Alternativ till antibiotika i spädningsvätska för tjursperma för att minska antimikrobiell resistens: en studie om artificiell inseminering.
Översikt
Medverkande
Mer relaterad forskning
Globala mål
- 1. Ingen fattigdom
- 2. Ingen hunger
- 3. Hälsa och välbefinnande
- 4. God utbildning för alla
- 5. Jämställdhet
- 9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
- 11. Hållbara städer och samhällen
- 12. Hållbar konsumtion och produktion
- 13. Bekämpa klimatförändringarna
- 15. Ekosystem och biologisk mångfald
Kort om projektet
Projektet undersöker om artificiell insemination med tjursperma som beretts med enlagers centrifugering (Single Layer Centrifugation) påverkar kornas fertilitet. Metoden separerar spermier från bakterier, men det är ännu oklart om den kan ha negativa effekter på fertiliteten.
Allmän bakgrund
Antimikrobiell resistens (AMR) utgör en betydande global utmaning. Eftersom bakterier och gener för AMR kan överföras mellan olika arter – exempelvis mellan djur och människor – är AMR tekniskt sett en zoonos. Trots att veterinärer strävar efter att minska antibiotikaanvändningen hos livsmedelsproducerande djur, såsom nötkreatur, står djurproduktionen fortfarande för en betydande del av antibiotikaanvändningen. Antibiotika används även i syften som inte är terapeutiska, nämligen i de spädningsvätskor som används vid beredning av sperma för artificiell insemination (AI) – en teknik som är mycket vanlig inom avel av nötkreatur. Nästan alla ejakulat innehåller bakterier, eftersom slemhinnan i de yttre delarna av fortplantningsorganen koloniseras av bakterier från hud och omgivning, vilka sedan överförs till sperman vid ejakulationen. De spädningsvätskor som tillsätts för att främja spermiernas överlevnad under lagring utgör samtidigt en näringskälla för bakterier. Dessa bakterier försämrar spermiekvaliteten genom att producera metabola biprodukter, och kan orsaka sjukdom hos inseminerade hondjur.
Ett potentiellt nytt alternativ till antibiotika
Vår forskargrupp har testat kolloidcentrifugering av sperma för att separera spermier från bakterier, som ett möjligt alternativ till att tillsätta antibiotika för att hämma bakterietillväxt i spermaprov. Resultaten var mycket lovande, då metoden (centrifugering i ett skikt genom en kolloid med låg densitet) kunde minska bakteriehalten i tjursperma avsevärt. Vissa bakteriearter kunde avlägsnas helt med denna metod, medan andra reducerades.
Det aktuella projektet
Nästa steg är att undersöka vad som händer i kons reproduktionsorgan om spermadoser som innehåller ett litet antal levande bakterier används vid inseminering. Teoretiskt sett borde dessa bakterier inte utgöra något problem för kon, eftersom de insemineringsdoser som används idag kan innehålla levande bakterier trots förekomsten av antibiotika.
Vår hypotes är att tjursperma som beretts genom centrifugering i ett skikt med en kolloid med låg densitet kan användas för inseminering utan skadlig inverkan på kon och utan att påverka hennes framtida fertilitet.