Ämnesområdet Växten och miljön
Kontaktperson
Forskargruppens medlemmar
- Jonas Skytte Af Sätra
- Eva Johansson
- Ramesh Vetukuri
- Mahbubjon Rahmatov
- Ruparamadurga Naga Charan Konakalla
- Kateryna Udovychenko
- Julia Darlison
- Katie Stevens
- Monalisa Sahoo
- Sarala Devi Muthusamy
- Bekele Gelena Kelbessa
- Fantaye Ayele Dadi
- Karen Urquieta
- Olawale Jubril Olalekan
- Poorva Sundararajan
- Varsha Lingaraj Moji
- Anders Ekholm
- Farideh Ghadamgahi
- Marina Kuzmenkova
- Oksana Korniienko
- Larisa Gustavsson
Vår forskning utforskar både kortsiktiga responsmekanismer och långsiktiga anpassningsstrategier hos ettåriga och fleråriga grödor.
Vi undersöker hur genotyp och miljö påverkar grödans prestanda
Vi studerar hur växter uppfattar och reagerar på signaler av omgivande miljö, och hur dessa signaler formar tillväxt, avkastning och motståndskraft. Genom att omsätta denna kunskap i förädlingsstrategier strävar vi efter att utveckla nya sorter som bibehåller hög prestanda under varierande och oförutsägbara miljöförhållanden.
Vår forskning är inriktad på fem delteman:
Genotyp × miljö-interaktioner (G × E)
Varför presterar vissa sorter väl över ett brett spektrum av miljöer, medan andra endast fungerar bra på specifika platser under vissa år? Vår forskning belyser denna fråga genom att klarlägga hur genetik och miljö samverkar för att forma motståndskraft, avkastning och anpassning. Med hjälp av avancerad genotyp-till-fenotyp-modellering identifierar vi egenskaper som säkerställer stabil prestanda och stresstolerans under föränderliga och extrema förhållanden. Därmed stödjer vi utvecklingen av sorter anpassade för nordiska och globala agroekologiska system.
Egenskaper och mekanismer för anpassning
Vad gör en växt anpassad till ett visst klimat? Vår forskning fokuserar på egenskaper som gör det möjligt för växter att både överleva och frodas under stress. Vi studerar adaptiva egenskaper såsom sjukdomsresistens, tolerans mot torka och värme, motståndskraft mot översvämning samt frosttolerans under kritiska utvecklingsstadier. Genom att analysera spår av tidigare selektionstryck får vi insikt i hur växter anpassar sig över tid och kan förutsäga deras prestanda i framtida klimat. Med hjälp av avancerade forskningsverktyg kartlägger vi de genetiska, fysiologiska och epigenetiska mekanismerna bakom dessa egenskaper. Ett centralt fokus är stressinducerad plasticitet och långtidsminne hos både fleråriga och ettåriga växter, vilket banar väg för selektionsstrategier anpassade till framtidens klimatförhållanden.
Molekylär reglering och RNA-biologi
Kärnan i detta område är RNA-biologi och regleringen av växtens egenskaper via transkriptionell, post-transkriptionell och epigenetisk kontroll. Vi studerar regulatoriska RNA, signalproteiner och miljösignaler som modulerar genuttryck. Särskild tonvikt läggs vid RNA- och proteinkommunikation över artgränser mellan växter och mikrober eller patogener, vilket spelar en avgörande roll för utveckling, immunitet och motståndskraft.
Innovativa verktyg och grön teknik
Forskningsområdet leder utvecklingen av hållbara, icke-GMO-baserade molekylära teknologier såsom sprayinducerad gensilens (Spray-Induced Gene Silencing, SIGS). SIGS möjliggör riktad och reversibel kontroll av egenskaper, vilket tillåter precis reglering av växters försvar, produktivitet och miljöresponser. Tillsammans med nanoformuleringar och nya leveransteknologier erbjuder SIGS nya möjligheter för miljösäker växtskydd och förbättring av växtegenskaper.
Mikrobiominteraktioner och agrobiologiska lösningar
Mikrobiella samhällen är viktiga miljökomponenter som formar växtens fenotyp. Vi undersöker hur fördelaktiga mikrober och mikrobiom påverkar växters regulatoriska nätverk, stödjer näringsupptag och stärker stresstålighet. Denna kunskap ligger till grund för mikrobiomassisterad växtförädling och utvecklingen av agrobiologiska produkter såsom biostimulanter, biologiska bekämpningsmedel samt RNA- och proteinbaserade behandlingar.