Gör en forskningsförfrågan!

Bakgrund

VH ladugårdsdrift är till för utbildning av bland annat husdjursagronomer och veterinärer, för utveckling av ny teknik inom djurproduktion och för att bedriva forskning av högsta klass inom djurvälfärd, djurhälsa, djurhållning och livsmedelsproduktion. Här erbjuds både studenter, lärare och forskare vid SLU och nationella såväl som internationella kollegor inom akademi och näringsliv en unik miljö för sin verksamhet.

Fakultetens mål är en hög beläggning med projekt och en rimlig prissättning av den service som erbjuds. Prissättningen grundar sig på en basfinansiering, enligt fakultetens årliga beslut om anslagsfördelning, och på en kostnadseffektiv och rationell drift av anläggningen i sin helhet.

Typer av avgifter

Uppdragsforskning ska, enligt SLU:s regleringsbrev utföras mot full kostnadstäckning. Någon medfinansiering med statsanslag eller andra medel får inte förekomma. För bidragsforskning är däremot medfinansiering tillåten.

För fakultetens och universitetets forskning gäller att forskaren betalar för användning av anläggningen enligt gällande prislista. Behov av resurser utöver de befintliga bekostas av det enskilda försöket. Samverkan mellan fakulteterna uppmuntras. För att stimulera till ett effektivt nyttjande av SLU:s resurser ges alla forskare, oavsett fakultetstillhörighet, samma villkor för att genomföra projekt i anläggningen.

För fakultetens grundutbildning gäller att basfinansieringen täcker kostnaden för användning av anläggningen för program och kurser enligt nuvarande studieordning. Examensarbeten och nya, speciella undervisningsmoment som utvecklas kan komma att kräva särskild finansiering.

För examensarbeten som utförs praktiskt i besättningarna debiteras normalt ingen avgift, kostnaderna för djur och personal diskuteras i varje enskilt fall.

För externa användare som önskar genomföra utbildnings-, utvecklings- eller forskningsprojekt tillämpas full kostnadstäckning. VH ladugårdsdrift lämnar offert vid förfrågan från kund.

Principer för prissättning 

Vid prissättning av de tjänster VH ladugårdsdrift utför så utgår vi från innevarande års budgeterade kostnader i stallen (endast forskning). Dessa kostnader är personalkostnader, lokalkostnader, driftkostnader, avskrivningskostnader och OH. Därefter brytes dessa kostnader ned på startavgift och djuravgift för respektive stall / djurslag.

Principer för hur prioritering av extern användning sker vid begränsad tillgång

Vid begränsad tillgång sker prioritering i huvudsak på basis av högsta relevans.

Tillgång till forskningsinfrastrukturen 

Gör en forskningsförfrågan i formuläret nedan. Forskningssamordnare och stallverksamhet återkommer med ett förslag på genomförande och kostnader för ditt forskningsprojekt. Vid frågor - kontakta forskningssamordnare. Kontaktuppgifter finns även nederst på denna sida.

1. Forskningsförfrågan skickas in och behandlas av forskningssamordnare. Dialog sker kring genomförandet och ett kostnadsförslag presenteras.
2. Etisk ansökan skrivs av försöksledare och samråd hålls mellan försöksledare och representanter från Ladugårdsdriften angående ansökan
3. Minst en månad före projektstart ska Ladugårdsdriften ha fått ett första utkast av försöksplanen från försöksledaren, vilket sedan diskuteras i detalj. När projektet fått en slutlig utformning upprättas ett avtal.
4. I god tid före försöksstart ska försöksledaren tillhandahålla följande till Ladugårdsdriften: Etiskt tillstånd, försöksplan, påskrivet avtal samt eventuella skriftliga instruktioner till stallpersonalen.
5. Under projekttiden levereras data enligt överenskommelse i försöksplan och avtal. Forskningssamordnare och försöksledare kommunicerar om hur projektet fortskrider.
6. Fakturering av projektet görs av forskningssamordnare och sker kvartalsvis. Slutreglering sker vid avslutat försök.
7. Försöksledaren fyller i en utvärdering av genomfört projekt.

Smittskyddsregler

Länk till projektet Dynamic sow i forskningskatalogen.

Intermittent digivning kan hjälpa oss att bemöta två stora problem i ekologisk grisproduktion: suboptimal reproduktion hos suggor (suggor som spontant kommer i brunst under digivning vilket gör att de inte går att hålla ihop grupper som kommer att grisa in samtidigt) och problem med suggors och smågrisars hälsa på grund av integrerad uppfödning där grupper av djur inte kan separeras och lokaler inte kan rengöras mellan grupper. När avväjningen sker vecka 3-4 efter grisning i konventionella besättningar visar de flesta brunst inom en vecka efter avvänjning.

För ekologiska smågrisproducenter är det svårare då avväjningen sker senare: en del av suggorna kommer i brunst under själva digivningsperioden och de kommer därmed helt "ur fas" med sin grupp. Det blir då omöjligt med omgångsuppfödning med möjlighet till ordentlig rengöring av stallar mellan grupper vilket ger ett högt smittryck (en risk både från djurvälfärdssynpunkt och från produktionssynpunkt). Intermittent digivning betyder att suggan gradvis avvänjer sina smågrisar över en period av en vecka istället för att avväjningen sker abrupt. Vi kommer att jämföra hur intermittent digivning efter vecka 3 respektive efter vecka 4 efter grisning påverkar brunsten samt om grisarna upplever mer eller mindre stress med denna metod.

Ansvarig forskare: 

Ylva Sjunnesson, ylva.sjunnesson@slu.se, +4618672174.

Att känna sig trygg: Främja positiv välfärd och motståndskraft hos värphöns - länk till projektet i forskningskatalogen

Projekttid: november - december, 2025.

Antimikrobiell resistens (AR) ökar i alarmerande takt runt om i världen. Som resultat kan vissa bakterieinfektioner inte längre behandlas med antibiotika. "Försiktig användning" innebär att antibiotika endast används för terapeutiska ändamål. En icke-terapeutisk antimikrobiell användning är i spädningsvätska som används för att bereda inseminationsdoser, vilket krävs enligt lag för internationell handel. Seminindustrin använder stora volymer av spädningsvätska varje år. 

I en tidigare studie förlagd på Lövsta lantbruksforskning undersökte vi hur det AR mönstret hos specifika bakterier i den främre vaginan hos kor utvecklades efter artificiell insemination (AI). Syftet var att undersöka om resistensmönstren hos bakterier hos djur är olika, med mer resistens hos de kor som redan har en eller flera AI. Vi antog att vissa bakterier kommer att visa antibiotikaresistens, och till och med multidrogresistens, trots att inga uppgifter finns om att dessa antibiotika används på gården. Detta är en uppföljande studie där vi undersöker det AR mönstret hos kor i brunst samt efter brunst, utan inseminering mellan provtagningarna. Syftet är att få en kontrollgrupp till tidigare studie. 

Våra resultat kommer att förespråka att alternativ till antibiotika i spädningsvätska krävs. Detta är enligt vår kännedom den första studien som syftar till att kartlägga bakteriefloran i en kos vagina efter exponering för antibiotika ur ett One Health-perspektiv. De primära målen med denna forskning är följande: 

- Undersöka dynamiken av AR hos friska kor efter AI.

- Fastställa effekterna av AI på antibiotikaresistensmönster inom mjölkkopopulationen.

Ansvarig forskare: 

Theodoros Ntallaris, institutionen för Kliniska vetenskaper (KV-UDS). Theodoros. Ntallaris@slu.se, +4618671248.

Länk till projektet BLANDSKAP i Forskningskatalogen

Ansvariga forskare

Sigrid Agenäs

Annan medverkande försökspersonal

Rebecca Danielsson

Projekt LN125, projekttid 2025.

Antimikrobiell resistens kan överföras mellan bakterier hos djur och människor; därför kan det betraktas som zoonos. Antibiotika läggs till spädningsvätska för djursperma för att förhindra tillväxten av bakterier, enligt statliga direktiv för internationella handel med sperma. Stora mängder sperma används rund världen för avel v nötkreatur. I en tidigare studie vid SLU var det möjligt att separera spermier från de flesta bakterierna i tjursperma genom centrifugering genom en lågdensitetskolloid, Bovicoll. Därför kommer vi nu att testa hypotesen att dessa prover behåller spermiekvalitet och fertilitet i ett artificiell insemineringsförsök.

Delade ejakulat från köttras tjurar kommer att användas; hälften förbereds med kolloidcentrifugering utan antibiotika och hälften  förbereds utan antibiotika. Spermieproverna kommer att frysas som inseminationsdoser. Korna vid Lövsta kommer att insemineras antigen med sperma med antibiotika (n=50) eller utan antibiotika (n=50). Dräktighetsresultat kommer att noteras, och antalet kor som producera kalvar i både grupper. Kornas framtid fertilitet dvs förmågan att bli dräktig igen efter kalvning, kommer att noteras då möjligt.

Ansvarig forskare:

Jane Morrell, institutionen för Kliniska vetenskaper (KV-UDS), jane.morrell@slu.se, +4618673464.

Projekt: LN121. Projekttid: 2024-2025.

Digitalisering är aktuellt inom flertalet verksamhetsområden, också inom djurhållning. Djurbesättningarna tenderar att bli större, där det av flera anledningar också blir svårare att manuellt uppfatta förändringar i hälsa och välfärd hos enskilda individer. Smartare elektroniksystem skulle kunna erbjuda kontinuerlig övervakning av bl.a. mjölkkor, och tidigare sjukdomsupptäckt. Datorseende är en teknik där snabba framsteg görs av forskare och stora IT-företag. Datorer tränas med hjälp av maskininlärningsteknik att tolka innehåll i bilder och filmer.
Syftet med försöket är att, baserat på en innovativ multisensorteknik för bildsensorer, utveckla ett tillförlitligt, lättanvänt system för monitorering av djurhälsa.

Ansvarig forskare: 

Niclas Högberg, institutionen för Kliniska vetenskaper (KV-UDS), niclas.hogberg@slu.se, +4618672958

Projekttid: 2025.

Detta tvärvetenskapliga projekt kommer att utveckla och validera state-of-the-art metoder, baserade på datorseende och sensordata om lokalisation, för att monitorera borstanvändning. Longitudinella studier kommer utvärdera hur gårdsstruktur och interna faktorer såsom laktationsstadie, sjukdom och stress påverkar användningen av borstar. Prediktiva modeller för att identifiera sjukdomar baserat på mönster i borstanvändningen kommer att utforskas. Slutligen kommer befintliga riktlinjer att sammanställas. Detta kommer att lägga grunden för validerade riktlinjer för best practice, förbättra metoderna för välfärdsbedömning och främja utvecklingen av automatiserad hälsoövervakning inom mjölkproduktionen.

Ansvarig forskare:

Niclas Högberg, institutionen för Kliniska vetenskaper (KV-UDS) niclas.hogberg@slu.se, +4618672958.

Annan medverkande försökspersonal: 

Adrien Kroese - forskning

David Berthet - Sony Nordic