Om inventeringen
Åkermarksinventeringen beskriver på ett kvantitativt och ytrepresentativt sätt tillståndet i svensk jordbruksmark. Här berättar vi om åkermarksinventeringen.
Metodik
Mark- och grödoinventeringen och den nationella jordartskateringen använder i stort sett samma metodik för provtagning och analys. Här finns information om den metodik som använts.
Kartor
Här hittar du kartor som är baserade på data från Mark- och grödoinventeringen och Nationell jordartskartering.
Mark- och grödoinventeringen
I mitten av 1990-talet startades ett program för yttäckande miljöövervakning på svensk åkermark finansierat av Naturvårdsverket. Här kan du läsa mer om detta.
Nationell jordartskartering
Jordbruksverket har genomfört en omfattande markkartering av matjorden i svensk åkermark. Här hittar du data om åkermarkens egenskaper och tillstånd.
Miljödata
Här kan du söka kvalitetssäkrade mark-, vatten- och miljödata som finns inom två av SLU:s datavärdskap: Sjöar och vattendrag samt Jordbruksmark.
Nyheter
-
Rätt åtgärd vid rätt tidpunkt – ny app ger prognos för grödors utvecklingsstadier
I jordbruket pratar man om rätt åtgärd, rätt mängd, rätt plats och rätt tidpunkt för att öka skörden och minska miljöriskerna. Att hitta rätt tidpunkt är en utmaning. Nu har SLU-forskare varit med och tagit fram ett prognosverktyg för bättre vägledning. -
Mer än lerhalt och rot-skott-kvoter behövs för beräkningar av organiskt kol i jordbruksmarker
Miyanda Chilipamushi är författare till en ny doktorsavhandling, där hon utvärderar osäkerheten i beräkningar av organiskt kol i mineraljordar i svenska jordbruksmarker. Hennes resultat öppnar upp för att kunna ta bättre beslut när det gäller markskötsel och klimatåtgärder. -
SLU har tagit fram underlag för justerad skoglig referensnivå
SLU har på uppdrag av regeringen tagit fram ett underlag för tekniska justeringar av den skogliga referensnivån (FRL) inom EU:s klimatramverk. Referensnivån är en bokföringsteknisk jämförelsenivå för att bedöma hur mycket av skogens nettoupptag som länderna får tillgodoräkna sig. -
Varför är inlagringen av kol i skogsmarkens mineraljord mycket större i Sverige än i Finland?
Den 9 mars publicerade Aftonbladet artikeln ”Mysteriet som sticker ut: ”Det ser konstigt ut”” om att upptagen och utsläppen av kol från svensk och finsk skogsmark skiljer sig åt. Här förklarar vi skillnaderna mellan Sverige och Finland vad gäller både metoder och resultat. -
Sällsynta svamparter återhämtar sig inte i avverkade skogar
Skogar som huggs ner får en betydligt mindre mångfald av svampar än skogar som föryngrats av bränder. Det visar en ny studie från SLU, där forskare finkammat norrländska tallskogar av olika åldrar på synliga och dolda svamparter – och upptäckt stora skillnader.