Fokusgruppen Lärande för hållbar utveckling

Vi i fokusgruppen verkar för att utbildningarna förändras till att alla studenter får möjlighet att lära sig om hållbarhet och ges möjlighet att bidra till samhällsomställningen. Vi har en idé att göra det genom att skapa mötesplattformar för gemensamt lärande och agerande. Vi vill jobba med olika aktörer - studenter, lärare och universitetsledare.

Under våren 2024 hade vi fokus på olika aktörers roller i utbildningsförändring för samhällsomställning och hållbarhet. Under hösten 2024 var målsättningen att tillsammans fortsätta att stärka de gemenskaper som arbetar med utbildning för samhällstransformation och hållbarhet runt om på svenska lärosäten,  under rubriken ”Connecting communities”. 

Den här terminen har vi haft ett digitalt seminarium om Hoppets pedagogik och en digital träff där vi diskuterade möjligheten att skapa en verkstad för hållbarhetsutbildning, där vi tillsammans kan utveckla undervisning och lärande för hållbarhet genom att utbyta idéer och stötta varandra i förändringsarbete. Målet är att skapa en (nästan) självorganiserande verkstad som kan leva vidare även efter att fokusgruppens formella uppdrag har avslutats i slutet av 2025.

Båda två var kallade till gruppintervju när Klimatnätverket skulle tillsätta tjänsten som fokusgruppledare för Lärande för hållbar utveckling. Resultatet blev att de delar på tjänsten.

-Vi hade aldrig träffats tidigare, men jag kände direkt under intervjun att Anne var otroligt duktig och att våra områden kompletterar varandra, säger Cecilia Enberg, som bland annat arbetar som pedagogisk utvecklare med särskilt fokus på just lärande för hållbar utveckling på Linköpings universitet.

Anne heter Anne-Kathrin Peters, men kallas Anne och är docent i teknikutbildning med fokus på hållbarhet vid KTH.
- Jag hade redan tidigt konstaterat att jag inte ville åta mig det här uppdraget på egen hand. Det är så värdefullt att ha någon att bolla med. Under intervjun googlade jag på Cecilia för att ta reda på mer om vem hon var, fyller Anne i.
Både Anne och Cecilia ville gärna dela ledarskapet med någon annan och tycker att det delade ledarskapet innebär många fördelar.

4 december höll de i ett digitalt uppstartsmöte som de hade bjudit in övriga 15 som sökte tjänsten som fokusgruppledare till, för att få ta del av deras tankar kring vad fokusgruppen bör lägga kraft på under de två år som uppdraget pågår
- Andra intresserade var självklart också välkomna att delta. Sedan sätter vi igång arbetet på riktigt efter årsskiftet.

Bidra till förändring
- Jag har längtat efter att göra något meningsfullt som bidrar till förändring och det här kan möjliggöra en stor förändring som vi behöver i våra utbildningar, säger Anne.
- Ja, det är en oerhört viktig fråga. Hållbarhet behöver genomsyra alla utbildningar. Jag inser att det är svårt. Vi befinner oss i ett system med strukturer och processer om vad som är viktigt och bra och de bidrar till svårigheterna att på ett substantiellt sätt ta sig an lärande för hållbar utveckling, lägger Cecilia till.
Hon resonerar kring ordet utveckling, att det är problematiskt eftersom vi ofta kopplar utveckling till ständig ekonomisk tillväxt. 
- Det vill säga just den utveckling som gör att vi har de hållbarhetsproblem vi har idag.
Anne nickar instämmande: 
- Vi lever i ett fundamentalt ohållbart system. Det krävs öppenhet, kreativitet och vilja att jobba för nya sätt att leva, vilket inkluderar nya sätt att lära sig och bedriva undervisning på.

Minskad empati
De är överens om att utbildningen är jätteviktig för att få till förändring.   
- Det finns till exempel forskning som visar att studenters empatiska förmåga tenderar att minska under pågående studier, berättar Cecilia. Och det precis sådant som exempelvis empatisk förmåga som vi behöver för att kunna hantera hållbarhetsutmaningar på ett klokt sätt.
- Ja, det samma gäller inom IT. Den mångfalden som studenterna kommer med förlorar vi i och med att studenterna blir likriktade, det vill säga socialiserade till att bara bry sig om teknik. Under utbildningen har vi många möjligheter att prata om hur vi vill leva. Studenter och unga människor är en viktig del av samhällstransformationen. Utbildningen måste ge dem utrymme att bry sig om världen och möjligheter till att agera för en bättre värld och inte bara lära sig för att någon gång i framtiden göra skillnad. Omställningen behövs nu och studenterna måste kunna vara en del av det, säger Anne.

Känslor och drömmar
- Det händer något när vi börjar ge plats åt känslor och drömmar, när vi sätter oss in i och förstår andra människors perspektiv, konstaterar Cecilia. Om vi istället för att ge studenterna i uppgift att designa en produkt och beräkna energiåtgången på den, börjar med att be dem fundera över och diskutera hur en hållbar framtid kan se ut, hur deras dröm och vision ser ut. Sedan kan de tankarna finnas med när de ska designa produkten.

De är medvetna om att det inte är en lätt uppgift de har framför sig, men det lyser verkligen om dem när de beskriver vad hela samhället kan vinna på att vi inkluderar hela människan och skapar relationer.

Anna-Karin Johnson

Fokusgrupp: Lärande för hållbar utveckling
 

1       Bakgrund

I mars 2019 presenterades det gemensamma ramverk kring klimatåtaganden som Chalmers och KTH tagit fram. Syftet med klimatramverket var att mobilisera lärosäten i Sverige att ta sitt ansvar i klimatomställningen. Ramverket var tänkt att fungera som stöd i lärosätenas strategiska klimatarbete.

Många lärosäten kom att ansluta till ramverket. Det ledde till diskussioner om ramverket skulle kunna införlivas i Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) arbete med lärosätesrekommendationer. En fördel är att det där finns en struktur för beslut och revideringar.

SUHF:s expertgrupp för samverkan gavs i uppdrag att ta fram ett ramverk anpassat efter SUHF. Lärosätena gavs möjlighet att via nätverket för miljöledning vid universitet och högskolor (MLUH) kommentera dokumenten. Resultatet blev att klimatramverket antogs i reviderad form av SUHF i oktober 2021.

På initiativ av SUHF:s expertgrupp för samverkan startades sedan ”SUHF:s klimatnätverk” för att med hjälp av bland annat det framtagna ramverket medverka till att sektorn bidrar till samhällsomställningen i enlighet med Parisavtalet. Så småningom byttes namnet till ”Lärosätenas klimatnätverk”. I texten nedan benämns det som ”Klimatnätverket”.

2       Projektet

Klimatnätverket är ett projekt som löper över fyra år (2022-09-01 – 2026-08-31). Det ska gagna alla lärosäten i landet och vara drivande i frågan om att förändra hela sektorn till att arbeta mer åtgärdsinriktat och för att åstadkomma de förändringar som krävs för klimatomställningen. Nätverket styrs av en värdkonstellation. För mer information om Klimatnätverket på ett övergripande plan, se projektplanen och Klimatnätverkets hemsida.

3       Fokusgrupp: Lärande för hållbar utveckling

Det är av största vikt att alla studenter får med sig goda kunskaper och förmågor inom hållbar utveckling under sin studietid eftersom det har stor inverkan på hur de agerar i sina framtida yrkesroller. På så sätt kan lärosätena indirekt bidra till minskning av framtida utsläpp och till att anpassa vårt samhälle till ett ändrat klimat, men också till att förebygga och hantera andra hållbarhetsutmaningar, såsom fattigdom, pandemier, resursutnyttjande, migration, och väpnad konflikt.

Fokusgruppens övergripande mål är att skapa bättre förutsättningar för lärare i akademin för att de ska kunna integrera hållbarhetsperspektiv i sin undervisning och i sina pedagogiska utvecklingsåtgärder.

En framgångsrik omställning i akademin kräver förändringar på individuell såsom strukturell nivå. Därför kan fokusgruppen även komma att ta fram förslag på förändringar i akademiska institutioners organisations- och meriteringssystem om dessa kan förväntas skapa bättre förutsättningar för lärare att omsätta sina kunskaper och färdigheter kopplade till lärande för hållbar utveckling i praktiken.

3.1       Projektupplägg

Arbetet i Klimatnätverket kommer till stor del att ske i fokusgrupper. Fokusgrupperna ansvarar för olika fokusområden och leds av en fokusgruppsledare. En fokusgrupp kan avsluta sitt arbete innan den fyraårsperiod som Klimatnätverket löper har passerat.

3.2       Syfte

Utgångspunkten är att alla fokusgruppers arbete syftar till

• att alla lärosäten uppfyller sin del av Parisavtalet.
• att stärka samarbete, lärande och utbyten mellan lärosäten inom klimatområdet med särskilt fokus på hela sektorn.
• att katalysera nya perspektiv och idéer om hur lärosäten kan bidra till klimatomställningen via forskning, utbildning och samverkan, och genom minskat klimatavtryck från lärosätenas egna aktiviteter.
• att verka för att nya perspektiv och idéer, där så är möjligt, tar sin utgångspunkt i forskningsbaserad kunskap

3.3       Mål (förväntat resultat)

De förväntade resultaten från fokusgruppen består av att kartlägga och tillgängliggöra olika former av erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling för lärare, genom

• att stärka ett levande nätverk av pedagoger och stödfunktioner för ett kunskaps-, metod- och erfarenhetsutbyte i lärande för hållbar utveckling.
• att skapa plattformar och processer för att sprida faktabaserad kunskap om hållbarhetsfrågor (det vill säga ämnesinnehållet som ska undervisas om), nyckelkompetenser för hållbar utveckling (det vill säga de kompetenser som studenter behöver utveckla för att kunna bidra till hållbarhet) samt om pedagogiska ansatser som är lämpliga för att undervisa om komplexa hållbarhetsfrågor (det vill säga hur undervisningen kan planeras och genomföras).
• att skapa plattformar eller processer för att sprida förståelse för progression i undervisning för hållbar utveckling, både i enskilda kurser och i utbildningsprogram.
• att undersöka möjligheter för att utveckla strukturer och processer kopplade till vägledning, rekrytering, meritering och befordran av lärare, kopplat till lärande för hållbar utveckling.
• att för hela sektorn utföra standardiserad mätning och uppföljning av framsteg i integrering av hållbarhetsperspektiv i högre utbildning. Förslagsvis sker detta i kontakt med Naturvårdsverket och/eller utbildningsdepartementet).

3.4       Fokusgruppsledarens ansvar

Fokusgruppsledaren ansvarar för

• att bilda en fokusgrupp.
• att administrera regelbundna möten.
• att göra en skriftlig och uppföljningsbar handlingsplan baserat på  fokusgruppens mål/förväntade resultat.
• att rapportera resultat.
• att sköta all kommunikation som rör fokusgruppen (t ex internt med värdkonstellationen och externt mot olika intressenter), skriftligt som muntligt.
• att medverka i event som värdkonstellationen ordnar och där
  presentera det egna arbetet och nätverka med andra fokusgruppsledare.
  att tillgängliggöra goda exempel för alla lärosäten och andra aktörer utanför högskolesektorn.
• att anordna workshops

3.5       Vem kan delta i fokusgruppens arbete?

Fokusgrupperna (liksom Klimatnätverket i sin helhet) är ett samarbete som är öppet för alla lärosäten inom SUHF, men även lärosäten som inte är med i SUHF kan delta.

3.6       Intressenter och resurser

De mest betydelsefulla intressenterna för fokusgruppen inom lärande för hållbar utveckling är lärare och studenter inom högre utbildning, universitets- och högskoleledningar, högskolepedagogiska utvecklingsenheter, MLUH-nätverket (Miljöledning i universitet och högskolor) och Sveriges universitet- och högskoleförbund (SUHF).

3.7       Avgränsningar

Fokusgruppen är avgränsad till att handla om högskolesektorns ansvars- och inflytelsesfär. Fokusgruppen kan komma att ge rekommendationer till aktörer i andra sektorer (t.ex., skolväsendet, studenters framtida arbetsgivare), men det ingår inte i gruppens arbete att aktivt arbeta för förändring i dessa sektorer. Fokusgruppen är också avgränsad till att handla om lärande för hållbar utveckling, vilket innebär att följande tre aspekter är uppfyllda: (1) ett innehållsligt fokus som integrerar ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet, (2) en strävan efter att utveckla studenters nyckelkompetenser för hållbar utveckling, och (3) användande av pedagogiska ansatser som är förenliga med de värden som ligger till grund för hållbar utveckling. Vidare ska fokusgruppens arbete vara baserat på forskning och beprövad erfarenhet.

3.8       Budget

Fokusgruppsledaren har möjlighet till cirka 20-30% av en tjänst inkl. schabloner för socialavgifter, resor, lokaler etc. upp till två år.

3.9       Uppföljning

Fokusgruppsledaren ska med hjälp av fokusgruppen årligen rapportera hur arbetet framskrider. Fokus kommer ligga på uppföljning av handlingsplanen för att se om vi närmar oss de förväntade resultaten.

Utöver den årliga rapporteringen ska fokusgruppsledaren ha löpande avstämningar med värdkonstellationen. Avstämningsmötena utgör en del av värdkonstellationens ordinarie möten.

4       Risker

Den primära risken för fokusgruppen är att de processer, plattformar och strukturer (de förväntade resultaten) inte får tillräcklig spridning eller inte anammas av alla lärosäten på ett tillfredsställande sätt. En annan risk är att det kan saknas tillräckligt med tid bland fokusgruppsmedlemmarna för att kontinuerligt arbeta med fokusgruppens prioriterade områden.