Växtekologi

Växter kan klara av fluktuerande och varierande klimatförhållanden till en viss gräns, men därefter minskar deras tillväxt och deras organ skadas, vilket får följdverkningar på alla ekosystemkomponenter - från markprocesser till skadegörarare - och ekosystemtjänster - primärproduktion och dess tillförlitlighet, reglerande tjänster.

Vi står inför snabba och omfattande förändringar av klimatförhållanden. Hur reagerar växter och växtsamhällen i intensivt brukade ekosystem på varierande och föränderliga klimatförhållanden? Hur kan dessa ekosystem förvaltas för att minska sårbarheten för mer extrema klimatförhållanden? Och hur kan detta mål uppnås samtidigt som produktiviteten bibehålls och negativa miljöeffekter minskas?

Vi är särskilt intresserade av brukningsmetoder som utnyttjar ekologiska processer i fältet och i landskapet för att förbättra ekosystemtjänster och deras tillförlitlighet från år till år. Exempel på detta är diversifiering av växtarter eller användning av växter med specifika egenskaper. I slutändan bedömer vi i vilken utsträckning dessa metoder kan bidra till att anpassa agroekosystem och skogar till förändrade klimatförhållanden och deras miljömässiga, ekonomiska och samhälleliga konsekvenser.

Till dessa mål utvecklar vi processbaserade modeller som fångar upp de mekanismer som driver material- och energiflöden mellan mark, växtlighet och atmosfär, samt den roll som växtegenskaper, växtekofysiologiska processer och enskilda eller samtidigt förekommande abiotiska stressfaktorer spelar.

För att undersöka långsiktiga reaktioner och nettoeffekter analyserar vi statistiskt och sammanställer stora datamängder från olika källor - långliggande fältförsök, undersökningar och gårdsrapportering, meteorologiska data och globala klimatmodeller. Med dessa kvantitativa verktyg karakteriserar vi ekosystemens funktion och produktivitet under varierande förhållanden och specifika brukningsmetoder.