Ungnöt på bete på väg in i en våg.
FORSKNINGSPROJEKT

Automatiska vägningar och selektiv avmaskning av nötkreatur på bete

Uppdaterad: december 2025

Översikt

Mer relaterad forskning

Kort om projektet

Målet var att utveckla en automatisk metod för djurhälsoövervakning på bete, där larm erhålls för avvikande djur. Det skulle kunna utgöra ett komplement till manuell tillsyn av djur och underlätta för fortsatt eller utökad betesdrift på små och avlägset belägna marker.

Projektet fokuserar primärt på detektion av parasitangrepp hos kalvar men tanken är att även andra orsaker till dålig tillväxt ska kunna fångas upp. I projektet kommer också utvärderas om mjölk- köttraskorsningar har större motståndskraft mot betesburna parasiter än renrasiga mjölkraskalvar. Vi kommer således att utprova en ny teknik för automatisk viktuppföljning på bete baserad på en matematisk tillväxtmodell som kan användas för detektion av parasitinfektion hos kalvar. Vid larm om parasiter vidtas riktad selektiv behandling (targeted selective treatment, TST) där angripna individer - men bara dessa - avmaskas, vilket är i enlighet med reglerna för ekologisk produktion. Metoden leder till ökad djurhälsa och produktivitet vid betesdrift på mångfaldsrika naturbetesmarker i ekologisk produktion där det ofta saknas alternativ till avmaskning.

Genomförande

I studien användes totalt 63 stutar, varav 31 var av mjölkras (SLB eller SRB) och 32 var korsningar (SLB x charolais och SRB x charolais). Två beten användes där betesmarkerna nästan uteslutande bestod av naturbetesmarker. Stutarna delades in i två grupper med 31 respektive 32 stutar i varje grupp, där varje grupp bestod av hälften mjölkras och hälften korsningar. Ena gruppen tilldelades en oral dos innehållande parasiterna Ostertagia ostertagi och Cooperia oncophora, medan den andra gruppen behandlades med avmaskningsmedel. För att få djuren att väga sig dagligen monterade vi upp de automatiska vågstationerna vid utgången från en mindre fålla i beteshagen där vattenkopparna var placerade. Djuren gick in i fållan genom en självöppnade envägsgrind men var tvungna att passera vågen på väg ut.

Resultat

Försöket visar att det finns stor potential att använda solcellsdriven helautomatisk vägning som ett sätt att övervaka nötkreatur på bete, mäta tillväxten i vågstationer och tidigt fånga upp djur som avviker. Tekniken behöver utvecklas ytterligare så att den kan användas i praktisk produktion för bättre djurhälsa och mindre medicinanvändning.

Som väntat växte de avmaskade djuren bättre än de djur som bar på en parasitinfektion. Vid installning vägde de avmaskade korsningsdjuren i medel 37 kg mer än de som bar på parasiter, för djuren av mjölkras var samma skillnad 17 kg.

Publikationer

Arvidsson Segerkvist, K., Höglund, J., Österlund, H., Wik, C., Högberg, N., Hessle, A., 2020. Automatic weighing as an animal health monitoring tool on pasture. Livestock Science, 240, 104157.

Höglund, J., Hessle, A., Zaralis, K., Arvidsson Segerkvist, K., Athanasiadou, S., 2018. Weight gain and resistance to gastrointestinal nematode infections in two genetically diverse groups of cattle. Veterinary Parasitology, 249, 88-91.

Examensarbete har genomförts i projektet: Johansson, Lisa, 2017. The impact of gastrointestinal parasites on weight gain, activity patterns and behaviours in cattle on pasture. SLU, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Skara, Studentarbete 688.

Kontakt

Katarina Arvidsson Segerkvist (vågdelen)
Johan Höglund (parasitdelen)

 

I vår forskningskatalog hittar du fler projekt