Mallika Sardeshpande

Jag forskar inom socio-ekologiska system och arbetar med de mänskliga aspekterna av biologisk mångfald och globala miljöförändringar. Mitt främsta mål är att förstå och visualisera hur städer kan utformas bättre för att låta både biologisk mångfald och människor blomstra tillsammans. Detta gör jag genom att analysera globala forskningsresultat, integrera teori och praktik, samutforma platsspecifika lösningar samt sammanställa insikter som underlag för policy och planering.

Biologisk mångfald

Jag växte upp i områden med hög biologisk mångfald i Indien, där jag även guidade naturturer till viltreservat och Himalaya. Min forskning förde mig sedan till Costa Rica och Sydafrika, där jag studerade olika modeller för bevarande av biologisk mångfald. Jag insåg att bevarandearbetet inte bara handlade om själva naturresursen, utan också om människors relationer till den – relationer som kunde vara av kulturell, ekonomisk, social eller personlig karaktär.

Städer

Dessa relationer tar sig tydligast uttryck i städer. En stad rymmer många olika användare och kräver att samma yta fyller flera funktioner. För vissa människor är en park en plats med gräsmattor och bänkar; för andra handlar det om träd och bin. Frågan om hur vi delar utrymme med den biologiska mångfalden är högst aktuell i städerna, där mer än hälften av världens befolkning numera bor.

Design

Biologisk mångfald kan integreras i städer genom deltagarbaserade metoder och landskapsarkitektur. Mitt arbete handlar om att utforma miljöer där arter får plats, och att omvandla ytor till meningsfulla platser med utgångspunkt i lokal biologisk mångfald och kunskap. Detta sker oftast i samarbete med lokala invånare och planerare, där information från olika discipliner vävs samman för att utveckla faktiska eller potentiella landskap.

Ekologi

Ekologisk teori och ekologiska principer utgör grunden för hela mitt arbete. Jag utforskar gärna landskapets form, struktur och funktion, drivkrafter och beteenden (etologi), livshistoria (populationsekologi) samt storskaliga mönster (makroekologi) för att hitta tillämpningar inom urban ekologi. Jag integrerar även ett perspektiv som omfattar socioekologiska system, eftersom människor utgör en nyckelart i städer.

Skogsvård och grönska

Grönområden och skog i stadsmiljö är de delar av den urbana biologiska mångfalden som förvaltas och nyttjas mest av människor. Det är också här jag har fokuserat en stor del av min forskning; jag studerar hur människor använder och förvaltar grönområden och tar fram rekommendationer för praktisk tillämpning. På senare tid har jag även undersökt hur icke-mänskliga aktörer nyttjar urbana grönområden samt hur effekterna av dessa grönområden samspelar med stadens blå och grå infrastruktur.

Styrning och förvaltning

En plats långsiktiga hållbarhet – oavsett om den är utformad av människor eller inte – vilar på styrning och förvaltning. Jag forskar om de olika former detta kan ta sig, såsom samverkan mellan flera aktörer, biokulturell förvaltning, återförvildning och agens hos flera arter. Detta tema sträcker sig bortom stadsekologi och omfattar även det arbete jag utför inom andra områden (se nedan).

Hälsa och välbefinnande

Jag har en kandidatexamen i zoologi, en masterexamen i naturvård och landsbygdsutveckling samt en doktorsexamen i miljövetenskap. Det ger mig en gedigen grund inom biologi, ett ekonomiskt perspektiv på ekologi samt ett socialt och systemorienterat förhållningssätt till förvaltning av naturresurser. Min forskning om hälsa och välbefinnande omfattar därför fysiologiska och socioekonomiska indikatorer, samt på senare tid även kulturella indikatorer för hälsa och välbefinnande.

Urfolk

Jag har haft förmånen att arbeta med urfolk i Sydafrika och Indien. Vi har gemensamt utformat deltagarbaserade forskningsprojekt som syftat till att plantera inhemska arter för skogsjordbruk (tillsammans med amaMpondo-bönder i Sydafrika) och till att förstå hur jordbruksinsatserna påverkade urfolks agroekologiska system (tillsammans med Saora-bönder i Indien). Jag bedriver även forskning om hur urfolks kunskaper, föreställningar och sedvänjor formar jordbruks- och livsmedelssystem.

Jordbruk och livsmedelssystem

Under min forskarutbildning identifierade jag ett antal användbara arter som människor samlar i naturen, så under min tid som postdoc undersökte jag sedan om dessa arter kunde odlas. Det var några fantastiska år då jag utformade pilotprojekt inom stadsjordbruk och skogsbruk, men också bedrev forskning om livsmedelssystem – där jag följde hela kedjan från jordbruk till näring samt studerade de policyer och mekanismer som möjliggör detta i Indien, Sydafrika och Storbritannien. Jag fortsätter naturligtvis att arbeta med frågor som rör jordbruk och livsmedelssystem i såväl urbana och nationella som internationella sammanhang och i relation till urfolk.

Vetenskap, policy, praktik och allmänhet

Jag brinner för att omsätta vetenskap till insikter som är relevanta för policy, praktik och allmänhet. Detta gör jag genom att i samverkan ta fram och sprida forskning som är anpassad för policy och praktik, men också genom att sammanställa kunskap från dessa olika områden och skriva för en bredare publik. Jag är biträdande redaktör för *Cities and the Environment*, *Ecological Solutions and Evidence* samt *Ecology and Society* – välrenommerade, fackgranskade tidskrifter inom ekologi som välkomnar vetenskapliga studier och praktikerinriktade bidrag av hög kvalitet i olika format.