Varför klimatbudskap behöver mer djup, inte mindre

Denna artikel publicerades första gången den 4 september 2025.

Webinariet organiserades av SLU Global, SLU Future Food och Urban Futures. Under webbinariet lyfte tre SLU-talare fram hur aspekter som behovet av jordbrukares kunskap, kommunalt samarbete kring livsmedelsberedskap och hur kollektiva framtidsvisioner – imaginära föreställningar – alla är avgörande för styrning av klimatanpassning.

Christoffer Söderlund Kanarp var den första talaren på ämnet "How government authorities in Sweden make sense of adaptation – and the role of global imaginaries in adaptation governance’".

Resultaten som presenterades baserades på hans doktorsavhandling med titeln From Imagination to Practical Understandings: meaning making in climate change adaptation. I sitt föredrag argumenterade Christoffer för att myndigheter har vissa antaganden om framtiden, vilka bygger på gamla sätt att organisera ett samhälle. Genom att formulera klimatanpassning som ”inte ett mål i sig – utan ett medel för att skydda eller skapa ett önskvärt samhälle”, och med hjälp av begreppet ”imaginärer”, menar Christoffer att anpassningsstyrning formas av konkurrerande ”kollektivt hållna visioner om en önskvärd framtid som är materiellt inbäddad och politiskt performativ, som relaterar till klimatförändringar och innehåller anpassningsstrategier för dess förverkligande”.

Utifrån sitt arbete menar han att två dominerande imaginärer formar den svenska offentliga sektorns syn på anpassning. De har båda vissa gemensamma antaganden och strategier; 1) klimatförändringarna är gradvisa; 2) framtiden är förutsägbar och kontrollerbar; och 3) långsiktiga perspektiv och högriskscenarier ignoreras. Svaret från tjänstemännen är att de inte tror på de visioner och antaganden som vägleder deras arbete, men ändå reproducerar samma antaganden och mål. Christoffer drar därför slutsatsen att nya visioner är nödvändiga, vilka behöver omsättas i praktisk förståelse och vägleda de oreflekterade handlingarna. Därmed ersätta nuvarande dominerande imaginärer.

Kristina Blennow fortsatte webbinariet och lyfte fram ”Kunskapsbehov för effektiv kommunikation med svenska jordbrukare om klimatanpassning”. Hon hävdar att ”otillräcklig uppmärksamhet ges åt viktiga intressenters roller och motivationer”. Genom att hänvisa till en studie som förklarar varför medborgare reagerar på klimatförändringar som gynnar de förra, visar Kristina hur beslutsfattande som svar på klimatförändringar kräver en stark tro på lokala effekter av klimatförändringar. Att kartlägga beslutsproblemet bland jordbrukare och rådgivare är därför avgörande. Dessutom är kunskapskrav avgörande för effektiv kommunikation med svenska jordbrukare om klimatanpassning, så att jordbrukarnas krav kommuniceras bättre.

Andrew Gallagher avslutade samtalet med föredraget ”Hållbarhet, motståndskraft, beredskap? Implementering av metoder för komplexa livsmedelssystemutmaningar i svenska kommuner”. Andrew hävdade att kommuner är viktiga aktörer inom livsmedelssystemet, eftersom livsmedelsutmaningar har ökande relevans för stadsplanering. Gallaghers forskning visar synergier genom progressiv lokalism. Slutsatsen är att mer samarbete är nödvändigt både horisontellt mellan kommunala avdelningar, externt med livsmedelssystemaktörer, såväl som vertikalt för att forma flerskalig politik.

Webinariet avslutades med en öppen diskussion med talare och deltagare, som modererades av Paul Egan, SLU Global och Håkan Jönsson, gästprofessor vid institutionen för människor och samhälle och koordinator för Food and Cities. Sammanfattningsvis är huvudbudskapen från webbinariet något som relaterar till tidigare klimatsamtal om kommunikationsämnet; målgruppen är avgörande, möt människor där de befinner sig och kommunicera en mer komplex berättelse om klimatförändringar.

Artikel är skriven av Anna-Klara Lindeborg, forskningssekreterare vid SLU Global