Quentin Lardy

Quentin har undersökt hur optimering av betesgång under sommaren kan påverka mjölkproduktionen hos mjölkkor och metanutsläpp från matsmältningen (eCH₄) genom att ersätta inomhusutfodrad gräsensilage med betat gräs i mjölkkors foderstat. För att jämföra utsläppen mellan kor som betar och kor som utfodras med ensilage inomhus använde han en unik uppställning med två maskiner som mäter eCH₄-utsläpp direkt från korna, installerade både utomhus och inomhus.

Quentin är baserad vid Norsk institutt for bioøkonomi (NIBIO) och hans projekt har genomförts i samarbete med SLU i Umeå, med SustAinimals Mårten Hetta som huvudhandledare. Han har erfarenhet av samarbete i projekt kring djurbeteende och precisionslantbruk, har en passion för betesdrift och är mycket engagerad i att främja den.

Doktorsavhandlingen består av fyra olika artiklar med fyra olika försök:

Dag- eller nattbete i Röbäcksdalen, Umeå
Ett betesexperiment om effekterna av dag- eller nattbete i ett deltidssystem på mjölkproduktion, djurbeteende och eCH₄-utsläpp.

Vallkvalitet och metanproduktion vid försöksstationen i Tjøtta (NIBIO), Norge 
Delvis ett in vivo- och in vitro-experiment med en modelleringsmetod för att uppskatta CH₄-produktion, foderintag, fodersmältbarhet och jäsningsmönster i vommen baserat på två olika kvaliteter av italiensk rajgräs betad av får.

Morgon- eller eftermiddagstilldelning av nytt bete på en ekologisk mjölkgård i Hallands län 
Ett betesexperiment som undersöker effekten av tidpunkt för tilldelning av färskt bete på mjölkproduktion och beteende hos mjölkkor i ett heltidsbetessystem.

Tränings- eller produktionsbete vid Mære jordbruksskola i Trøndelag 
En betesstudie som undersöker effekten av två olika användningsområden för betesmark – produktionsbete eller träningsbete – i ett deltidssystem på mjölkproduktion och eCH₄-utsläpp hos mjölkkor på en gård med automatiskt mjölkningssystem (AMS).

Resultaten visade att vallfoder i foderstaten, inklusive gräsensilage och färskt gräs, utgjorde över 58 procent av kornas totala foder under sommaren. Foderstater med 20 till 76 procent betat gräs kan vara en effektiv strategi för olika typer av mjölkstallssystem. Även gårdar med automatiska mjölkningssystem kunde förlita sig på bete för över 50 procent av kornas sommarfoder samtidigt som produktionsnivåerna bibehölls jämfört med enbart inomhusutfodring (med motionsbete). I det andra försöket visade sig gräsets kvalitet påverka jäsningsmönstret, där mindre smältbart gräs resulterade i högre beräknade metanutsläpp per mängd som fåren åt.

När betet utgjorde en större del av foderstaten förbättrade nattbete mjölkkvaliteten med 10 procent. Kor betade naturligt längre på kvällen, och tilldelning av färskt foder vid denna tidpunkt gav lovande resultat. Samtidigt minskade eCH₄-utsläppen med 20 till 28 procent när gräsensilage ersattes med färskt betat gräs, utan att mjölkproduktionen påverkades negativt. Sammantaget understryker avhandlingen den positiva potentialen med att erbjuda betesmark till mjölkkor, vilket inte bara förbättrade djurvälfärden utan också minskade eCH₄-utsläppen samtidigt som mjölkproduktionen bibehölls. Denna metod kan bidra till att minska klimatavtrycket från mjölksektorn i Skandinavien.