Reproduktionstider hos däggdjur i en föränderlig värld

När våren kommer är det dags för de flesta djuren att få sina ungar, men i delar av Sverige kommer nu våren tre till fyra veckor tidigare än för 50 år sedan. Vad händer när förutsättningarna ändras? Hinner djuren anpassa tidpunkt för när ungarna föds? Och påverkas tiden som det tar för ungarna att bli självständiga? Det är några av frågorna forskarna undersöker.

– Genom utlysningen får vi en unik möjlighet att använda moderna metoder för att bedriva klassisk, zoologisk forskning på sju olika arter parallellt, från södra till norra Sverige. Samtidigt kommer vi studera om det finns generella mönster för hur klimatförändringar påverkat arterna säger Fredrik Widemo, som leder arbetet tillsammans med nio andra seniora forskare vid SLU och fem nyanställda forskare i början av sin karriär.

Jakttider ses över

Arterna som ska studeras är rödräv, grävling, skogsmård, iller, skogshare, fälthare och bäver. Bakgrunden till utlysningen är Naturvårdsverkets regeringsuppdrag att se över jakttiderna minst vart sjätte år. Vid den förra översynen konstaterades att dagens jakttider för dessa arter baseras på underlag som kan vara föråldrade. Sedan dess har SLU på uppdrag av Naturvårdsverket utrett kunskapsläget.

Forskarna studerar även när jakt bedrivs på de olika arterna idag och jägarnas attityder till jakttiderna.

Nyheter om projektet

Bidra till forskning med foton på unga vilda djur

Föds djurens ungar tidigare på året? - Efterlyser bilder från jägare

Rapporter

Reproduktionsperioder och andra störningskänsliga perioder hos vissa mindre däggdjur