Johnny de Jong

På CBM arbetar Johnny med naturvårdsbiologi och biodiversitet. Arbetet inkluderar forskning, forskningskoordinering, undervisning och olika uppdrag, med koppling till skogsbruk, energi, infrastruktur och naturvård. En hel del av projekten berör fladdermöss, som är den organismgrupp som Johnny är specialiserad på. 

Johnny arbetar internationellt i den Internationella Naturvårdsunionen IUCN, inom Eurobats (internationellt avtal om fladdermöss) och i SIDA-projekt. Johnny har också en hel del erfarenheter från mångvetenskapligt forskningssamarbete.

Kontakta Johnny om du vill diskutera naturvård med koppling till skogsbruk. Givetvis är också tips på fladdermuskolonier och allehanda fladdermusfrågor välkomna.

Bakgrund

Johnny har sitt ursprung i Lidköping, men är uppsalabo sedan 1983. Efter biologexamen vid Uppsala universitet blev det doktorandstudier vid Institutionen för viltekologi (nuvarande Institutionen för ekologi) vid SLU. Forskningen handlade om utbredningsmönster, biotopval och effekter av areella näringar på fladdermöss. Efter disputationen följde några års anställning på skogsstyrelsen, innan Johnny kom tillbaks till SLU och till CBM.

Johnnys forskning har fokuserat på bevarandebiologi, främst med fokus på skogsbruk, bevarande av biologisk mångfald och hur olika typer av markanvändning påverkar fladdermöss. Fladdermöss har varit det huvudsakliga artgruppen som studerats genom åren – både inom forskningsprojekt, som konsult och i rollen som ledare för organisationen BatLife Sweden. Den internationella erfarenhet omfattar bland annat ett forskningsprojekt om fladdermöss i Kambodja i samarbete med Royal University of Cambodia, samt arbete inom Eurobats-avtalet (en del av Bonnkonventionen om migrerande arter), där han deltar i olika arbetsgrupper och sitter med i den rådgivande kommittén. Detta arbete innefattar europeiska projekt om fladdermöss och skogsbruk samt metoder för övervakning av fladdermuspopulationer. Johnny har även varit engagerad i IUCN, bland annat inom Species Survival Commission (SSC) och den svenska IUCN-kommittén. Forskningen kring skogsbruk och bevarande av biologisk mångfald har mest fokuserat på ekologisk påverkan av uttag av bioenergi. 

Johnny har arbetat med forskning sedan 1988 – först som doktorand (1988–1994) och från 2001 vid Centrum för biologisk mångfald (CBM). Under en del av denna tid arbetade Johnny även som konsult med inventeringar och miljökonsekvensbeskrivningar. Hittills har Johnny publicerat 25 fackgranskade vetenskapliga artiklar, 3 böcker, 17 populärvetenskapliga artiklar, 31 större rapporter (t.ex. till myndigheter) samt drygt 40 kortare artiklar (1–2 sidor) i populärvetenskapliga tidskrifter. Utöver detta har Johnny tagit fram mer än 30 rapporter (inventeringar m.m.) som underlag till miljökonsekvensbeskrivningar; dessa har främst omfattat studier av fladdermöss, men även ornitologiska undersökningar, landskapsanalyser och liknande.

Urval av artiklar:

Sin, S., Kheam, S., Ith, S., Uk, N.O., de Jong, Phauk, S. 2026. Seasonal and spatial variations in the diet of the Asiatic lesser yellow house bat (Scotophilus kuhlii) in Cambodian artificial guano farms. Animal Biodiversity and Conservation 49.1. https://doi.org/10.32800/abc.2026.49.0008    

Sennblad, A., Honnér, I., de Jong, J. 2025. Effectiveness of pipe culverts in facilitating road crossings by clutter-adapted bats. Landscape and Urban planning 268: 105553. https://doi.org/10.1016/j.landurbplan.2025.105553

Bergquist, D., Caselunghe, E., Egnell, G. & de Jong, J. 2025. Frame analysis of attitudes towards forest-based bioenergy in Europe: Exploring the criticism to improved dialogue. Forest policy and economics 181: 103657. https://doi.org/10.1016/j.forpol.2025.103657

Cholleti, H., de Jong, J., Blomström, A. & Berg, M. 2022. Investigation of the Virome and Characterization of Issyk‐Kul Virus from Swedish Myotis brandtii Bats. Pathogens 13, https://doi.org/10.3390/pathogens12010012 

Cholleti, H., de Jong, J., Blomström, A.-L., Berg, M. 2022. Characterization of Pipistrellus pygmaeus Bat Virome from Sweden. Viruses 14, 1654. https://doi.org/10.3390/v14081654

Lwande, O.W., Thalin, T., de Jong, J., Sjödin, A., Näslund, J., Evander, M., Ecke, F. 2022. Alphacoronavirus in a Daubenton’s Myotis Bat (Myotis daubentonii) in Sweden. Viruses 14, 556.https://doi.org/10.3390/v14030556 

de Jong, J., Millon, L., Håstad, O. & Victorsson, J. 2021. Activity Pattern and Correlation between Bat and Insect Abundance at Wind Turbines in South Sweden. Animals 11: 3269. https://doi.org/10.3390/ani11113269 

Bostedt, G., de Jong, J., Ekvall, H., Hof, A.R., Sjögren, J. & Zabel, A. 2021. An empirical model for forest landscape planning and its financial consequences for landowners, Scandinavian Journal of Forest Research, https://doi.org/10.1080/02827581.2021.1998599 

von Hirschheydt, G., Kindvall, O. de Jong, J. 2020. Testing bat abundance and diversity predictions by PREBAT, a connectivity-based habitat suitability model for insectivorous bats. European Journal of Wildlife Research 66: 29. https://doi.org/10.1007/s10344-020-1368-1 

Michanek, G., Bostedt, G., Ekvall, H., Forsberg, M., Hof, A.R., de Jong, J., Rudolphi, J. & Zabel, A. 2018. Landscape Planning— Paving the Way for Effective Conservation of Forest Biodiversity and a Diverse Forestry? Forests 9, 523; https://doi.org/10.3390/f9090523

Åkerblom, S. & de Jong, J. 2017. Mercury in fur of Daubenton’s bat (Myotis daubentonii) in Southern Sweden and Comparison to Ecotoxicological Thresholds. Bull Environ Contam Toxicol 99:561–566.https://doi.org/10.1007/s00128-017-2206-3 

de Jong, J., Akselsson, C., Egnell, G., Löfgren, S. & Olsson, B. 2017. Realizing the energy potential of forest biomass in Sweden – How much is environmental sustainable? Forest Ecology and management. 383: 3-16. Special Issue. https://doi.org/10.1016/j.foreco.2016.06.028

de Jong, J. & Dahlberg, A. 2017. Impact on species of conservation interest of forest harvesting for bioenergy purposes. Forest Ecology and management 383: 37-48. https://doi.org/10.1016/j.foreco.2016.09.016

Uwe R. Fritsche, Leire Iriarte, Johnny de Jong, Alessandro Agostini, Nicolae Scarlat. 2014. Extending the EU Renewable Energy Directive sustainability criteria to solid bioenergy from forests. Natural resources forum. https://doi.org/10.1111/1477-8947.12042

Johansson, T., Hjältén, J., de Jong, J. & von Stedingk, H. 2013. Environmental considerations from legislation and certification in managed forest stands: a review of their importance for biodiversity. Forest ecology and management 303: 98-112. https://doi.org/10.1016/j.foreco.2013.04.012

Duncker, P. S., K. Raulund-Rasmussen, P. Gundersen, K. Katzensteiner, J. De Jong, H. Ravn, M. Smith, O. Eckmüllner and H. Spiecker. 2012. How Forest Management affects Ecosystem Services, including Timber Production and Economic Return: Synergies and Trade-Offs. Ecology and Society 17 (4): 50. http://dx.doi.org/10.5751/ES-05066-170450

Peh, K. S-H., Sodhi, N. S., de Jong, J., Sekercioglu, C. H., Yap, C. A-M. & Lim, S. L-H. 2006. Conservation value of degraded habitats for forest birds in southern peninsular Malaysia. Diversity and Distribution 12: 572-581. https://doi.org/10.1111/j.1366-9516.2006.00257.x

Peh, K. S-H., de Jong, J., Sodhi, J. N. S., Lim, S. S. & Yap, C. A-M. 2005. Lowland rain forest avifauna and human disturbance: persistence of primary forest birds in selectively logged forest and countryside of southern Peninsular Malaysia. Biological Conservation 123: 489-505https://doi.org/10.1016/j.biocon.2005.01.010

de Jong, J., Dahlberg, A. & Stokland, J. N. 2004. Död ved i skogen. Hur mycket behövs för att bevara den biologiska mångfalden? Svensk Botanisk tidskrift 98(5): 278-297. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1203086/FULLTEXT01.pdf 

Gustafsson, L., de Jong, J. & Norén, M. 1999. Evaluation of Swedish woodland key habitats using red-listed bryophytes and lichens. Biodiversity and Conservation 8: 1101-1114. https://link.springer.com/content/pdf/10.1023/A:1008934526658.pdf 

Johnny medverkar i Svensk miljöövervakning genom monitoring av populationsutvecklingen hos Sveriges fladdermusarter, samt i rödlistningsarbetet av fladdermöss.

Exempel på ublikationer:

de Jong, J., Thurfjell, H, & Gustafsson, G. 2026. Miljöövervakning av fladdermöss i Sverige – Utvärdering och beräkning av populations-trender baserad på data från 2010–2024. Meddelande nummer 2026:01. Länsstyrelsen i Jönköpings län, Jönköping. www.lansstyrelsen.se/download/18.71f0a24319bedd8ba5a7809e/1770037254861/2026-01%20Milj%C3%B6%C3%B6vervakning%20av%20fladderm%C3%B6ss%20i%20Sverige.pdf  

Johnny undervisar om naturvårdsbiologi, artkunskap mm, och handleder studenter från kandidatnivå till doktorandnivå.