Om inventeringen
Här kan du läsa om hur vår fältinventering går till, vilka arbetsmoment som ingår och vad som händer med våra insamlade data.
Data
Vill du veta mer om våra insamlade data och vår databas MiBas?
Markinfo
Resultat från Markinventeringen finns publicerade i bl.a. informationssystemet MarkInfo.
Svampar i Sverige
Här kan du se resultatet av Markinventeringens insamlade DNA-prover.
Klimatrapporteringen
Läs mer om klimatrapporteringen till FN och EU.
Kort om markinventeringen
Markinventeringen utgör en del av Naturvårdsverkets nationella miljöövervakningsprogram. Inventeringen startades 1983 i samverkan med Riksskogstaxeringen och har sedan dess följt miljötillståndet i Sveriges skogsmark och andra naturmarker. Varje år utförs inventering och provtagning på ca 2000 permanenta provytor. Proverna används för analys av markens kemiska egenskaper och för bestämning av svampsamhällets artsammansättning med hjälp av DNA-metoder. Inventeringen resulterar i data som används inom Sveriges klimatrapportering till FN och EU, inom den nationella miljömålsuppföljningen, inom forskning samt som information till samhället.
Inventeringen utförs av institutionen för mark och miljö vid SLU och sorterar under Program Skog inom SLU:s fortlöpande miljöanalys.
Nyheter
-
Mer än lerhalt och rot-skott-kvoter behövs för beräkningar av organiskt kol i jordbruksmarker
Miyanda Chilipamushi är författare till en ny doktorsavhandling, där hon utvärderar osäkerheten i beräkningar av organiskt kol i mineraljordar i svenska jordbruksmarker. Hennes resultat öppnar upp för att kunna ta bättre beslut när det gäller markskötsel och klimatåtgärder. -
SLU har tagit fram underlag för justerad skoglig referensnivå
SLU har på uppdrag av regeringen tagit fram ett underlag för tekniska justeringar av den skogliga referensnivån (FRL) inom EU:s klimatramverk. Referensnivån är en bokföringsteknisk jämförelsenivå för att bedöma hur mycket av skogens nettoupptag som länderna får tillgodoräkna sig. -
Varför är inlagringen av kol i skogsmarkens mineraljord mycket större i Sverige än i Finland?
Den 9 mars publicerade Aftonbladet artikeln ”Mysteriet som sticker ut: ”Det ser konstigt ut”” om att upptagen och utsläppen av kol från svensk och finsk skogsmark skiljer sig åt. Här förklarar vi skillnaderna mellan Sverige och Finland vad gäller både metoder och resultat. -
Sällsynta svamparter återhämtar sig inte i avverkade skogar
Skogar som huggs ner får en betydligt mindre mångfald av svampar än skogar som föryngrats av bränder. Det visar en ny studie från SLU, där forskare finkammat norrländska tallskogar av olika åldrar på synliga och dolda svamparter – och upptäckt stora skillnader. -
Resultat från kontrolltaxering av Riksskogstaxeringen 2018-2022.
Analys av Riksskogstaxeringens kontrolltaxering 2018-2022, som utförs för att löpande följa tillförlitligheten i insamlat data, visar att resultaten generellt är klart tillfredställande (sammanfattande tabeller sist i rapporten).