan de två konkurrerande uppfattningar som idag dominerar forskningsläget. Den ena modellen, den ekonomiskhistoriska, bygger på vad som ansetts vara en ”rimlig” tillväxttakt i förindustriella samhällen. Den andra modellen, den historisk-demografiska, utgår istället från de bevarade källorna för att beräkna antalet människor. I denna skrift visas att en betydande del av skillnaden mellan de konkurrerande modellerna beror på att den senare kraftigt underskattat antalet unga män i befolkningen. Detta beror i sin tur på att sifferuppgifter som publicerades redan på 1870-talet har ärvts från historiker till historiker ända fram till idag. För att underlätta framtida beräkningar av folkmängden i 1500-talets Sverige undersöks i denna skrift på nytt alla kända källor, liksom tidigare okända uppgifter och alternativa källserier. Som bilagor ingår omfattande sammanställningar av antalet unga män i Sverige (och Finland), av alla dessa legodrängar, tröskare, fäbaggar och oxgossar som levde och arbetade i böndernas hushåll. Martin Andersson disputerade i historia vid Södertörns högskola på avhandlingen Migration i 1600-talets Sverige: Älvsborgs lösen 1613–1618 (2018). Andersson är verksam som postdoktor vid Avdelningen för agrarhistoria på SLU sedan 2019, där han forskar om legofolk – drängar och pigor – i medeltidens och 1500-talets Sverige.

Lantbrukshögskolan och reformerna: Från utbildningsinstitut till modernt forskningsuniversitet - Agrarhistoria 5

Rapporten Lantbrukshögskolan och reformerna är ett resultat av projektet ”SLU – i sektorns och vetenskapens tjänst” som pågick under åren 2012–2017. Syftet med projektet som uppbar finansiering från SLU:s rektor och fakulteter var att med en problemorienterad ansats undersöka viktiga aspekter i SLU:s och dess föregångares historia. Rapporten behandlar hur Lantbrukshögskolan utvecklades från det utbildningsinstitut som den i realiteten utgjorde under sina första decennier till det moderna forskningsuniversitet den hade omvandlats till vid tidpunkten för dess sammangående med Skogshögskolan och Veterinärhögskolan och det därmed sammanhängande inrättandet av SLU. Rapporten uppmärksammar särskilt den statliga reformverksamhetens betydelse i denna process.

History, Students, and Education A Survey about Students’ Perspectives on History Education at the Swedish University of Agricultural Sciences and Implications for Future Teaching - Agrarhistoria 4

The aim of the survey was to investigate whether students at the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) think it is important to learn about history and if history taught at a university with strong emphasis on natural sciences should be general knowledge or specific knowledge. All programs taught at SLU touch upon social science and humanities in one way or another regardless if the program curricula reflect it or not. The connection between all educational programs and social science is expressed in the Act of Higher Education. History lingers over all educational programs at SLU.

The survey gathered the students’ perspectives on these questions and inquired about the students’ views on history and its relation to their education. Hence, the goal of this report is to discuss the students’ interest in history and how that interest is reflected in teaching at SLU. The overarching question is whether it is important that students graduating from SLU have knowledge in history—in particular, if students think knowledge of history is important and
what kinds of history they want to study. A survey is a useful tool since it makes it possible to study overall patterns about students’ history interests. Results from a survey allow discussion about differences among educational programs in their views on history education. This survey made it possible to discuss the relationships between educational programs, interest in history, and its implications for education.

The survey went to all registered undergraduate students including students in the longer professional programs like Agronomy and Forestry. For the longer programs, the survey also went to students in years 4 and 5 who are in the advanced-level or second-cycle degree program. A total of 865 students completed the survey, and the response rate was approximately 25%. Since students at SLU in many ways form a quite homogeneous group regarding such characteristics as ethnic background, age, and interest in the scope of a small, specialized university’s mission, the high response rate in this survey makes the result reliable. Forty percent (40%) of the students at SLU have high (34%) or very high (6%) interest in history. A majority of the students (56%) think they will improve in their future jobs if they have knowledge of their profession’s history. Only 15% do not think history knowledge will make them better in their professional careers. Half of the students (51%) think that a college education should always include some historical courses/components while 21% of the students are of the opposite opinion. When asked if they wanted more history linked to the education they study, the same percentages of students (34%) agree and disagree. This report presents how students in different educational programs perceive history and history education and makes it possible to compare educational programs as well as the opinions of students from different faculties.

When the students were asked what kind of history they are most interested in, many of them with low interest in general history showed high interest in history closely connected to their own education. SLU’s students’ commitment to their studies in general is reflected in their interest in history: history connected to their program is very important to them. For many students, it is easier to see the connection between history and land-use management than between history and treatment of animals or microbiology. Fewer students in the Veterinary Medicine program see a direct benefit of history compared to students in, for example, the Landscape Architecture program. The students who are taught history today appreciate the benefit of history more than students in programs with no history explicitly incorporated, and they think to a larger extent that a college education always should include some historical courses/components. Students whose coursework incorporates history could more easily comprehend its benefit. The survey clearly demonstrates that many students perceive history education as a subject they could benefit from in their profession. Students at SLU have a
utilitarian view on history. The survey has shown that many students think history is part of a general knowledge that students graduating from SLU should have. To fulfill the students’ requests for more general knowledge in history, SLU must rethink how history is integrated into its educational programs.

One major conclusion from the survey is that many students want open courses in history connected to their education, i.e. agrarian history, forest history, etc., not just one course with no option to advance to a higher level. The  students are arguing for specific knowledge in history, and many students perceive history as an important component to add to their education program at SLU. To better use the professional knowledge in history that is present at SLU, i.e. Agrarian History at Ultuna, Forest History at Umeå, and Garden History at Alnarp, a closer cooperation between these groups would be beneficial. The Agrarian History program has always had extensive contact with society outside the university that can be further strengthened.