Ämnesområdet Tillämpad genetik och förädling av kulturväxter
Kontaktperson
Forskargruppens medlemmar
- Therese Bengtsson
- Kimmo Rumpunen
- Lucia Gutierrez
- Admas Alemu Abebe
- Ludvig Landgren
- Maria Herneke Walter
- Beata Dedicova
- Dennis Eriksson
- Ronja Wonneberger
- Sybil Herrera Foessel
- Adane Gebeyehu Demissie
- Adity Majee
- Andres Cortes
- Federico Diaz Trujillo
- Haftom Mesfin
- Lauréne Mailhan
- Cecilia Appelquist
- Fredrik Reslow
- Marwan Alamrani
- Viktor Dannqvist
Relaterade forskningsprojekt
Relaterade forskningsämnen
I ämnesområdet tillämpad genetik och förädling av kulturväxter utvecklar och använder vi kunskap inom genetik, molekylärbiologi och växtfysiologi för att ta fram nya och förbättrade växtsorter av både jordbruks- och trädgårdsgrödor.
Framtidens grödor: produktiva, robusta och resurseffektiva
Kunskap inom tillämpad genetik och förädling av kulturväxter är avgörande för att kunna möta några av de mest akuta utmaningarna som vi idag har vid odling av både jordbruks- och trädgårdsgrödor. Genom att fördjupa förståelsen kring hur genetiska faktorer påverkar växters egenskaper kan vi utveckla grödor som är mer produktiva, robusta och resurseffektiva. Vår forskning gör det möjligt att:
- Stärka livsmedelssäkerheten genom att öka skördarnas storlek och stabilitet i en tid av klimatförändringar, befolkningstillväxt och minskad odlingsbar mark.
- Förbättra grödornas motståndskraft mot biotiska stressfaktorer (t.ex. skadegörare och sjukdomar) och abiotiska faktorer (t.ex. torka, värme och salthalt), vilket minskar behovet av kemiska insatsmedel och främjar mer hållbara produktionssystem.
- Höja den näringsmässiga kvaliteten och innehållet av hälsobefrämjande ämnen, vilket bidrar till bättre kostvanor och folkhälsa.
- Använda genetisk mångfald i olika förädlingsprogram, vilket förbättrar grödors anpassningsförmåga till föränderliga miljö- och odlingsförhållanden.
Sammantaget ger detta oss förutsättningar att utveckla växtsorter som möter framtidens behov hos odlare, konsumenter, livsmedelsindustri och ekosystem – både i Sverige och globalt.
Vad vi gör
Tack vare nya tekniker inom genomik, fenotypning och databehandling har vi idag stora möjligheter att utveckla grödor som klarar framtidens utmaningar. Genom att kombinera kunskap om växters gener med avancerade analysmetoder kan vi ta fram mer träffsäkra och hållbara sätt att förädla växter. Det gör det möjligt för oss att jämföra olika sorters genetiska egenskaper och välja dem som ger bäst resultat vid utveckling av nya sorter.
Vår forskning inom växtgenetik är bred och hjälper oss att förstå hur skillnader i arvsmassan påverkar hur växter växer, smakar, tål stress och presterar i olika miljöer. Vi samarbetar med både fritidsodlare och kommersiella odlare kring fältförsök och sortutvärderingar. Genom denna form av medborgarforskning får vi värdefulla data och kan snabbare utveckla nya sorter anpassade för olika lokala förhållanden. Vi studerar både grödor som traditionellt odlas i Sverige och sådana som trivs bättre i tropiska klimat.
Vi deltar i utbildning på alla nivåer (BSc, MSc, doktorand) och medverkar i både svenska och internationella utbildningar.
Våra huvudområden
- Transmissionsgenetik: Vi studerar hur växters genetiska uppbyggnad påverkar egenskaper som näringsinnehåll och hur bra de står emot torka, kyla, sjukdomar och skadedjur.
- Populationsgenetik: Vi undersöker hur mycket genetisk variation som finns inom och mellan olika populationer av kulturväxter. Den kunskapen hjälper oss att välja rätt växter för framtida sortutveckling.
- Kvantitativ genetik: Många viktiga egenskaper – som avkastning eller stresstålighet – styrs av många gener samtidigt. Vi använder statistik och modeller för att förutse hur sådana egenskaper kan förbättras genom växtförädling.
- Utveckling av nya växtsorter: Vi utvecklar nya sorter av äpple, svartvinbär, potatis och sötpotatis som är anpassade för odling i Sverige.