WP 3 - Hållbarhet på djurnivå

I WP3 undersöks hur avel och utfodring tillsammans kan bidra till en mer hållbar, konkurrenskraftig och motståndskraftig animalieproduktion på gårdsnivå. I WP3 studeras hur djurens genetiska variation, deras näringsbehov och samspelet mellan dessa två faktorer påverkar produktionen i olika system. 
 
Arbetet inom WP3 genomförs av doktorander och unga forskare i SustAinimal Academy och i nära samarbete med flera av SustAinimals partners.

3.1 Workshops

Inom WP3 arrangeras workshops för att utforska hur grisproduktionen kan bli mer hållbar och resurseffektiv. Fokus ligger på frågor som klimatpåverkan, cirkularitet, livsmedelssäkerhet och hur konkurrensen mellan djurfoder och livsmedel kan minska. Bland annat undersöks hur grovfoder kan användas i grisfoder och hur näringsämnen kan utnyttjas mer effektivt på gårdsnivå. Ett annat spår som undersöks är hur man kan minska behovet av antibiotika hos smågrisar efter avvänjning, till exempel genom att använda nya prebiotiska tillsatser som bioaktivt kol. Workshoparna samlar forskare, rådgivare och aktörer från hela branschen, och resultaten kommer att sammanställas i ett positionpaper som pekar ut framtida forskningsbehov.

3.2 Foderproduktion som buffert i växtodlingen 

Den här delen kommer att utföras av SLU Gigacow tillsammans med Agronod och det nyligen etablerade Kunskapsnavet för digitalisering av jordbruket, vid Linköpings universitet. Lantmännen kommer också att bidra. Fokus ligger på att undersöka möjligheter att göra förutsägelser om avkastning och kvalitet på grödor före skörd och föreslå hur spannmåls- och baljväxtkvalitet kan spåras från fält till lager och logistik. Detta är viktigt för att bättre förstå när djurfoder utgör en buffert i odlingssystemet, med användning av grödor som inte uppfyller kriterierna för livsmedelskvalitet, och när djurfoder istället konkurrerar med produktion av ätbara grödor. 

3.3 Nötkreaturs utfodring och klimatpåverkan 

Utfodringen är avgörande för nötkreaturens hälsa och produktion under hela livet, men hittills har forskningen främst fokuserat på mjölkkor och växande köttdjur. WP3 ska bidra till att öka kunskapen om hur näringen till sinkor påverkar kalvarnas framtida utveckling och hur ungdjurens foder kan optimeras utifrån hållbarhet och klimatpåverkan. En stor del av nötkreaturens växthusgasutsläpp kommer från metan som bildas i vommen. Nya fodertillskott kan minska dessa utsläpp, men det finns även andra vägar, till exempel att välja foder med lägre klimatavtryck som naturligt leder till minskade metanutsläpp. I projektet testar Maria Gustavsson innovativa foderstrategier för högavkastande mjölkkor och deras avkommor på försöksgårdarna Viken och Götala. Maria utför mätningar av fodereffektiviteten samt metanproduktionen varje 4:e vecka.

3.4 Mot ett mer hållbart foder till enkelmagade djur

Även om fjäderfä- och grisproduktion i allmänhet anses vara miljövänligare jämfört med produktionen av andra livsmedelsprodukter från animalier, bidrar den fortfarande till global uppvärmning, övergödning och försurning. Två faktorer med stor inverkan på Globala Warming Potential (GWP) relaterade till foderproduktion är 1) fodereffektivitet (foderomvandlingsgrad) och 2) val av foderingredienser. För närvarande utgör soja, importerad från Sydamerika, huvuddelen av proteinet i fodret. Att ersätta importerad soja med inhemska foderkällor kan bidra till en minskning av miljöpåverkan från fodret och samtidigt bidra till en högre grad av självförsörjning, och möjligen också mindre konkurrens mellan livsmedel och foder.

3.4a Hållbart foder till enkelmagade djur (fjäderfä)

Det här doktorandprojektet syftar till att utvärdera och rangordna foderingredienser, de som redan används och de som har potential att användas i fjäderfäfoder, baserat på deras inverkan på t.ex. global uppvärmning (GWP), övergödning, försurning, bidrag till biologisk mångfald, vattentoxicitet, konkurrens mellan livsmedel och foder och cirkularitet. Huvudfokus ligger på inhemska och nya proteinkällor, men även foderkällor som huvudsakligen tillhandahåller energi kommer att beaktas. I projektet kommer Theodoros Vasileiou att ta fram och skapa nya foderstater med olika fiberinnehåll och proteinhalter, samt utvärdera olika råprotein. Fokus kommer vara på att genomföra LCA analyser. är tillsatt.  

3.4b Hållbara foder till enkelmagade djur (grisar)

Det här doktorandprojektet syftar till att undersöka hur ensilage från vall, gräs och baljväxter kan användas som foder till grisar. Projektet fokuserar på ekologisk grisproduktion, men resultaten kan appliceras inom konventionell grisproduktion.​ I projektet undersökt hur val av foder det påverkar produktionen, beteende, välfärd och mag- och tarmhälsa.​ Målet är att förstå hur ensilage från vallgrödor kan användas mer resurseffektivt i nuvarande och framtida grisproduktion.​ I projektet har Jhon Perez använt olika ensileringsmedel och TS-halter. Han har gjort detta i vacuumpåsar, och dem ska öppnas under hösten 2025 och därefter utvärderas. Efter utvärdering tas beslut om vilken metod som användas.

3.5 Avel för lägre metanutsläpp 

Projektet kommer att ledas av Växa Sverige och SLU Gigacow. Flera studier har visat individuell variation mellan kor i nivåerna av metanutsläpp och att det finns en måttlig ärftlig komponent för denna egenskap. Detta öppnar upp för avel för djur som har lägre metanutsläpp. En rad olika tekniker för att mäta metanutsläpp, antingen direkt eller via proxyegenskaper, på ett stort antal mjölkkor i besättningar kopplade till Gigacow-nätverket, och undersöka om det finns någon proxymätning som ger tillräckligt noggrann data för genetisk utvärdering.  

3.6 Suggans påverkan på smågrisars tarmflora

I det här postdoc-projektet undersöks hur suggans utfodring påverkar smågrisars tarmflora. Immunförsvarets mognad börjar tidigt i livet och sker i symbios med mikrobiotans etablering, och tarmfloran kan påverka fodereffektiviteten. För att uppnå effektiv grisproduktion med låg antibiotikaanvändning är det därför viktigt att förstå hur mikrobiomet etableras hos nyfödda griskultingar. Både suggan och stallmiljön tros vara viktiga faktorer för den initiala etableringen av mikrobiomet, men detta har inte studerats i detalj hos grisar. Syftet är att studera hur suggans kost samt hur stallmiljön bidrar till tidig etablering av tarmfloran hos griskultingar. Tre dieter kommer att testas hos suggor där fokus på är på fiberinnehållet i fodret. Suggans mjölk kommer att analyseras.

3.7 Lantraser i ett modernt lantbruk

Det finns intresse för potentialen att använda lantraser i mindre intensiva jordbrukssystem och lantraser är intressant för diversifiering av jordbrukssystem. Traditionella nordiska nötkreatursraser har beskrivits väl vad gäller sin genetiska mångfald och studier har visat att lantraser kan beta områden med lägre beteskvalitet och kvantitet än moderna raser. När det gäller nötköttsproduktion tenderar traditionella raser att vara mindre och vissa har lägre tillväxttakt för att uppnå marknadsvikt än moderna nötköttsraser. Köttkvalitetsegenskaper hos lantraser är också intressanta, eftersom de ofta får höga poäng i mörhets- och smakbedömningar. Moderna jordbruk med lantraser är dock inte enkelt ur ett konkurrenskraftsperspektiv. Vi kommer att diskutera potentialen att öka användningen av lantraser i svenskt jordbruk kommer i en serie workshops.