Sabine Jordan

Jag har en examen i geografi, agrarvetenskap och sociologi från Humboldt Universität zu Berlin år 2005 och skrev min examensuppsats om återvätning av dränerade torvmarker. 2016 disputerade jag i markvetenskap (SLU) med avhandling ”Greenhouse Gas Emissions from Rewetted Extracted Peatlands in Sweden”.

Förutom forskning, engagemang i studentutbildningen och min roll som koordinator för programmet Klimat inom universitetets fortlöpande miljöanalys är jag aktiv inom olika nationella och internationella organisationer som arbetar med frågor kring myr- och torvmarker, torv och växthusgasflöden. Genom detta har jag byggt upp ett brett nätverk inom den akademiska världen, samhället och bland markanvändare.

I min forskning fokuserar jag på markanvändningsformer på organiska jordar, med avseende på pedologiska aspekter och växthusgasflöden. Naturliga och opåverkade torvmarker använder jag som referens för jämförelse mellan brukade och efterbehandlade/återställda torvmarker (återvätning, paludikultur) och deras klimatpåverkan. Jag ägnar en stor del av min arbetstid åt kommunikation och kunskapsförmedling till aktörer inom politik och samhälle, eftersom torvmarker (organogena våtmarker) ur ekosystemhänsyn måste behandlas annorlunda än minerogena våtmarker.

Jag arbetar även med markfysikaliska- och kemiska undersökningar vid gårdsomställning från övergiven jordbruksmark till regenerativt jordbruk. Mina övriga forskningsinriktningar är:

Konsekvenser av torvmarksåterställning för hydrokemi, kol-, kväve- och fosforbalansen, flöden av växthusgaser samt hydrologi

Paludikultur och sphagnumodling som klimatsmart och produktivt bruk av återvätade torvmarker

Inverkan av torvnedbrytningsgraden på fosforbindningsformer i torvjordar

Effekter av kemiska och fysiska förändringar i torvmarker efter dränering och återvätning

Framställning av lackprofiler.

Jag deltar i många nationella och internationella forskningsprojekt. Detta samarbete återspeglas även i bredden på min publikationsverksamhet.

Inom SLU:s fortlöpande miljöanalys arbetar jag med övervakning och utvärdering av miljöpåverkan från organogena jordar, med särskilt fokus på klimatrelaterade aspekter. I rollen som koordinator för miljöanalysprogrammet Klimat ansvarar jag för att samordna och utveckla arbetet med att mäta och analysera flöden av växthusgaser från olika torvmarksekotoper och för att föra en dialog med berörda aktörer om dessa ekosystem i samband med olika former av markanvändning. Viktiga diskussionspunkter är riskbedömning och uppföljning av åtgärder som lovar en klimatanpassning eller en minskning av klimatpåverkan.

Sedan 2001 har undervisning varit en integrerad del av min akademiska karriär när jag började arbeta som studentassistent. Sedan dess har jag undervisat i olika kurser inom mark- och naturvetenskap, både i klassrummet, i laboratoriet och i fält. Jag anordnar och leder även exkursioner och studiebesök till torvmarker för intresserade, liksom inom ramen för nationella och internationella konferenser och seminarier.

Särskild vikt läggs vid aktiv interaktion med studenterna, både under kurserna och vid organiseringen av fältarbeten tillsammans med praktikanter, varav många kommer från internationella utbytesprogram.

Att erbjuda studenterna en utbildning av hög kvalitet anses vara lika viktigt som att ta fram nya forskningsresultat och förmedla dem till den bredare icke-akademiska världen. Genom att aktivt delta i kurser i högskolepedagogik har jag utvecklat en djup förståelse för hur man kan bemöta studenter ur ett social- och beteendevetenskapligt perspektiv. Detta utgör en viktig grund för att förmedla kunskap på olika nivåer. Utbildning i forskningshandledning har också stärkt min förmåga att fungera som mentor för doktorander och yngre forskare.

Keck, H., Meurer, K. H. E., Jordan, S., Kätterer, T., Hadden, D. & Grelle A. (2024): Setting-aside cropland did not reduce greenhouse gas emissions from a drained peat soil in Sweden. Frontiers in Environmental Science, 12, https://doi.org/10.3389/fenvs.2024.1386134

Jauhiainen, J., Heikkinen, J., Clarke, N., He, H., Dalsgaard, L., Minkkinen, K., Ojanen, P., Vesterdal, L., Alm, J., Butlers, A., Callesen, I., Jordan, S., Lohila, A., Mander, Ü., Óskarsson, H., Sigurdsson, B. D., Søgaard, G., Soosaar, K., Kasimir, Å., Bjarnadóttir, B., Lazdins, A., and Laiho, R. (2023): Reviews and syntheses: Greenhouse gas emissions from drained organic forest soils – synthesizing data for site-specific emission factors for boreal and cool temperate regions. Biogeosciences, 20, 4819–4839, https://doi.org/10.5194/bg-20-4819-2023

Daverkosen, L., Holzknecht, A., Friedel, J. K., Keller, T., Strobel, B.W., Wendeberg, A. & Jordan, S. (2022): The potential of regenerative agriculture to improve soil health on Gotland, Sweden. Journal of Plant Nutrition and Soil Science, 185, 901-914. https://doi.org/10.1002/jpln.202200200

Maier, M., Weber, T.K.D., Fiedler, J., Fuß, R., Glatzel, S., Huth, V., Jordan, S., Jurasinski, G., Kutzbach, L., Schäfer, K., Weymann, D. & Hagemann, U. (2022): Introduction of a guideline for measurements of greenhouse gas fluxes from soils using non-steady-state chambers. Journal of Plant Nutrition and Soil Science, 185, 447-461. https://doi.org/10.1002/jpln.202200199

Jordan, S., Strömgren, M., Fiedler, J., Lode, E., Nilsson, T., and Lundin, L. (2020): Methane and Nitrous Oxide Emission Fluxes Along Water Level Gradients in Littoral Zones of Constructed Surface Water Bodies in a Rewetted Extracted Peatland in Sweden. Soil Syst., 4, 17. https://doi.org/10.3390/soilsystems4010017

Jauhiainen, J., Alm, J., Bjarnadottir, B., Callesen, I., Christiansen, J. R., Clarke, N., Dalsgaard, L., He, H., Jordan, S., Kazanavičiūtė, V., Klemedtsson, L., Lauren, A., Lazdins, A., Lehtonen, A., Lohila, A., Lupikis, A., Mander, Ü., Minkkinen, K., Kasimir, Å., Olsson, M., Ojanen, P., Óskarsson, H., Sigurdsson, B. D., Søgaard, G., Soosaar, K., Vesterdal, L., and Laiho, R. (2019): Reviews and syntheses: Greenhouse gas exchange data from drained organic forest soils – a review of current approaches and recommendations for future research, Biogeosciences, 16, 4687-4703, https://doi.org/10.5194/bg-16-4687-2019

Peacock, M., Audet, J., Jordan, S., Smeds, J. and Wallin, M., B. (2019): Greenhouse gas emissions from urban ponds are driven by nutrient status and hydrology. Ecosphere 10(3):e02643. 10.1002/ecs2.2643.

Berglund, Ö., Berglund, K., Jordan, S. and Norberg, L. (2019): Carbon capture efficiency, yield, nutrient uptake and trafficability of different grass species on a cultivated peat soil. CATENA, 173, 175-182.

Lundin, L., Nilsson, T., Jordan, S., Lode, E. and Strömgren, M. (2017): Impacts of rewetting on peat, hydrology and water chemical composition over 15 years in two finished peat extraction areas in Sweden. Journal of Wetlands Ecology and Management 25, 405-419; DOI: 10.1007/s11273-016-9524-9.

Jordan, S., Strömgren, M., Fiedler, J., Lode, E., Nilsson, T. and Lundin, L. (2016): Ecosystem respiration, methane and nitrous oxide fluxes from ecotopes in a rewetted extracted peatland in Sweden. Mires and Peat, Volume 17, Article 07, 1-23, DOI: 10.19189/MaP.2016.OMB.224.

Jordan, S., Velty, S. & Zeitz, J. (2007): The influence of degree of peat decomposition on phosphorus binding forms in fens. Mires and Peat, Volume 02, Article 07, 1-10 (Online: http://www.mires-and-peat.net/pages/volumes/map02/map0207.php).

Bokkapitel

Wilson, D., Hofer, B., Järveoja, J., Jordan, S., Niinistö, S., Purre, A.-H., Rankin, T., Shurpali, N. & Sirin, A. (2023): Climate impact of peat extraction for fuel and horticultural use. In book: Peatlands and Climate Change (Strack, M., editor). Publisher: International Peatland Society; ISBN 978-952-99401-8-9.