Landskapsekologi

Inget biologiskt system är isolerat. Ekosystem, djur- och växtsamhällen, lokala populationer och individer interagerar alltid i viss utsträckning med sin omgivning. Dessa omgivningar kan filtrera vilka arter som koloniserar lokala samhällen och de kan påverka var vi hittar störst biologisk mångfald. 

Enheten för landskapsekologi fokuserar på landskaps- och populationsekologi och vi  gör nationella undersökningar av förändringar i jordbrukslandskapet. Våra studieorganismer är främst fåglar, däggdjur och växter, men vi tittar även på insekter, fiskar och groddjur.

Landskapsförändring, skötsel och bevarande

Vi utvecklar kunskap om hur och varför markanvändningshistorik och landskapets sammansättning påverkar dynamiken i lokala växt- och djursamhällen. Denna kunskap särskilt viktig när man utformar åtgärder för att bevara biologisk mångfald i produktionslandskap som jordbruksmark.

Arters utbredning i förhållande till förändrad klimat och markanvändning

Klimatet förändras snabbt och det kommer att få stora konsekvenser för många organismer som är anpassade till vissa klimatregimer. Vissa arter är bättre än andra på att följa klimatförändringar, men frågan är vilka arter som klarar det bäst och vilka som dukar under?

Helt klart förväntas stora förändringar av arter i lokala samhällen och ekosystem i framtiden. Därför fokuserar vi på att undersöka hur klimatförändringar påverkar artrikedom, artutbredningar och populationsstorlekar samt vissa ekosystemtjänster i olika typer av landskap. Vi använder olika modelltekniker för att uppskatta sambandet mellan klimatförändringar, arters utbredning och populationstrender samt för att kunna förutsäga framtidens biologisk mångfald.

Gör restaurering och andra bevarandeinsatser den nytta vi önskar?

Förvaltningen och bevarandet av biologisk mångfald innefattar områdesskydd, restaurering och skapande av nya livsmiljöer. Dessa nyckelåtgärder syftar till att förhindra den nuvarande snabba förlusten av biologisk mångfald och relaterade ekosystemtjänster.

Men hur effektiva är de – når de sina mål och är det sant i alla typer av landskap? Dessa avgörande frågor undersöks bl. a. i grunda näringsrika våtmarker, naturbetesmarker och andra viktiga habitat för biologisk mångfald i till exempel jordbrukslandskap.

Statistisk modellering av ekologiska data

Matematisk och statistisk mnodellering är helt centarl för en stor del av vår verksamhet. Vi använder och utvecklar därför statistiska modeller av ekologiska data, inklusive demografiska data från populationer och inventeringsdata på arters antal och utbredning.

Med hjälp av flexibel ny statistisk modellering försöker vi att bättre förstå orsakerna till populations- och biodiversitetsförändringar i tid och rum. Vi hjälper till med andra forskargruppers modelleringsansatser och vi har kurser för doktorander i R-baserad statistik och Bayesiansk modellering.

Populationsekologi och dynamik

Förändringar i lokala habitat, landskap och klimat får populationer att ändra sin dynamik, populationsstorlek och rumsliga fördelning.

Vi använder både långtidsstudier av märkta individer (till exempel stenskvättor och snöleoparder) och korttidsstudier (inventeringar av arter och antal) för att undersöka evolutionära och ekologiska processer på individ- och populationsnivå.

Bland annat gräver vi djupt i hur klimatförändringar påverkar tidpunkt för reproduktion, demografi, populationsdynamik, spridning, och sjukdomsekologi hos vilda och tama djur.

Vidare arbetar vi med förvaltningen av stora rovdjur och stora betande fåglar.