Gör en forskningsförfrågan!

Bakgrund

VH ladugårdsdrift är till för utbildning av bland annat husdjursagronomer och veterinärer, för utveckling av ny teknik inom djurproduktion och för att bedriva forskning av högsta klass inom djurvälfärd, djurhälsa, djurhållning och livsmedelsproduktion. Här erbjuds både studenter, lärare och forskare vid SLU och nationella såväl som internationella kollegor inom akademi och näringsliv en unik miljö för sin verksamhet.

Fakultetens mål är en hög beläggning med projekt och en rimlig prissättning av den service som erbjuds. Prissättningen grundar sig på en basfinansiering, enligt fakultetens årliga beslut om anslagsfördelning, och på en kostnadseffektiv och rationell drift av anläggningen i sin helhet.

Typer av avgifter

Uppdragsforskning ska, enligt SLU:s regleringsbrev utföras mot full kostnadstäckning. Någon medfinansiering med statsanslag eller andra medel får inte förekomma. För bidragsforskning är däremot medfinansiering tillåten.

För fakultetens och universitetets forskning gäller att forskaren betalar för användning av anläggningen enligt gällande prislista. Behov av resurser utöver de befintliga bekostas av det enskilda försöket. Samverkan mellan fakulteterna uppmuntras. För att stimulera till ett effektivt nyttjande av SLU:s resurser ges alla forskare, oavsett fakultetstillhörighet, samma villkor för att genomföra projekt i anläggningen.

För fakultetens grundutbildning gäller att basfinansieringen täcker kostnaden för användning av anläggningen för program och kurser enligt nuvarande studieordning. Examensarbeten och nya, speciella undervisningsmoment som utvecklas kan komma att kräva särskild finansiering.

För examensarbeten som utförs praktiskt i besättningarna debiteras normalt ingen avgift, kostnaderna för djur och personal diskuteras i varje enskilt fall.

För externa användare som önskar genomföra utbildnings-, utvecklings- eller forskningsprojekt tillämpas full kostnadstäckning. VH ladugårdsdrift lämnar offert vid förfrågan från kund.

Principer för prissättning 

Vid prissättning av de tjänster VH ladugårdsdrift utför så utgår vi från innevarande års budgeterade kostnader i stallen (endast forskning). Dessa kostnader är personalkostnader, lokalkostnader, driftkostnader, avskrivningskostnader och OH. Därefter brytes dessa kostnader ned på startavgift och djuravgift för respektive stall / djurslag.

Tillgång till forskningsinfrastrukturen 

Gör en forskningsförfrågan i formuläret nedan. Forskningssamordnare och stallverksamhet återkommer med ett förslag på genomförande och kostnader för ditt forskningsprojekt. Vid frågor - kontakta forskningssamordnare. Kontaktuppgifter finns även nederst på denna sida.

1. Forskningsförfrågan skickas in och behandlas av forskningssamordnare. Dialog sker kring genomförandet och ett kostnadsförslag presenteras.
2. Etisk ansökan skrivs av försöksledare och samråd hålls mellan försöksledare och representanter från Ladugårdsdriften angående ansökan
3. Minst en månad före projektstart ska Ladugårdsdriften ha fått ett första utkast av försöksplanen från försöksledaren, vilket sedan diskuteras i detalj. När projektet fått en slutlig utformning upprättas ett avtal.
4. I god tid före försöksstart ska försöksledaren tillhandahålla följande till Ladugårdsdriften: Etiskt tillstånd, försöksplan, påskrivet avtal samt eventuella skriftliga instruktioner till stallpersonalen.
5. Under projekttiden levereras data enligt överenskommelse i försöksplan och avtal. Forskningssamordnare och försöksledare kommunicerar om hur projektet fortskrider.
6. Fakturering av projektet görs av forskningssamordnare och sker kvartalsvis. Slutreglering sker vid avslutat försök.
7. Försöksledaren fyller i en utvärdering av genomfört projekt.

Smittskyddsregler

Digitalisering är aktuellt inom flertalet verksamhetsområden, också inom djurhållning, där krav på effektivisering, minimerad klimat- och miljöpåverkan, samt förbättrad djurhälsa, har skapat en stark efterfrågan på nya lösningar. Ett av de stora problemen med dagens djurproduktion är att vi för sent upptäcker att djuren har hälsoproblem, till stor del pga för stor arbetsbelastning, vilket leder till lidande, nedsatt produktion och hög nivå av tidig utslagning. Djurenheterna (besättningar) tenderar också att bli större, framförallt i Nordeuropa, Nordamerika och till viss del Sydamerika, där det av flera anledningar också blir svårare att manuellt uppfatta förändringar i hälsa och välfärd hos enskilda individer. Smartare elektroniksystem skulle kunna erbjuda kontinuerlig övervakning av bl.a. mjölkkor, och tidigare sjukdomsupptäckt.

Datorseende är en teknik där snabba framsteg görs av forskare och stora IT-företag. Datorer tränas med hjälp av maskininlärningsteknik att tolka innehåll i bilder och filmer. Datorseende är en fysiskt icke-invasiv metod, vilket undviker ett antal problem förknippade med sensorer direkt kopplade till djurkroppen, och tekniken kan också användas för parallella uppgifter, som att monitorera den fysiska miljön. Syftet med försöket är att, baserat på en innovativ multisensorteknik för bildsensorer, utveckla ett tillförlitligt, lättanvänt system för monitorering av djurhälsa, som underlättar djurhållning och djurforskning, och förbättrar djurhälsan.

Ansvariga forskare
Niclas Högberg, niclas.hogberg@slu.se, tel. +4618672381

Ulf Emanuelson, ulf.emanuelson@slu.se, tel. +4618671826

Studentprojekt, maj-augusti, 2025

Nuvarande praxis i konventionell mjölkproduktion är att vi separerar kalvarna från kon inom 12- 24 timmar från födseln (Stěhulová et al., 2008). Anledningen till att man gör detta i nuvarande mjölkproduktion är för att de upplevs nödvändigt för att minimera hälsoproblem och för att underlätta vid mjölkning (Flower & Weary, 2003). Den nuvarande praxisen utsätter både mjölkko och kalv för stress vid separationen (Weary & Chua, 2000), och det finns därför behov av praktiska lösningar som kan underlätta stressen. I en studie av Rørvang et al., (2017) påvisas det att kor och kvigor kan upptäcka och särskilja olika dofter. De nämner även att studien är det första steget i att utforska möjligheten att använda dofter för att berika miljön vi håller kor i, eller för att lugna djuren i olika situationer som t.ex. separation. Hos andra djurslag är det möjligt att betinga dofter till positiva situationer eller upplevelser som t.ex. möss och råttor (Shide & Blass, 1991). Om man kan betinga dofter till kon, kan kalven ha med sig doften vid separation vilket kanske kan minska stress beteende. Syftet är att testa om man kan minska stress beteende vid separation för kalvar, genom användning av dofter som betingas positivt innan separationen.”

Kontaktperson: Maria Vilain Rörvang

Syftet med projektet är att öka kunskapen om hur bete anpassat efter markförhållanden, produktionsinriktning och djurens egenskaper kan användas för att öka lantbrukets ekonomiska, sociala och miljömässiga hållbarhet. Vi vill utveckla ny kunskap för produktion av livsmedel och energigrödor med växtodling och djurhållning integrerade i samma odlingslandskap, där betesmarkernas ekologiska, sociala och ekonomiska funktioner är centrala komponenter. Vi vill bidra till utvecklandet av hållbar, tillräcklig och lönsam produktion av grödor, mjölk och kött på ett sätt som främjar både biologisk mångfald i hela odlingslandskapet och åkermarkens bördighet. En produktion som optimerar användningen av insatsmedel och tillgänglig jordbruksmark, minimerar negativ påverkan på klimat och miljö, samt levererar hälsosamma livsmedel av hög kvalitet och en attraktiv miljö för dem som vistas i landskapet

Målet är att utveckla metoder och verktyg för att styra betandet till platser där nyttan för såväl djuren som jordbrukslandskapets funktion, inklusive biologisk mångfald är som störst. Användning av virtuella stängsel, för att styra djur till att vistas på en avsedd yta, förenkla arbetsinsatsen, underhållet och logistiken kring betesdriften så att den blir ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart alternativ kommer att utvärderas som en del inom projektet BLANDSKAP. 

Länk till projektet Blandskap i Forskningskatalogen

Ansvariga forskare

Sigrid Agenäs

Annan medverkande försökspersonal

Rebecca Danielsson

Projektstart januari 2025

Huvudsyftet med försöket är att utveckla en halmtilldelningslösning som kan tillgodose grisarnas behov av undersökande beteende, utan att ge problem med exempelvis hygienen i stallar. Förutom att minska förekomsten av svansbitning, kan den mer stimulerande miljön eventuellt ha positiv effekt på grisarnas utveckling och förmåga att hantera stress.

Parallellt med huvuddelen av studien kommer en metod som utvärderar om tillgången på halm är tillräcklig utvecklas. Idag saknar länsstyrelsens djurskyddshandläggare verktyg för att på ett rättssäkert och likvärdigt sätt utvärdera tillgången på halm trots att tillgången till tillräckligt undersökande material är ett lagkrav. Producenterna å sin sida saknar också verktyg att bedöma huruvida de gett grisarna tillräckligt med halm enligt föreskrifterna.

Projektet kommer att pågå i Lövsta grisstallar, samt ute hos andra producenter.

ActPig projektwebbsida

Ansvarig forskare
Torun Wallgren, Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd, SLU, torun.wallgren@slu.se, tel.,+4651167219