Doktorand Victoria Ekenberg

Jag har alltid varit mycket intresserad av husdjursvetenskap och djuruppfödning. Jag tog min agronomutbildning (inriktning husdjur) och masterutbildning i djurvetenskap vid SLU i Uppsala. I min masteruppsats som agronom fokuserade jag på att simulera besättnings- och ekonomiska effekter vid användning av olika korsningsmetoder i en mjölkbesättning.

Efter att ha avslutat min agronomutbildning så har jag arbetat som avelsrådgivare på Växa Sverige i Västerbotten, samt som VD för min familjs företag inom handelssektorn. Sedan min utbildning vid SLU har jag också varit involverad i rådgivning och framtagning av avelsstatistik för en hundrasklubb i Sverige.

I den svenska livsmedelsproduktionen är mjölkkobesättningar av stor betydelse, inte bara för den mat de producerar utan också för de ekosystemtjänster de tillhandahåller. Ökad användning av sperma från köttraser för insemination av mjölkkor är ett klimateffektivt sätt att öka köttproduktionen från svenska besättningar och därmed bidra till en högre grad av livsmedelsförsörjning i Sverige. Det kan också gynna lönsamheten för nötkötts- och mjölkproducenter, men det kräver att korsningskalvarna fungerar väl i produktionen, både vid födseln och senare under tillväxtperioden. Hur lätt korsningskalvarna föds och deras produktionsegenskaper påverkas bland annat av kön, rasblandning och tjurens avelsvärde. Urvalet av tjurar för artificiell insemination görs idag till stor del på nordisk nivå, men produktionssystemen för nötköttsproduktion skiljer sig väsentligt mellan de nordiska länderna. I det forskningsprojekt jag arbetar med förväntar vi oss att ge en tydligare bild av nuvarande och framtida efterfrågan på olika typer av kalvar från mjölkkobesättningar avsedda för nötköttsproduktion, och vidare beskriva mervärdet av dessa kalvar. Denna kunskap är viktig för att ytterligare strategier för köttrastjurar som används på mjölkkor ska kunna utvecklas.

Jag är intresserad av att lära mig mer om möjligheterna med avelsmetoder och hur avel kan användas på ett hållbart sätt för djuren. För att uppnå hållbarhet inom avel måste många faktorer beaktas. Ur min synvinkel är det viktigt att engagera och få alla uppfödare/jordbrukare, rådgivare och företag att samarbeta. För att lyckas med det är det viktigt att inte glömma helheten. Så i slutändan försöker jag fråga mig hur vi kan se till att alla drar nytta av samarbetet, både djuren, jordbrukarna/uppfödarna och samhället.

Jag är glad över möjligheten att genom mitt doktorandprojekt få lära mig mer om det arbete som ligger till grund för utvärderingen av avelsdjur. Samt att få vara med och utveckla avelsindex och metoder som passar djuren, jordbrukarna/företagen och även samhällets behov ännu bättre. Att vara en del av SustAinimal Academy ger en fantastisk möjlighet att behålla den viktiga helhetsbilden och för fler samarbeten och möjligheter att skaffa och sprida kunskap.

Jag tror att djur är viktiga för vår framtida livsmedelsproduktion. Mitt mål är att bidra till ökad kunskap om hur vi bättre kan utnyttja olika djurtyper och deras styrkor i olika system, för att få ett mer motståndskraftigt djurhållningssystem för framtiden.