Nicolas Delhomme

Från den första januari 2026 är jag koordinator av WIFORCE datasupportcentret (DSC). I min nya roll fick jag vara SLU:s kontaktperson inom HPC2N konsortiet, det lokala superdatorcentret i Umeå och ledamot inom FIK-S (Kommittén för forskningsinfrastruktur vid fakulteten för skogsvetenskap) och SciLifeLab Site Umeå styrgruppen. Jag har även nyligen fått i uppdrag att gå med i Umeå universitets (UmU) arbetsgrupp för lagring av forskningsdata. Alla dessa utnämningar är mycket relevanta för att möta de utmaningar som min nya tjänst innebär.

Målet med DSC är:

• Möjliggöra ökade samarbeten över ämnesgränser samt mellan akademi och industri med delade data, modeller och programverktyg.
• En supportfunktion som sänker trösklarna för att möta framtida behov i skogssektorn avseende både forskning och industri.
• Våra forskare är inte datavetare/programmerare utan skogsvetare/ekologer/genetiker – så en support måste kunna ”prata med bönder på bönders vis och de lärde på latin”. 
• Långsiktig uppbyggnad av ett kunskapscenter/supportcenter för att utveckla AI-baserade verktyg.
• Utbildning av nästa generations skogsforskare – Civilingenjörer!
• De tillväxt-, biodiversitets- och kolinlagringsmodeller som utvecklas kommer att bli helt centrala för industrins planering, svenska och europeiska myndigheter samt skogsforskningen.

För att lyckas med byggandet tar jag med mig erfarenhet jag har samlat på mig under min karriär. 

Fram till slutet av 2025 ledde jag bioinformatikplattformen som jag grundade på Umeå Plant Science Centre (UPSC), en kollaboration mellan SLU och UmU, för nästan tio år sedan. Jag har lyckats att etablera den som en central forskningsplattform vid UPSC och antalet anställda på plattformen har vuxit från en till fyra sedan 2016. Det sista året hade plattformen en budget av två och ett halv MSEK och en omsättning på mer än en MSEK som var tillräckligt för att försörja en anställd. Jag lyckades göra detta med stöd av UPSC’s forsknings- och infrastrukturbidrag samt samfinansiering jag fick genom samarbete med nationella infrastrukturplattformar, till exempel med den National Genomics Infrastructure (NGI). I slutet var jag ansvarig för servicen, stödet och utbildningen som plattformen erbjuder forskare i framkanten av bioinformatik. 

Även om jag gillade det arbetet blev det rutinarbete för det mesta. Genom bra projektledning och rekrytering lyckades jag frigöra tid som jag använde för att etablera ett närmare samarbete med lokala och nationella infrastrukturer, till exempel för datalagring och beräkningskapacitet. Det nätverket är mycket relevant för att möta de utmaningar som DSC står inför.

Plattformen hantera nu en stor del av data som har genererats på UPSC, där jag har etablerat en datalösning som är skalbar, säker och kostnadseffektiv för de kommande åren. Eftersom behovet för lagring har exploderat blev jag kontaktad av SLU:s IT chef och tillsammans har vi nu en diskussion med nationella aktörer (UPPMAX och HPC2N datacenters) för att säkerställa SLU:s framtida dataarkiveringsbehov. Även om hanteringen av WIFORCE-data är min prioritet, ses lösningen jag designar och testar som ett pilotprojekt av både SLU och UmU, vilket var en av anledningarna till att jag blev invald i UmU:s arbetsgrupp för lagring av forskningsdata.

Ett annat exempel av kollaboration är vårt pågående arbete för att flytta en del av plattformens beräkningskapacitet till HPC2N eftersom de har etablerat en lösning som sänker tröskeln för nya användare att lära sig använda högpresterande datoranvändningsresurser. Dessa initiativ ledde till att jag blev inbjuden att ingå i styrgruppen för forskningsinfrastruktur vid SLU:s fakultet för skogsvetenskap och styrgruppen för SciLifeLab Site Umeå vid UmU.

Något som jag saknade i mitt tidigare arbete var att ha ett långsiktigt mål, något som också är relevant för samhället. En av anledningarna till att jag sökte WIFORCE koordinatortjänsten var för att få vara en del av en mer konkret strategi för klimathantering. En annan anledning var att möta den spännande utmaningen som kräver kartlägg av data och resurser, förstå dataanalysprocesser bland olika ämnen, kurera och annotera data, bygga prediktiva modeller med hjälp av AI, och sist men inte minst, utveckla och underhålla samarbetet med många olika aktörer och intressenter vid universitetet, inom industrin och myndigheter. I princip är det detsamma som jag gjorde på plattformen men med en mer omedelbar effekt där resultat och modeller kommer att påverka skogsindustrin, göra beslutsfattandet kring skogsskötsel mer vetenskapligt förankrat, ge Sverige en ledande position inom skogsbruk, så väl att informera och påverka europeisk klimatpolitisk. Att vara en del av alla detta är oerhört spännande. 

Utöver att hjälpa forskare med deras bioinformatiksbehov, ledde jag plattformen med dess kärnkompetenser inom genomik att använda UPSC:s storskaliga data för att utveckla nya metoder för gennätverksinferens som inkluderade användning av artificiell intelligens för att utvinna och tillämpa dem på komplexa multi-omics data. De samarbetsfärdigheter jag lärde mig kommer att bli ännu viktigare inom DSC för att uppnå dess mål av att tillämpa tvärvetenskaplig forskning.

Inom utbildning har jag varit pionjär inom ett mentorskapssystem som sedan togs i bruk av NBIS (National Bioinformatics Infrastructure Sweden, en del av SciLifeLab). I systemet samarbetar en doktorand eller postdoktor från en forskargrupp med en medarbetare av plattformen på projektet. Det finns bara fördelar med den här metoden. Projektet varar lika länge men studenten lär sig dessutom dataanalys och resultaten blir mer detaljerad tack vare hens biologiska kunskaper. Plattformen är också involverad i universitetskurser på avancerad nivå och det har varit ett bra verktyg för att attrahera studenter med skickliga kompetenser inom datavetenskap till UPSC. Sist men inte minst, arbetade jag för en bra lokal samverkan mellan plattformen och det nationella bioinformatik stödet hos NBIS. Det nätverket kommer att vara av stort värde för att stödja WIFORCE:s doktorandskolas nästa generation skogsforskare.

Jag tycker verkligen om att lära mig om pedagogik och tillämpa det i mitt dagliga arbete. Jag har fullföljt docenturutbildningen som erbjuds av SLU:s EPU mellan 2016 och 2020 och har hållit mig uppdaterad sedan dess. Jag har direkt handlett över 20 masterstudenter och var biträdande handledare för 5 doktorander. 

Under de senaste tio åren har plattformen haft fler än 300 projekt, varav den stora majoriteten involverade utbildning av postdoktorander eller doktorander i dataanalys med i genomsnitt 15 timmar per projekt.

Detta intresse kommer att fortsätta stödja mig i att leverera högkvalitativt stöd till WIFORCE-projekten.

“Education is the most powerful weapon which you can use to change the world.”, Nelson Mandela, July 16th, 2003