Neil Samuel Sang

Som samhälle står vi inför komplexa och sammanlänkade utmaningar. I allmänna termer innebär alltmer extrema klimatrelaterade händelser, såsom översvämningar, värmeböljor och skogsbränder, risker för liv och egendom på kort sikt och kommer på längre sikt att belasta både ekonomisk och ekologisk motståndskraft.

Samtidigt står samhället inför omvälvande teknologiska förändringar som förändrar förutsättningarna för hur vi arbetar, reser och umgås. När och var konsekvenserna kommer att märkas som mest är dock beroende av det lokala sammanhanget, där urbana områden ofta är särskilt utsatta.

Inför denna alltmer osäkra framtid måste samhällsplaneringen ändå samordna långsiktiga åtgärder, samtidigt som konkurrensen om mark och resurser intensifieras. Det är här geografisk informationsvetenskap och beräkningsbaserad modellering kan bidra: vilka framtidsscenarier är sannolika, och vilka effekter kommer föreslagna planer att få?

I min forskning arbetar jag med att utnyttja GIS och modellering för att bidra till lösningar på utmaningar inom fysisk planering. Det kan innebära att utveckla programvara som hjälper till att omsätta vetenskaplig kunskap i planeringspraktiken (till exempel NICER), att undersöka hur rättvis tillgången till urbana grönområden är och var den kan förbättras, eller att utveckla effektiva metoder för att övervaka stadsmiljön med hjälp av satellitdata, så att planerare får tillgång till den information de behöver.

Den informationen omfattar även medborgarnas perspektiv och åsikter, och därför är deltagarbaserade metoder lika viktiga som analys av satellitbilder. Kontroversiella frågor kräver beslutsprocesser som skapar förtroende för att en demokratiskt förankrad övergripande plan också är möjlig att genomföra. Geodesign tar direkt sig an denna utmaning.

Jag har varit en aktiv deltagare i International Geodesign Collaboration sedan organisationen grundades.

Min syn på högre utbildnings roll är att den bör ge studenter praktiska färdigheter, men också utveckla deras förmåga att analytiskt hantera komplexa frågeställningar. Alla kurser som jag har varit kursansvarig för eller undervisat på vid SLU samlar en blandad grupp studenter från flera olika SLU-program, liksom ERASMUS-studenter och fristående studenter. Den senare gruppen består ofta av yrkesverksamma som vill vidareutveckla sina kunskaper och färdigheter inom GIS.

Advanced Digital Landscape Analysis with GIS (ADLA) ger studenter kunskap om GIS-teori och praktiska metoder för landskapsplanering. Genom att kombinera geodesign, rumslig modellering och gästföreläsningar från yrkesverksamma inom kommunal och regional verksamhet samt konsultbranschen får studenterna lära sig att hantera verkliga planeringsutmaningar.

https://artspaces.kunstmatrix.com/en/exhibition/9818513/adla-2022

Geodesign: Hjälper studenter att närma sig komplexa planeringsproblem genom tekniskt stödd samverkan mellan intressenter. År 2021 presenterades studentens geodesignarbete från ALDA som en del av studien International Geodesign Collaboration från det året:

https://mediaspace.esri.com/media/t/1_fj006lf5/245304592

Digital Waterscapes kombinerade geodesign, 3D-modellering, geospatial analys, platsanalys och gästföreläsningar från yrkesverksamma inom kommunal verksamhet, VA-sektorn och konsultbranschen. Kursen lärde studenterna hur man planerar för en komplex plats som står inför en utmanande och osäker framtid till följd av klimatförändringar, demografiska förändringar och ekonomiska drivkrafter.

https://artspaces.kunstmatrix.com/en/exhibition/15634119/digital-waterscapes-2026