”Likt en isbrytare genom algblomningen”

Kraftiga blomningar av cyanobakterier (algblomningar) är vanliga i Östersjön om sommaren, men på senare år har blomningar också förekommit på västkusten. 

– Man har också hittat toxiner, alltså gifter, från cyanobakterier i musslor och ostron på västkusten. Det vi vill försöka förstå är hur det kan bli i framtiden, när algblomningar lär bli vanligare i takt med att klimatet förändras, säger Malin Olofsson, forskare vid Institutionen för vatten och miljö på SLU och ledare för forskningsgruppen Algtox.

En expedition, två parallella uppdrag

SMHI:s återkommande juliexpedition är en del av den svenska havsmiljöövervakningen, och under den samlar SMHI:s oceanografer in data om bland annat temperatur, salthalt, syre, näringsämnen och växt- och djurplankton på ett stort antal provtagningsstationer. 

Expeditionen utgår från Sveas hemmahamn i Lysekil, passerar Västerhavet och går in i Östersjön, en resrutt som passade Malin Olofsson och hennes SLU-kollegor perfekt. I Västerhavet är vattnet salt, i Östersjön sjunker salthalten i vattnet ju längre norrut man kommer. Parallellt med SMHI miljöövervakning kunde nu SLU-forskarna samla in och bearbeta vattenprover med olika salthalt från drygt 20 stationer. 

Det här är Malins berättelse - i text och bild - från resan: 

”Fullastade med utrustning lämnar vi Uppsala för att lära oss mer om filamentösa cyanobakteriers anpassningsförmåga till olika salthalter. Det är soligt och varmt när vi styr kosan mot Lysekil via bilfärjan Gullbritt över Gullmarsfjorden. När vi sedan kör ner mot hamnen börjar vi se fiskmåsar och när vi kliver ur bilen möts vi av värme, sol och havsdoft. 

Nästan 70 meter långa SVEA breder ut sig vid kajen och vi bär ombord all utrustning. Labben är välutrustade och vi får gott om utrymme i fisklabb för våra filtreringar.

Vi får en väldigt fin start med ett lugnt och stilla hav och strålande sol.  

Vårt mål med resan är att hitta så kallad algblomning, eller rättare sagt, cyanobakterier som förekommer i höga halter i framför allt Östersjön. När vi åker genom södra delen av Östersjön så ser vi hur algblomningen breder ut sig över vattnet och vi plöjer igenom den likt en isbrytare. Vi kan också se blomningarna på satellitbilder som SMHI bearbetar dagligen.

Vår provtagning fokuserar på cyanobakterieblomningar och deras anpassningsförmåga till olika salthalter. Vi provtar på mer än 20 stationer och tar prover för att studera förekomst och uttryck av olika gener samt metaboliter. På så sätt hoppas vi kunna se om olika sammansättningar och anpassningar kan kopplas till de olika salthalterna.

Tillbaka i Uppsala ska vi isolera och odla arter från olika platser för att kunna studera dem närmare i labbet. Där kan vi undersöka hur olika kloner från olika miljöer reagerar när vi förändrar förhållandena. Det kan hjälpa oss att förstå deras förmåga att sprida sig och trivas i nya miljöer. 

Boendet ombord är bekvämt, med rymliga, välanpassade hytter och väldigt god mat. Kocken skämmer bort oss med nybakat bröd och fika varje dag, fredagspopcorn, lördagsgodis och vällagad husmanskost. Vi bor i varsin hytt med toalett och dusch, och ombord finns till och med ett gym med skylten ”fiskis och skvättis” på dörren. Även om provtagningen pågår dygnet runt och vi arbetar i skift mår vi gott och blir väl omhändertagna.

På sista kvällen, när vi närmar oss bron till Danmark, ser vi både tumlare och säl på det lugna vattnet. Kvällsljuset går i lila innan solen försvinner ner vid horisonten.”

Läs mer:

Så kan salthalten påverka sommarens algblomningar, inslag från expedtionen i Vetenskapsradion. 

Forskningsgruppen Algtox, ledd av Malin Olofsson