ai-genererad bild av Jorden liggande på jorden

Enkätresultat om vetenskapliga mål

Sidan granskad:  2025-12-18

Under Nätverket för miljöledning vid universitet och högskolor, MLUH, i maj 2024 väcktes diskussionen om vetenskapligt satta klimat- och hållbarhetsmål för landets lärosäten.

– Vi var alla överens om att vi lärosäten självklart borde arbeta med det, berättar Lisa Redin, miljö- och hållbarhetsstrateg vid Umeå universitet. 
Detta ledde till en enkät som skickades ut i oktober förra året, via Klimatnätverket, till forskare vid landets lärosäten, om att föreslå mål och uppföljningsmått för de 13 nyckelområden som har pekats ut i Klimatramverket för universitet och högskolor

– Även om vi inte fick in lika många svar som vi hoppades på så fick vi in väldigt relevanta och konkreta förslag. Bakom ett av de svar som kom in vet vi att det är forskare från tre institutioner som gått samman varför enkätens resultat känns viktigt att lyfta, säger Lisa Redin.

Överlag anser forskarna som har besvarat enkäten att lärosätena måste minska sin klimatpåverkan kraftfullt och att lärosätena måste integrera hållbarhet i alla delar av verksamheten inklusive utbildning och forskning. De påpekar även att studenters inflytande behöver stärkas och att intern och extern kommunikation är avgörande för att skapa en kultur av hållbar omställning. För att ställa om krävs också ett tydligt ledarskap och tillräckliga resurser och att en hållbar omställningskultur inom lärosätena bildas, framhölls det i enkätsvaren.

Tydliga mål

– Inom tjänsteresor föreslogs målet att minska utsläpp med minst 7,5 procent och helst 14 procent per år. Det rekommenderades också att man sätter ett maxutsläpp per medarbetare.

När det gällde resor till och från arbetet föreslogs en minskning för bilresandet med 50 procent till 2027, ökad andel distansarbete och höjda avgifter för bilparkering på campus. 
Klimatmålet för måltider var en minskad klimatpåverkan från restauranger och matbeställningar med 80 procent inom två år. 
– Forskarna föreslog att genomsnittlig klimatpåverkan per serverad måltid ska vara max ett halvt kilo koldioxidekvivalenter i enlighet WWF:s One Planet Plate-mål. Kött och fisk som serveras ska vara certifierade med exempelvis KRAV.

I dagsläget kommer Klimatnätverket inte att gå ut med rekommendationer kring vilka mål man bör ha, men däremot att man sätter vetenskapliga mål i sitt klimatarbete.
– Sedan är det övergripande budskapet i enkätsvaren värt att notera, att det handlar om att stärka ledarskap, resurser och kommunikation genom en god cirkel med återkoppling och upprepning av huvudmålen för att vi ska nå en omställning, avslutar Lisa Redin.

I tabellen nedan har förslagen från dem som svarat på enkäten sammanställts.