Stormekonomi – att investera i beredskap innan nästa katastrof slår till

I januari 2005 fällde Gudrun närmare 75 miljoner kubikmeter skog, vilket motsvarade förluster på omkring 2,4 miljarder euro – och flera år av marknadsoro.

Vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) forskar Narayanan Subramanian om hur de svenska skogarna kan bli mer motståndskraftiga i ett föränderligt klimat – och hur beredskap och ekonomi måste gå hand i hand.

Framtidens skog – i modellform

Narayanans forskning bygger på simuleringsmodeller och beslutsstödssystem (DSS) som gör det möjligt att testa hur olika skogsskötselstrategier står sig i framtida klimat.

Genom att kombinera ekologiska, klimatmässiga och ekonomiska data hjälper dessa verktyg skogsägare, planerare och beslutsfattare att förstå hur dagens beslut påverkar morgondagens risker.

– Skogsbruk är långsiktigt. Det vi planterar nu kommer att stå i klimatet år 2100, säger han.
– Våra modeller visar vilka anpassningsstrategier som minskar stormskador mest effektivt – och som samtidigt är ekonomiskt hållbara.

Det svenska beslutsstödet Heureka DSS kan jämföra olika strategier – från gallring och avverkningsintervaller till blandbestånd – och beräkna både riskminskning och lönsamhet. Det gör systemet till ett viktigt verktyg för att omsätta forskning i praktisk beredskap.

Ekonomin bakom beredskapen

För Narayanan handlar anpassning inte bara om biologi eller klimat – utan lika mycket om ekonomi.

Den svenska skogssektorn bygger på långsiktiga investeringar. Träden som planteras i dag ska avverkas om 70 till 100 år. Därför måste dagens beslut väga in både framtida risker och ekonomisk hållbarhet.

Genom att integrera ekonomiska modeller i system som Heureka kan forskare räkna ut nettovärdet av olika skötselalternativ – och balansera kostnader, risker och avkastning.

Exempelvis:

• Att avstå från vissa gallringar kan minska stormkänsligheten till låg kostnad.
• Att plantera stormtåligare trädslag eller skapa blandbestånd kräver större investeringar – men minskar framtida förluster.

– Lärdomen från Gudrun är tydlig, säger Narayanan. – Att inte anpassa sig kostar långt mer än att göra det. En enda storm kan orsaka större ekonomiska och ekologiska skador än decennier av förebyggande arbete.

Han betonar att anpassningen också måste vara möjlig att genomföra – både för stora skogsföretag och för små privata markägare.

– Vi måste se till att kostnadseffektiva lösningar inte bara finns i teorin, utan också är tillgängliga för dem som förvaltar den största delen av Sveriges skogar, säger han.

Med det ekonomiska perspektivet blir beredskap inte en kostnad, utan en investering i motståndskraft – en investering som skyddar både miljön och den skogsekonomi som bär upp landsbygden.

Blicken framåt

För Narayanan finns ett budskap som väger tyngst:

– Vi måste börja anpassa oss nu, inte senare. 

Han ser framför sig en framtid där forskningsbaserad och kostnadsmedveten anpassning blir en självklar del av Sveriges beredskapsstrategi – så att skogar, industrier och samhällen står rustade i en allt stormigare och mer osäker värld.