Fredrik Widemo

Jag arbetar integrerat med forskning, miljöövervakning och undervisning inom samförvaltning av klövvilt, jord och skog i svenska produktionslandskap.  Min forskning omfattar såväl naturvetenskapliga som samhällsvetenskapliga frågeställningar och metoder, där jag både analyserar ekologiska processer och studerar olika aktörers attityder till vilt och viltets effekter på landskapet.

Jag undersöker vilka ekosystemtjänsterna vi får från viltet, inklusive förvaltningsåtgärder för att öka ekosystemtjänsterna, för att minska -otjänsterna och för att och finna goda avvägningar mellan olika intressen inom förvaltningen. Jag bedriver även sedan länge detaljerade studier av hur jakt bedrivs för att skapa värden, reglera viltstammar och minska skador.

Jag forskar idag huvudsakligen inom följande områden:

Flerartsförvaltning av klövvilt
Idag sprider sig kronhjort, dovhjort och vildsvin i Sverige. Mufflonfår finns också etablerade lokalt. Det skapar delvis nya klövviltsamhällen, med andra betestryck och ändrad konkurrens om fodret. Spridningen kan förväntas öka med pågående klimatförändringar, samtidigt som mer köldanpassade arter som älgen förefaller missgynnas. 

Våra klövvilt påverkar följaktligen varandra, men viltförvaltningen har så långt i stor utsträckning haft ett "enartsfokus". Inom det avslutade forskningsprogrammet Beyond moose (2016-22) analyserade vi hur inom- och mellanartskonkurrens påverkar olika klövviltsamhällen i svenska produktionslandskap, samt utvärderade och utvecklade inventeringsmetoder för att följa klövviltspopulationer samt deras inverkan på landskapet.

Jag fortsätter nu arbetet med att studera hur olika klövviltsamhällen utnyttjar foderresurser och påverkar landskapet, bland annat genom att utnyttja data från miljöanalysprogrammet Balanserade klövviltstammar som jag leder. Projektet finansieras genom Skogsskadecentrum vid SLU. Parallellt leder jag projektet Älgkvalitet i norr och Älgfoder i norr, där vi studerar hur fodertillgång, klimat och viltförvaltningen påverkar älgens kondition. Projektet drivs i samverkan med länsstyrelserna i norr, Svenska Jägareförbundet och storskogsbruket.

Samförvaltning av ekosystemtjänster från klövvilt, jord och skog
Klövviltet erbjuder olika former av ekosystemtjänster, exempelvis viltkött från jakt eller rekreationsvärden från jakt eller viltskådning. Samtidigt begränsar klövviltet ekosystemtjänsterna från jord- och skogsbruk genom sitt betestryck. Det kan i sin tur leda till viltanpassade åtgärder inom lantbruket, exempelvis i form av ändrat val av gröda eller val av trädslag vid återplantering. Klövviltet påverkar följaktligen landskapet och möjligheterna att bruka det, samtidigt som markanvändningen påverkar klövviltet. Eftersom olika ekosystemtjänster begränsar varandra är det nödvändigt att finna avvägningar mellan dem. Jag leder ekologisk forskning på hur klövviltet begränsar möjligheterna att bedriva jord och skogsbruk, samtidigt som jag studerar olika aktörers attityder till vilt, skador från vilt och förvaltningsystem för vilt.

Jag leder bland annat projektet Future Yields- impacts of browsing on stand structure, forest growth and revenue in forestry där vi studerar vilka effekter klövviltet har på möjligheter att bedriva skogsbruk. Projektet finansieras av SLU Skogsskadecentrum. I flera av mina projekt används beslutstödsystemet Heureka för att undersöka effekter av olika åtgärder och skador på framtida skogsbestånd och potential för leverans av ekosystemtjänster. 

Effekter av betestryck på biologisk mångfald
Det råder stor konsensus inom naturvårdsbiologin när det gäller att bete av tamdjur ger positiva effekter på biologisk mångfald, såväl i det öppna landskapet som i skogen. Ofta är det medelhårda betestryck som ger störst variation i livsmiljöer och positiva effekter, i enlighet med "the intermediate disturbance hypothesis". Kunskapen och förståelsen är dock inte lika god när det gäller i vilken utsträckning klövviltet kompenserar för minskande betestryck av tamdjur i landskapet, och vilken effekt sammansättningen av klövviltsamhällena har. Min forskning strävar efter att besvara dessa frågor genom observationer och experimentella studier av klövviltets effekter på växter och evertebrater.

Jag leder projektet Klövviltets effekter på biologisk mångfald i svenska produktionsskogar där vi undersöker detta. Projektet finansieras av Naturvårdsverket.

Leverans av ekosystemtjänster från olika former av skogsskötsel
Enskilda skogsägare äger ungefär hälften av den svenska skogsmarken, och har ofta olika mål med sitt ägande. Trots det bedrivs svenskt skogsbruk i stor utsträckning efter schabloner med monokulturer av barrträd som mål och trakthyggesbruk som huvudsaklig metod. Varför är det så? Kan vi få ett mer varierat landskap om de enskilda skogsägarna får bättre kunskap om hur de kan nå sina egna mål, samtidigt som vi skapar generell kunskap om vilka olika värden som genereras genom olika former av skötsel?

Jag leder projektet Flexibla val för gemensamma mål i skogen- indivuduella mål ger multifunktionella landskap där vi undersöker detta. Projektet finansieras av Formas.

Reproduktionsbiologi hos mindre däggdjur i förhållande till jakttider
Tidsperioden när jaktbara arter får jagas bestäms dels utifrån behov, dels utifrån etiska hänsyn. Vilka etiska hänsyn som kan krävas styrs i sin tur i stor utsträckning av arternas reproduktionsbiologi. Inom ett nystartat forskningsprogram undersöker vi timingen av reproduktionen för rödräv (Vulpes vulpes), grävling (Meles meles), skogsmård (Martes martes), iller (Mustela putorius), skogshare (Lepus timidus), fälthare (Lepus europaeus) och bäver (Castor fiber), samt när och hur arterna jagas idag.

Jag leder programmet Reproduktionstider hos mindre däggdjur i en föränderlig värld, som finansieras av Naturvårdsverket inför nästa översyn av jakttiderna. 

För en framgånsgrik flerartsförvaltning kommer det att krävas ökade inventeringsinsatser, och metoder som anpassats för fler arter än idag. Här finns ett tydligt behov av täta kontakter mellan forskning, miljöövervakning och förvaltning. I egenskap av biträdande koordinator för miljöanalysprogrammet Vilt verkar jag för en ändamålsenlig och högkvalitativ övervakning av viltet och viltets effekter i landskapet. Arbetet består i stor utsträckning av att samordna verksamheter inom SLU och mellan SLU och myndigheter, ofta genom att agera katalysator; här finns goda synergieffekter med min roll som samverkanslektor Vilt-Skog. Jag ser utvecklingen mot ökat fokus på medborgarforskning som viktig för utveckling av miljöanalysprogrammet Vilt, och som en viktig del i demokratiseringsprocesser inom förvaltningen av vilt.

Jag leder även miljöanalysprogrammet Balanserade klövviltstammar, där vi följer klövviltstammarnas utveckling, tillgången till foder samt hur klövviltet utnyttjar fodret i tolv referensområden spridda över Sverige. Projektet finansieras av Skogsskadecentrum.

Jag har mångårig erfarenhet av att undervisa inom ekologi och zoologi, samt av att vara ansvarig för grund- och fördjupningskurser. Sedan 2019 är jag kursansvarig och huvudlärare för distanskursen Viltförvaltning & viltvård BI 1417. Kursen fokuserar på adaptiv förvaltning av vilt i förhållande till andra naturresurser, framför allt ekosystemtjänster från jord- och skogsbruk. Jag ansvarar även för klövviltsmodulen inom masterprogrammet Fish & wildlife management BI1299. 

Massor med kurser i pedagogik, kommunikation och att leda samverkan :-)...

Docent i zooekologi, Uppsala universitet, 1999

Docent i biologi, SLU, 2019