CV-sida

Debora Arlt

Debora Arlt
Jag är populationsekolog, jag vill förstå hur miljövariationen påverkar individernas beteende, interaktioner, reproduktion och överlevnad och genom detta populationers dynamik. I min forskning undersöker jag på betydelsen av individernas habitatval och spridning, i interaktion med miljövariation, för individuell fitness och populationsdynamik. Jag jobbar också med data från medborgarforskning (opportunistic citizen science data) och med långtidsmiljöövervakning. Sedan oktober 2018 jobbar jag för Svenska LifeWatch och WRAM (e-infrastrukturer för biodiversitetsdata).

Presentation

PROJEKT

Populationsdynamik av stenskvättor

Opportunistiska artförekomster (rapporter från Artportalen) - hur kan det användas inom miljöövervakning och ekologi? (stöds av forskningsrådet Formas)

BIRDS - Biodiversity Information Review and Decision Support - verktyg för att granska biodiversitetsdata (R paket, utvecklad med stöd av forskningsrådet Formas)

Uppskattning av fenologi utifrån data från Artportalen

Övervakning av landskap (Regional miljöövervakning i landskapsrutor)

------------------------------------------------------------------

populationsekologi / landskapsekologi / miljöövervakning / medborgarforskning / databaser

 

NYHETER

publicerad:

Can Mitogenomes of the Northern Wheatear (Oenanthe oenanthe) Reconstruct Its Phylogeography and Reveal the Origin of Migrant Birds? - Om användbarheten av mitogenomet för att rekonstruera stenskvättans fylogeografi (dvs. historiska processer som kan vara orsak till nuvarande geografiskt utbredningsmönster) och avslöja härkomsten av flyttande individer (dvs. populationen de kommer ifrån).

Improving scientific rigour in conservation evaluations and a plea deal for transparency on potential biases. - Att förbättra vetenskapliga slutsatser från naturvårdsutvärderingar och en vädjan för transparens om möjliga systematiska fel.

R paket BIRDS - Biodiversity Information Review and Decision Support - ett verktyg för att granska biodiversitetsdata tillgängligt på GitHub (R paket, utvecklad med stöd av forskningsrådet Formas)

 

Läs mer om Debora Arlt på engelska här.

Forskning

ett urval:

Quantifying the links between land use and population growth rate in a declining farmland bird. publicerad i tidskriften Ecology & Evolution. doi:10.1002/ece3.4766. Här beräknar vi, m.h.a. en integrerad populationsmodell, hur den rumsliga och tidsmässiga variationen i markanvänding (habitatets struktur och kvalitet) och stenskvättornas demografiska parametrar påverkar populationens tillväxthastighet: Undersökningen visar att det är framförallt habitat med korta fältskikt (betat eller klippt gräs) som bidrar mest till rekryteringen (överlevnad och etablering) av ungfåglar och så till populationens tillväxt. Immigration, dvs. inflöde av individer från utanför den studerade populationen, verkar också spelar en betydande roll. Huvudslutsatsen bekräftar våra tidigare studier - att en ökande andel av habitat med korta fältskikt skulle ha positiv effekt på populationstillväxten, dvs. om fler stenskvättor skulle kunna hitta och häcka i habitat med kort fälskikt (betade hagar, gårdsmiljöer med klippt gräsmatta) skulle den tidigare minskade trenden i antalet stenskvättor kunna vändas.

Small changes in timing of breeding among subarctic passerines over a 32 year period. publicerad i tidskriften Ibis. doi:10.1111/ibi.12682. Vi undersökte sambandet mellan vårtemperatur och fåglarnas tidpunkt för häckning för 14 tättingar som häckar i fjällbjörkskog i norra Sverige (Ammarnäs, LUVRE projekt), över en tidperiod på 32 år (1984–2015). De flesta arter viased tecken på att häcka något tidigare med skillnaden var knappt märkbar. Dessa resultat skiljer sig från många andra långtisstudier från sydliagre breddgrader som visar på tydligt tidigare häckning för många arter. Arterna vi studerad häckar tidigare när det är varmare i maj, men medan årsmedeltemperaturen har blivit varmare i studieområdet så har just majtemperaturen inte  förändrats. Den oförändrade majtemperaturen är sannolikt orsak för att vi ser bara små förändringar i tidpunkt för häckning.

Hatching failure and accumulation of organic pollutants through the terrestrial food web of a declining songbird in Western Europe. publicerad i tidskriften Science of the Total Environment. doi:10.1016/j.scitotenv.2018.09.138. En studie i samarbete med forskare i Nederländerna där vi undersöker orsaker för okläckta ägg och embryologiska missbildningar, och hur organiska miljöföroreningar ansamlas i näringskedjan hos stenskvättan: Många flyttfåglar och framförallt tättingar minskar i antal men orsakerna är inte helt kartlagda. Vi hittade en hög andel okläckta ägg i en population av stenskvättor i Nederländerna och undersökte möjliga orsaker till detta fenomen. Vi mätte olika toxiner som dioxin-liknande föroreningar i näringskedjan och fastställde stenskvättornas typ av dioxinreceptor. Trots tydlig ackumulation i näringskedjan är dock dioxin-liknande föroreningar inte den primära orsaken för den höga andelen okläckta ägg eftersom stenskvättornas receptortyp är inte tillräckligt känslig. Okläckta ägg och orsakerna till de embryologiska missbildningar som förekommer är fortfarande ett mysterium: vi diskuterar även påverkan av andra toxiner, näringsbrist och inavel.

Marked reduction in demographic rates and reduced fitness advantage for early breeding is not linked to reduced thermal matching of breeding time. publicerad i tidskriften Ecology and Evolution. doi:10.1002/ece3.3603. En studie om demografiska trender i vår långtidsstuderade population av stenskvättor: Våren kommer allt tidigare och även stenskvättorna häckar tidigare, sett över en 20-års period. Men trots att stenskvättorna häckar tidigare så hänger de fortfarande inte helt med - vårarna har blivit varmare snabbare - så att när stenskvättorna häckar har vårens utveckling kommit längre idag jämfört med hur det var för 20 år sedan. Under samma tidsperiod har reproduktion och överlevnad, samt ungarnas vikt minskat. Baserat på dessa trender skulle man kunna tro att den förändrade synkroniseringen med våren (att stenskvättorna inte helt hänger med de tidigare vårarna) kan vara en orsak till den försämrade demografin. Men vi har också tittat på den årliga variationen - vi förväntade oss då att se att det skulle gå bättre för stenskvättorna (fetare och fler ungar, högre överlevnad) de år där de är bättre synkroniserade med vårens utveckling. Men så var inte fallet - vi hittade inget samband alls. Vår slutsats är att det är andra förändringar i miljön som ligger bakom den försämrade demografin.

läs mer om detta i pressemeddelandet.

Publikationer i urval

Josefsson J, Hiron M, Arlt D, Auffret A, Berg Å, Chevalier M, Glimskär A, Hartman G, Kačergytė I, Klein J, Knape J, Laugen AT, Low M, Paquet M, Pasanen Mortensen M, Rosin Z, Rubene D, Żmihorski M, Pärt T  2020 Improving scientific rigour in conservation evaluations and a plea deal for transparency on potential biases. Conservation letters. doi:10.1111/conl.12726

Low M, Arlt D, Knape J, Pärt T & Öberg M 2019 Factors influencing plasticity in the arrival-breeding interval in a migratory species reacting to climate change. Ecology & Evolution. doi:10.1002/ece3.5716

Paquet M, Arlt D, Knape J, Low M, Forslund P & Pärt T 2019 Quantifying the links between land use and population growth rate in a declining farmland bird. Ecology & Evolution. doi:10.1002/ece3.4766

Ram D, Nyholm NEI, Arlt D & Lindström Å 2018 Small changes in timing of breeding among subarctic passerines over a 32 year period. Ibis. doi:10.1111/ibi.12682

van Oosten HH, van den Burg AB, Arlt D, Both C, van den Brink NW, Jeppsson T, de Kroon H, Traag W & Siepel H 2018 Hatching failure and accumulation of organic pollutants through the terrestrial food web of a declining songbird in Western Europe. Science of the Total Environment. doi: 10.1016/j.scitotenv.2018.09.138

Arlt D & Pärt T. 2017. Marked reduction in demographic rates and reduced fitness advantage for early breeding is not linked to reduced thermal matching of breeding time. Ecology & Evolution. DOI: 10.1002/ece3.3603

Pärt T, Knape J, Low M, Öberg M & Arlt D. Disentangling the effects of date, individual and territory quality on the seasonal decline in fitness. Ecology. doi: 10.1002/ecy.1891

Glimskär, A., Arlt, D., Grandin, U., Kindström, M., Kindström, S. & Wikberg, S. 2016. Resultat från regionala delprogram för småbiotoper, gräsmarker och myrar 2009-2014. Report. Länsstyrelsen i Örebro län, Publ. nr. 2016:35.

Schmaljohann H, Meier C, Arlt D, Bairlein F, van Oosten H, Morbey YE, Åkesson S, Buchmann M, Chernetsov N, Desaever R, Elliott J, Hellström M, Liechti F, López A, Middleton J, Ottosson U, Pärt T, Slina F & Eikenaar C 2015 Proximate causes of avian protandry differ between subspecies with contrasting migration challenges. Behavioral Ecology, doi: 10.1093/beheco/arv160.

Arlt D, Olsson P, Fox J, Low M & Pärt T 2015 Prolonged stopover duration characterises migration strategy and constraints of a long-distance migrant songbird. Animal Migration 2:47–62. doi: 10.1515/ami-2015-0002

Low M, Arlt D, Pärt T & Öberg M 2015 Delayed timing of breeding as a cost of reproduction. Journal of Avian Biology 46:325–331. doi: 10.1111/jav.00623

Öberg M, Pärt T, Arlt D, Laugen A & Low M 2015 Rainfall during parental care reduces reproductive and survival components of fitness in a passerine bird. Ecology & Evolution 5:345–356. doi: 10.1002/ece3.1345

Öberg M, Pärt T, Arlt D, Laugen AT & Low M. 2014 Decomposing the seasonal fitness decline. Oecologia 174:139-150. doi: 10.1007/s00442-013-2763-z

Arlt D, Low M & Pärt T. 2013 Effect of geolocators on migration and subsequent breeding performance of a long-distance migrant. PLoS ONE 8(12): e82316. doi:10.1371/journal.pone.0082316

Nevoux M, Arlt D, Nicoll M, Jones C & Norris K 2013 The short- and long-term fitness consequences of natal dispersal in a wild bird population. Ecology Letters 16:438–445. doi: 10.1111/ele.12060

Schneider NA, Low M, Arlt D & Pärt T 2012 Contrast in Edge Vegetation Structure modifies the Predation Risk of Natural Ground Nests in an Agricultural Landscape. PLoS ONE 7(2): e31517. doi:10.1371/journal.pone.0031517 x

Pärt T, Arlt D, Doligez B, Low M & Qvarnström A 2011 Prospectors combine social and environmental information to improve habitat selection and breeding success in the subsequent year. Journal of Animal Ecology 80:1227–1235. doi: 10.1111/j.1365-2656.2011.01854.x

Nevoux M, Gimenez O, Arlt D, Nicoll M, Jones C & Norris K 2011 Population regulation of territorial species: both site dependence and interference mechanisms matter. Proceedings of the Royal Society Series B 278:2173-2181. doi: 10.1098/rspb.2010.2352

Ahlering MA, Arlt D, Betts MG, Fletcher RJ, Nocera JJ & Ward MP 2010 Research needs and recommendations for the use of conspecific attraction methods in the conservation of migratory songbirds. Condor 112:252-264

Low M, Arlt D, Eggers S & Pärt T 2010 Habitat-specific differences in adult survival rates and its links to parental workload and on-nest predation. Journal of Animal Ecology 79:214-224

Arlt D, Forslund P, Jeppsson T & Pärt T 2008 Habitat-specific population growth of a farmland bird. PLoS ONE 3, e3006. doi:10.1371/journal.pone.0003006

Low M, Eggers S, Arlt D & Pärt T 2008 Daily patterns of nest visits are correlated with ambient temperature in the northern wheatear. Journal of Ornithology 140:515-519

Arlt D & Pärt T 2008 Sex-biased dispersal: a result of a sex-difference in breeding site availability. American Naturalist 171:844-850

Arlt D & Pärt T 2008 Post-breeding information gathering and breeding territory shifts in northern wheatears. Journal of Animal Ecology 77:211-219

Pärt T, Arlt D & Villard M-A 2007 Detecting ecological traps: avian and human perspectives. Journal of Ornithology 148:S327-332

Arlt D & Pärt T 2007 Nonideal breeding habitat selection: A mismatch between preference and breeding success. Ecology 88:792-801

Länkar

ReserachGate profil

Google Scholar profil

stenskvätteprojekt

Svenska LifeWatch SLW

Wireless Animal Remote Monitoring WRAM


Kontaktinformation
Forskare vid SLU Artdatabanken; SLU Artdatabanken, Forskning och fynddata
Telefon: +4618672229, +46722491138
Postadress:
Almas Allé 8E
Box 7007
750 07 Uppsala
Besöksadress: Almas Allé 8E, Uppsala